En kyrka helig, ren

1. En kyrka helig, ren,
allmännelig och en
på jorden Kristus stiftat,
då han vid pingst utskiftat
sin Ande att förklara
vad han för oss vill vara.

2. Den liknas vid en brud,
trolovad med sin Gud,
en jungfru vis och värdig,
till Herrens möte färdig,
en hjord, en stad, ett tempel
med Jesu namn till stämpel.

3. Ja, Jesu egen kropp
den är i tro och hopp,
en vingård och plantering,
som Gud i sin regering
vill rensa och beskära
att mera frukter bära.

4. Du Guds församling kär,
håll med din själs begär
dej vid Guds ord det rena,
sök där alltmer det Ena:
i Anden Kristus känna,
till honom dej bekänna.

5. Om du är svag och klen,
din Herde är ej sen
att till din räddning hasta.
Din sorg på honom kasta;
i fröjd ska han den vända,
han hjälpen lovat sända.

Lov, pris ske Herren stor!

Alt. melodivariant:



1. Lov, pris ske Herren stor! 
Nu kan jag vara glader, 
för Jesus är min bror, 
hans Fader är min fader. 
Jag därför ständigt hör 
hans röst som nådens ljud. 
Om någonting mig stör 
jag talar om för Gud. 

2. Du synd, mej plåga ej, 
för Jesus har mej renat. 
Jag är ej din, o nej! 
Gud mej med sej förenat. 
Han klätt mej såsom sej 
i himmelsk högtidsskrud. 
Om du nu tränger mej, 
jag talar om för Gud. 

3. Fördöm mej inte, lag, 
för Kristus är din ände. 
Rättfärdig är nu jag 
i Sonen, som Gud sände. 
Om du dej mera ter 
med dina stränga bud 
att av mej fordra mer, 
jag talar om för Gud. 

4. Du är så svår, o värld, 
för mej att genomvandra, 
din ondska, lögn och flärd 
vill fresta, döma, klandra. 
Jag är nu, som du ser, 
en Jesu Kristi brud. 
Om du nu träter mer 
jag talar om för Gud. 

5. Du satan, du är vred, 
du dina nät har spunnit, 
men fastän du är led 
har Jesus helt mej vunnit. 
På dina glitterverk 
mej aldrig mera bjud, 
och gör du det, så märk: 
jag talar om för Gud. 

6. Du är så vådlig, död, 
du aktar ej personen, 
dock har det ingen nöd: 
mitt liv är ende Sonen. 
Nu kan jag säga dej: 
han bröt din udd till slut! 
Om du nu skrämmer mej, 
jag talar om för Gud!   

Gud, min Gud, som ville än

FÖR EN MODER SOM SKALL KYRKOTAGAS

1. Gud, min Gud, som ville än
mej åt barn och make frälsa,
gläd mej i ditt hus igen,
fyll min kropp och själ med hälsa.
Stärk mej, helga mej idag,
utan dej vad vore jag?

2. Jesus, på ditt rika ord
vill jag som Maria höra,
låt dess kraft på denna jord
mej på rätta vägen föra,
så jag jämt på hjärtat bär
vad den bästa delen är.

3. Sedan kan jag lugn och nöjd
även Martas omsorg bära,
tacksam för din frid och fröjd,
tacksam att du är mej nära.
Rätta glädjen är hos dej,
bli en daglig gäst hos mej.

4. Kom, o Jesus, låt ditt namn
mej som mor och maka gläda.
Se till barnet i min famn,
du som signade de späda,
du som själv så späd och arm
legat vid en moders barm.

5. Kom! Med kärlek och med tro
vill jag dej, o Herre, tjäna.
Kom! Välsigna bröd och bo
och din Ande mej förläna.
Låt mej göra, vis och from,
av mitt hem din helgedom.