1. Tid är nåd. I alltets mitt
Jesus står. Allt hans är ditt.
Tid är nåd, så länge än
hjärtat nås av kallelsen.
2. Tid blir dom när jag ej mer
honom och hans mening ser.
Söndrad, ensam, oförlöst
dag för dag för vinden strös.
3. När hans röst till mej når fram
vill jag så som Abraham
säga "ja" till Gud och gå.
Tid och nåd de följs då åt.