Blev Ordet inte verkligt kött

(OBS: den psalm som sjungs på latin ovan är O du som skapat stjärnors här.
Men jag föreslår samma medeltida melodi till min text - efter Efraem Syrern - härnedan.

1. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem växte i Maria då? 
Och var han inte verklig Gud,
vems välde framhöll Gabriel?

2. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem blev då lagd på halm och strå?
Och var han inte verklig Gud,
till vem sjöng änglar lov och pris?

3. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem var det Josef omskar då?
Och var han inte verklig Gud,
för vems skull steg en stjärna fram?

4. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem ammades av jungfrun här?
Och var han inte verklig Gud,
vem dyrkades av visa män?

5. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem lades då i Symeons famn?
Och var han inte verklig Gud,
vad såg den gamle saliggjord?

6. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem flydde till Egypten snart?
Och var han inte verklig Gud,
vem uppfyllde profetens ord?

7. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem döptes sedan i Jordan?
Och var han inte verklig Gud,
om vem sa Fadern "käre Son"?

8. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem fastade och frestades?
Och var han inte verklig Gud,
vem var det änglar tjänade?

9. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem bjöds till Kanas bröllopsfest?
Och var han inte verklig Gud,
vem gjorde vatten där till vin?

10. Blev Ordet inte verkligt kött,
vems händer bröt då fem små bröd?
Och var han inte verklig Gud,
vem mättade då tusentals?

11. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem sov på sjön Gennesaret?
Och var han inte verklig Gud,
vem kunde stilla vind och våg?


12. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem satt så trött vid Sykars brunn?
Och var han inte verklig Gud,
vem gav åt kvinnan livets dryck?

13. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem gick då här som en av oss?
Och var han inte verklig Gud,
vem gjorde alla underverk?

14. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem grät då Lasarus var död?
Och var han inte verklig Gud,
vem sa då: Lasarus, kom ut!  

15. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem hängde pinad på ett kors?
Och var han inte verklig Gud,
vem skakade då jordens grund?

16. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem led och dog bland rövare?
Och var han inte verklig Gud,
vem löfte gav om paradis?

17. Blev Ordet inte verkligt kött,
vems sår fick Tomas känna på?
Och var han inte verklig Gud,
vem var det Tomas nämnde så?

18. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem gjorde eld vid stranden sen?
Och var han inte verklig Gud,
vem fyllde näten helt med fisk?

19. Blev Ordet inte verkligt kött,
vem var det då apostlarna
fick se bli tagen härifrån
till härlighet i himmelen?

20. Och var han inte verklig Gud,
vem tillbads då av änglarna,
till vem sa Fadern: "sätt dej här
på högra sidan av min tron"?  

Herdar som höll vakt på fälten

1. Herdar som höll vakt på fälten,
säg oss vad ni sett och hört
natten då Guds änglaskaror
himlens bud till jorden fört:
//: Ära 
vare Gud i höjden! ://
(Gloria 
in excelsis Deo!)


2. "Vi har sett Messias, Herren,
Frälsaren som fötts idag,
änglar sjöng om frid på jorden,
om Guds nåd och välbehag.
//: Ära 
vare Gud i höjden! ://"
(Gloria 
in excelsis Deo!)

3. "Vi såg honom själv som liten,
jungfruns son, med oss bekant,
lindad, lagd i stallets krubba,
det är helt och hållet sant.
//: Ära 
vare Gud i höjden ://" 
(Gloria 
in excelsis Deo!)

4. Herdar, tack för allt ni sagt oss,
ni som gick till Betlehem!
Vi vill sjunga nu med änglar,
prisa Gud med er och dem:
//: Ära 
vare Gud i höjden! :// 
(Gloria 
in excelsis Deo!)  

Du Ord för alla tider

1. Du Ord för alla tider
och evig Gud av Gud,
du Liv för allt som lever,
från dej går ljuset ut,
ett himmelskt ljus som skiner
i denna mörka värld.
O vilken nåd och glädje
att du, Guds Son, är här!

