Jag vet en väg som leder

1. Jag vet en väg som leder
till himlens sköna land.
Väl går den genom mörker
och prövningar ibland,
men till den ljusa staden
den ändå säkert bär.
//: Den vägen Jesus är ://'

2. Jag vet en frid som varar
när annat allt förgås.
För guld den kan ej vinnas,
för penningar ej fås.
Den är en dyrbar gåva
från Gud, vår Fader kär.
//: Den friden Jesus är ://

3. Jag vet en kraft som helar
min ande, själ och kropp,
som skänker ro och vila,
ger läkedom och hopp.
Den ger mej mod att leva
i denna mörka värld.
//: Den kraften Jesus är ://

4. Jag vet ett mål så härligt,
som väntar ovan skyn,
och snart den slöjan brister,
som dolt det för min syn.
Med blicken fäst vid Jesus
jag löper framåt här.
//: Det målet himlen är ://

Text: Hildur Elmers 1894 (26 år), ngt bearb. för Psalmer och Sånger 1987 (men jfr gärna med originalversionen i Lisbeths och Ny-Davids sånginspelning!).
Musik: Anders Gustaf Sjöblom

O Jesus, öppna du mitt öga

Alt. melodiform (mer originaltrogen):



1. O Jesus, öppna du mitt öga
så jag kan se hur rik jag är!
Jag har en Fader i det höga
//: som fadersomsorg om mej bär ://

2. Jag har en Broder vid hans sida,
som alltid talar väl för mej,
en evig nåd, som går så vida
//: som himlavalvet sträcker sej ://

3. Jag har en Tröstare i nöden,
en Hjälpare, en vän så god.
Jag har ett evigt liv i döden,
//: en evig frid i Jesu blod ://

4. Jag har ett fast, orubbligt rike,
vars grundval aldrig bäva kan.
Jag har en krona utan like,
//: ett arv som Jesus åt mej vann ://

5. Än mer, fast synd och brist mej plågar,
jag är en mäktig Konungs brud,
fast otron ofta ler och frågar:
//: var är din höghet och din skrud? ://

6. Gud, låt ditt ord i mej få tona
så jag kan se din härlighet
och aldrig glömmer bort den krona
//: du mej berett av evighet :// 

Hur underlig är du i allt vad du gör

1. Hur underlig är du i allt vad du gör,
vem kan dina vägar förstå?
Men ett är dock säkert: den väg du mig för
för mig är den bästa ändå.

2. "Här nere du vet ej, mitt barn, vad jag gör,
men du skall få se det en gång.
Du ängsliga hjärta, vad sörjer du för?
Ej prövningens dag är så lång."

3. Mångtusende vagnar, o Herre, du har,
och vilken du väljer för mig
kan göra detsamma, ty lycklig jag far
till himlen i sällskap med dig.

4. Och när som Elia i ilande fart
jag lämnar den ödsliga strand,
all smärta försvinner och allting blir klart
hos Jesus i fröjdernas land.

5. I tillbedjan skall vi då böja oss där
och ropa mångtusen i kör:
Rättfärdig och nådig, o Herre, du är
för evigt i allt vad du gör!

6. Så bidar jag tålig och nöjd med min del
till dess alla varför fått svar.
Mitt härliga hopp, det kan aldrig slå fel:
ett arv utan like jag har. 

Han är slagen och förkastad

1. Han är slagen och förkastad,
fast han själv oskyldig är.
Skulden är på honom lastad,
all vår synd han tåligt bär.
Det är Kristus, livets Herre,
länge väntad till vår jord,
Davids Son, likväl hans Herre
och av evighet Guds ord.

2. Har det någonsin i tiden
funnits smärta lika stor?
Han blir hånad när han lider,
överges av vän och bror.
Många vill hans börda råga,
ingen hindrar det som sker.
Men det svåraste är plågan
från de slag Rättvisan ger.

3. Om du straffets vidd ej fattar,
inte inser vad du fått,
om du synden underskattar,
lyft din blick - se här dess mått!
Mänskosonen, Herrens Smorde,
en ohygglig börda bär.
Se på Offret, vad han gjorde
för att du så älskad är!

4. Vi får syndens straff nu slippa,
den har sonats av Guds Lamm.
Kristus är vår frälsnings klippa,
vi vill upphöja hans namn.
Till vår tillflykt vi nu ilar,
där förlåtelse vi får.
Den vars hopp på Kristus vilar
aldrig skall förlorad gå.

Text: Thomas Kelly (1769-1855) "Stricken, smitten and afflicted", övers. Katarina Eliasson 2007 som har upphovsrätten, se lbk.cc/Media/Sånger (publicerad här med tillstånd).
Musik: Paderborn 1850

Det ringer nu till julens fest

1. Det ringer nu till julens fest,

det ringer för den höge gäst

som steg till låga stugor ned

med himlens glädje, frid och fred.