2. Vem såg din glans och trodde
att himlen var ditt hem,
när du i stallet bodde
i lilla Betlehem?
Jo, herdarna på marken
som dej i krubban fann
har med Maria tackat
för frälsning i ditt namn.

3. Var fanns ditt gudomsvälde,
var fanns din frälsarhand,
när nådens barn man fällde
med sten och svärd och brand?
Vi såg din styrka, Herre,
vi trodde, Jesus Krist,
när Lammets pris och ära
var deras sång till sist.

4. Låt dina vittnen visa
till dej med hand och mun
och dina under prisa
intill den dag och stund
då folk av alla släkten
skall stå inför din tron
och till din ära höja
en evig jubelton!

Sitta ner vid Jesu fötter

1. Sitta ner vid Jesu fötter, 
stilla lyssna till hans ord,
o så härligt och så dyrbart,
bäst av allting på vår jord!
Sitta ner vid Jesu fötter
törs jag trots min synd och brist,
för hans kärlek är oändlig
och har vunnit mej till sist.

2. Sitta ner vid Jesu fötter,
möta hans välsignelse,
synd och sorg få lägga av sej,
det är så befriande!
Sitta ner vid Jesu fötter,
gråta, glädjas, lyssna, be, 
när jag av hans fullhet samlar
trösten bara han kan ge.

3. Så välsigna mej, o Herre,
vid din fot jag satt mej ner.
Se till mej i nåd och kärlek,
rör mej så att jag dej ser.
Ge mej, Herre, av ditt sinne,
höj mitt liv och helga det,
så det syns: jag hör till Jesus,
som är min rättfärdighet. 

Inget bättre här jag vet

O Jesus du som fyller allt i alla

Kyrkan den är ett gammalt hus

Alt. koral:

1. Kyrkan den är ett gammalt hus,
står om än torn måste falla.
Mäktiga murar blivit grus,
ändå ska klockorna kalla,
kalla på gammal och på ung,
särskilt på den som trött och tung
längtar till frid och till glädje.

2. Himlarnas Herre ej bebor
hus som är byggda av händer.
Bara en skuggbild, så vi tror,
ser den som ditåt sej vänder. 
Själv han dock byggde kärleksfull
åt sej ett hus av stoft och mull,
nåden har rest det ur gruset.

3. Vi är Guds egen kyrka nu,
tempel av levande stenar.
Under hans kors står jag och du,
dopet och tron oss förenar.
Vore vi inte fler än två
ville han bo hos oss ändå,
med all sin nåd och sin kärlek.


4. Frimodigt kan vi samlas då
om än i lövhyddor bara
och liksom Petrus säga så:
här är oss gott att få vara! 
Ande och liv är varje stund
ordet till oss ur Jesu mun,
platsen blir helgad av ordet.

5. Husen som bär vår Herres namn
är dock som hemmen oss kära.
Där tog han barnen i sin famn,
där samlas vi till hans ära.  
Härliga ting han där har sagt,
slutit med oss en evig pakt,
tagit oss in i sitt rike.

6. Dopfunten som vi döptes i
än oss om dopet påminner,
altaret om det bröd och vin
där vi vår Frälsare finner,
huset om den vars ord består,
Kristus, densamme som i går,
evigt Guds Son som oss löste.

7. Give då Gud, var än vi bor,
att vi när klockorna rungar
alltid går dit och hör och tror
ordet som Jesus förkunnar:
Världen ej ser, men ni mej ser,
allt vad jag säger, se, det sker,
frid jag nu ger åt er alla!

Den frid du ger, o Jesus, jag mej önskar

1. Den frid du ger, o Jesus, jag mej önskar,
den frid som ljuvligt stillar storm och strid
//: som gör att öknen som en lustgård grönskar
och främlingstiden blir "en liten tid" ://

2. "En liten tid" att kämpa vid din sida,
då kärleksfullt du viskar: "du är min!",
//: "en liten tid" att så din säd och bida
den dag då kärvarna får samlas in ://

3. "En liten tid" av törst och rop och längtan,
med några droppar blott från livets älv,
//: men sen en glädje över all förväntan,
en evig fullhet invid källan själv ://

4. "En liten tid" att hålla lampan färdig,
"en liten tid" att vänta dej ännu,
//: och sedan evigt jubel: "du är värdig
att få vårt lov och pris, ja, bara du!" ://

Kom med nu än en gång

1. Kom med nu än en gång,
vi vill med bön och sång
i Anden oss förena
och sjunga vad vi menar,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

2. Du sorgsne, lyssna du,
kom med till stallet nu,
låt inte sorg dej dränka,
Gud vill sin Son dej skänka,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

3. Du stolte, böj dej ned
med hjärtats ödmjukhet
och se allt smått och slitet,
din Gud är nöjd med litet, 
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

4. Du fattige, kom hit,
säg: jag är mer än rik,
jag största vinsten vunnit,
jag den i stallet funnit,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

5. Du rike, vänd dej om,
se Herrens fattigdom,
se till att inte glömma
hans fattiga små lemmar,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

6. Ni gamla, kom igen
till själens bäste vän,
gå också med, ni unga,
för att av hjärtat sjunga:
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

7. Och varje äkta par
i dessa julens dar
de unga väg ska visa
och så Guds kärlek prisa,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

8. Och ni, ni kära små
ska inte glömda stå!
I Herrens hus och hemma
häv upp er ljusa stämma:
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

9. Så ska ej korsets tvång,
ej döden själv en gång
oss från vår Jesus föra,
nej, det ska de få höra,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!  

Hjärta lyft din glädjes vingar

1. Hjärta, lyft din glädjes vingar!
Underbar
där du far
änglasången klingar!  
Jord och himmel här vill mötas.
Hör, min vän,
hör igen:
Kristus lät sej födas!

2. Gud, vår Fader, själv oss skänkte
oss en skatt
julens natt,
mer än allt vi tänkte.
För att frälsa oss ur nöden
kom vår vän
Kärleken,
starkare än döden. 

3. Låt oss nu till krubban fara,
stora, små,
många, få,
men i samlad skara!
Ingen ska på färden frysa,
Jesu namn
som en famn
värmer och vill lysa.

4. Vad kan oss till jorden trycka,
när Guds ord
till vår jord
kom med liv och lycka?
Julen vittnar i vår möda,
som en gång
änglars sång:
Kristus lät sej födas!

Vår Jesus kunde inget husrum finna

Alt. koral:



1. Vår Jesus kunde inget husrum finna
i Betlehem, i sina fäders stad.
Maria la den son hon nyss fått linda
i krubban fylld av torra gräs och blad.
Fast han är kung han slott ej äger,
och djurens krubba blir hans första läger.


2. Så Herren sej vår fattigdom tillägnar,
men vi allt gott får motta ur hans hand.
Oss arma syndare han hör och hägnar
och river sönder satans hårda band.
Nu finns det liv för alla döda,
för att Guds egen Son på jorden lät sej föda.

3. Välsignad vare då den stora nåden
som Gud oss gav och mitt ibland oss satt,
som öppnade de himmelska förråden
i denna underbara julenatt!
Välsignat mörker utan like,
då ljuset själv bröt fram från himlens höga rike!

4. Så vill vi aldrig mer Guds godhet glömma,
han givit oss vad honom kärast var
och låter nåden genom världen strömma,  
vad äger vi som han ej givit har?
Så vare honom hela livet
och vad vi är och har till andras bästa givet.

Store Gud och Frälserman

1. Store Gud och Frälserman,
vem är den som liknas kan
vid din gudoms stora kraft?
Ingen har från Adam haft
sådan far av evighet,
sådan mor, vi ser ju det,
ingen här din like vet.