2. Så kom nu med till Davids stad,

där änglaskaran sjunger glad.

Ja, kom och hör det glädjebud

som markens herdar får från Gud!

3. Låt oss tillsammans stilla då

som herdarna till barnet gå,

med glädjetårar tacka Gud

för Frälsaren och nådens bud.

4. Ja, sjunge den som sjunga kan!

Nu tändes ljus i skuggors land

och just som midnattshanen gol

blev Jakobs stjärna till en sol.

5. Nu kom han, patriarkers hopp,

med ord och dop, med blod och kropp,

och tyder nu i krubbans säng

vad David sjöng på berg och äng.

6. Kom, Jesus, var vår värd och gäst,

håll själv i oss din stora fest,

då ska med David själv en gång

vi prisa dej med jubelsång! 

Jesus, jag dej älskar

1. Jesus, jag dej älskar,
du som älskar mej.
Du på korset lider,
jag tillbeder dej.

2. Jesus, jag dej prisar,
du som räddar mej.
Jag går fri från synden,
när jag går med dej.

3. Jesus, du har uppstått,
nu är graven tom.
Jag står där förundrad,
o mysterium.

4. Du har gått till Fadern,
står inför hans tron,
ser ditt folk i kärlek,
beder för dem nu.

5. Jesus, du är med oss,
genom liv och död,
nu mitt hjärta brinner
av din kärleks glöd.

6. Höj din röst i lovsång,
ropa ut i fröjd:
Jesus är min Herre,
han gör allting nytt.

*7. Pris ske dej, o Fader,
pris ske dej, Guds Son.
Pris ske dej, du Ande,
i all evighet. 

Advent är mörker och kyla

1. Advent är mörker och kyla,
på jorden är krig och kallt.
Man drömmer om fred och om vänskap,
men bråkar och slåss överallt.

2. Advent är mörker och kyla.
Vi tänder ett ljus och ber:
Förbarma dig, Gud, över jorden.
All nöd, all förtvivlan du ser.

3. Advent är väntan på Kristus.
Kom, Herre, kom hit i tid
och lär oss ta hand om varandra
och leva tillsammans i frid. 

 
©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publ. med tillstånd.
 ©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år) 

Vi sätter oss i ringen

1. Vi sätter oss i ringen
och tar varann i hand.
Vi är en massa syskon
som tycker om varann.
För Gud är allas pappa
och jorden är vårt bo,
och vi vill vara vänner
med alla, må ni tro.

2. Vi sätter oss i ringen
och tar varann i hand.
Vi är en massa syskon,
som tycker om varann.
Tack gode Gud för jorden
och alla människor.
Gör en familj av alla,
en enda jättestor.
 
©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publ. med tillstånd.
 ©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan noterna inte publiceras här än] 

Jag går i fara var jag går

Alt. koral:


1. Jag går i fara var jag går,
jag måste alltid tänka
att Satan invid vägen står
med färdigsmidda länkar.
Hans dolda helvetsbrand
mej lätt förvilla kan
när inte på min vakt jag står.
Jag går i fara var jag går.

2. Jag går i trångmål var jag går,
mot synden ska jag strida.
Om Herren lägger korset på,
då ska jag tåligt lida.
Rätt ofta jag ej ser
en väg att vandra mer,
när motgångsdimman blir för svår.
Jag går i trångmål var jag går.

3. Jag går mot döden var jag går
vart än jag här mej vänder.
Förrän jag vet det, klockan slår
och döden bud mej sänder.
Ett litet andetag,
så slutar livets dag
och jag i evigheten står.
Jag går mot döden var jag går.

4. Jag går bland änglar var jag går,
de ska mej väl bevara.
Alls inget Satans makt förmår
mot denna himlaskara.
Bort, världens suck och sorg,
jag går i änglaborg
och Herren räknat mina hår.
Jag går bland änglar var jag går.

5. Jag går med Jesus var jag går,
han har mej vid sin sida.
Han läker mej med sina sår
och hjälper mej att strida.
Där han står ondskan mot,
jag sätter ner min fot.
Om allting än min ofärd spår,
jag går med Jesus var jag går.

6. Jag går till himlen var jag går,
så fatta mod, mitt hjärta!
I himlen du en ände får
på all din nöd och smärta.
Bort, världens lust och prakt,
ni hör vad jag har sagt:
all världens ära jag försmår,
jag går till himlen var jag går.

Sök allra först Guds rike

1. Sök allra först Guds rike
och hans rättfärdighet,
så ska ni få allt det andra med.
Halleluja, amen.

2. Människan lever ej bara av bröd
men av varje ord
som går ut från Guds egen mun,
halleluja, amen.

3. Be till Gud och ni ska få,
sök och ni ska finna,
bulta och dörren ska öppnas för er,
halleluja, amen.