2. Döparen, o store Gud,
som gick före med ditt bud
att bereda väg åt dej,
han så ödmjuk möter mej,
kallar sej en annans röst,
ropande i väst och öst, 
sänd med både dom och tröst.

3. Han ej värdig känner sej
att ta av en sko på dej.
Vad är då jag Adams barn?
Skugga, stoft och damm och skarn!
Jag är inte värd att stå
på den jord du trampat på
eller i din förgård gå.

4. Men, du skott från Davids rot,
jag vill dej med bön och bot
reda plats i hjärtats rum,
som du vill i varje tum.
Gör det du som gör det bäst,
kom dit in och var min gäst,
ge en salig julefest!

Vänner! sade Guds ängel blitt

1. Vänner, sade Guds ängel blitt,
säg, varför är ni rädda?
Nu Messias är i er mitt,
bland djuren lät han bädda.
Ja, han, vår vän, som gör jorden glad
är född till världen i Davids stad.
I
2. Jesus Kristus, kung Davids Son, 
vår räddning i all fara,
han är född, om vår frälsning mån, 
med löften underbara.
Från himlen ljuder nu julens bud,
ja, ära ske alla gudars Gud!

3. "Ära vare nu himlens Gud,
nu dalar frid till jorden!"
Glädje strömmar från krubban ut
och blir till sång vid borden.
Så ljuvligt ljuder den gång på gång,
som stjärnors afton- och morgonsång.

4. Himlens klarhet och sammanhang
Gud gav med julefreden; 
eftersken liksom efterklang
de fått i kristenheten,
där ordet talar i sången säll,
där ögon tindrar var julekväll.

5. Kyrka! du är vårt Betlehem,
och alla små därinne
just som det blivit sagt till dem
sin Frälsare ska finna
med Skriftens julevangelium
- i hjärtekammaren får han rum.

Gläd dej du Jesu brud

Alt. dalakoral från Mora:



1. Gläd dej, du Jesu brud!
Från himlen kommer bud
som nu vill få ditt öra
och som du nog ska höra,
som starkt och klart förkunnar
allt gott som Gud dej unnar.

2. Gläd dej, du Jesu brud
som ser så uppskrämd ut,
som över synden gråter
och söker honom åter:
din brudgum högt dej skattar,
fast du det inte fattar!

3. Gläd dej, du Jesu brud,
och säg att lagens bud
nu inte mer ska skrämma 
den som hos Gud hör hemma.
Han som till brud dej valde,
ju all din skuld betalde.

4. Gläd dej, du Jesu brud
och sprid hans glädjebud
till dem som nåd begärde
att nåd med evigt värde
i honom Gud oss skänker,
ja, mer än vad vi tänker.

5. Gläd dej, du Jesu brud,
frimodigt inför Gud!
Din brudgum ska dej hämta,
och då kan du dej vänta
att framme efter färden
få bästa bröllopsglädjen.

Ja, du är Konung, Jesus Krist

1. Ja, du är konung, Jesus Krist,
en evig konung, sant och visst,
en konung stor för himlens här
men också konung för vår värld.

2. Att du från synden har mej löst,
o Jesus, det är hjärtats tröst
när du som bar vår synd och skam
oss kallar inför domen fram.

3. Jag ska stå frälst i domens stund
och salig höra från din mun:
"Kom hit till mej och hos mej var,
du är välsignad av min Far!"

4. Min konung vill jag kalla dej
och du din träl får kalla mej.
Den ära världen mej kan ge
går ändå aldrig upp mot det.

5. Din frälsta kyrka jublar här,
sin hyllning redan nu frambär.
Men stärk vår tro, så fram vi når
och evig frid i himlen får!  

Tack, käre Herre, för evig tröst

1. Tack, käre Herre, för evig tröst,
som mitt i sorgen har lättat mitt bröst.
Glädjen är min i Kristus allena.

2. Vad skada vållar nu synd och död?
Min Herre har frälst mej från varje nöd.
Glädjen är min i Kristus allena.

3. Vem håller att tro på mer än han?
Hjälpa mej han både vill och kan.
Glädjen är min i Kristus allena.

4. O Jesus Kristus, min Frälsare god,
på allt mitt elände råder du bot.
Glädjen är min i Kristus allena.

5. Åt vem skulle jag lämna mej,
o Herre Jesus, förutom åt dej?
Glädjen är min i Kristus allena.

6. Du unnar mej här på världens ö
ärligt att leva och saligt att dö.
Glädjen är min i Kristus allena.

7. Du skänker mej dagligen stadig tro,
i himmelen sedan din eviga ro.
Glädjen är min i Kristus allena.

Nu lova Herren

Nu lova Herren, alla folk och länder,
ja, prisa Herren under allt som händer,
ty Herrens nåd och sanning vitt och brett
är väldig över oss i evighet. 

Halleluja! 
(Koralens fyra sista toner återupprepas vid "Halleluja").

Är handen lagd på Herrens plog

Alt. koral:
 

1. Är handen lagd på Herrens plog, 
så se ej mer tillbaka! 
Tänk inte mer på vad du nog
i Sodom kunnat smaka! 
Men plöj din fåra, så Guds säd!
Är jorden hård, i tron dej gläd! 
Vill gråten kväva rösten,
se fram mot skörd till hösten!

2. Men om du ändå ser ej om,
för vi är alla svaga,
din kallelse ihåg då kom,
gå ej ett steg tillbaka!
Tillbaka vänder livet ej,
all kräftgång för ju död med sej.
För hastverk dock dej akta,
plöj djupt och väl och sakta!

3. Så framåt då i Jesu namn
trots stenar och trots stockar.
Och lyssna ej om synd och skam
dej bort från tegen lockar.
I fara går vi varje stund
och falskhet måste bort i grund.
Guds ord ett mål dock bådar
där allting klart vi skådar.

4. Om bara någon liten stund
är mödans väg till ända.
Vår död är bara som en blund
som sömnen lärt oss känna.
Och vilan här vid hemmets härd,
den vet vi ju är mödan värd -
tänk då att efter färden
gå in i himlaglädjen!

Se, solen skiner ljus och skön

 

1. Se, solen skiner ljus och skön
där språkets vågor glittrar!
Likt fåglar små i skogen grön
då barnens själar kvittrar.

2. Vår Herre högt i himlen bor,
och där är gott att vara.
På änglavingar Herrens ord
ger budskap underbara.

3. Och där Guds ord bevaras väl
det sätter bo och sjunger:
Guds frid, bli ljus i varje själ,
bli sång på folkets tungor!

4. Se, utan ord som häst och hund
är även svan och svala,
men mänskan fick av Herren mun
till att med honom tala. 

5. Så öppna nu din port och dörr
för Herrens löften klara,
så de så tätt som aldrig förr
här in och ut kan fara.

5. Ja, öppna i en salig stund
för Herrens ord ditt öra.
Och öppna dej du folkets mun:
du ordet ut ska föra.

6. Ja, tala sant om smått och stort,
och enkelt om det höga!
Ty gott är allt som Gud har gjort
och klart är barnets öga.

Var välkommet, Herrens år (A.D.)

1. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss! 
Sanningens Gud, låt ditt heliga ord
oss uppliva, upplysa i vår Nord!
Välkommet, nyår, som har kommit hit!

2. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss! 
Nådens Gud, låt ditt solsken i vår
ge ute och inne ett gyllne år!
Välkommet, nyår, som har kommit hit!

3. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Fridens Gud, du din saliga frid
vill skänka vårt land till att blomstra i.
Välkommet, nyår, som har kommit hit!

4. Var välkommet, Herrens år,
som har kommit till oss!
Gud, vår Far, oss till glädje och gagn
må nyåret växa i Jesu namn!
Välkommet, nyår, som har kommit hit!

Kristus kommer - Davids son