Så ljuvligt, o Jesus, att medan vi går

1. Så ljuvligt, o Jesus, att medan vi går
förspridda därute i världen
få äga i Anden gemenskap ändå,
ja, inbördes sällskap på färden
med alla som vandrar till Sion!

2. Dock kommer jag ofta och klagar för dej:

Nu lämnar du mej mol allena,
så bryr du dej då inte längre om mej?
Vad kan du med detta väl mena?
Jag står ju så ensam, o Herre!

3. Men ordet, det säger att sällskap jag har
med alla Guds trogna på jorden,
att var de än finns här i världen, ja, var,
förspridda i södern och norden,
vi är ändå ett i dej, Herre!

4. Än mera, det säger att sällskap jag har
med hela den jublande skara,
som höjer för tronen sin lovsång så klar
och evigt nu hemma får vara
att sjunga om seger och ära.

5. Det säger än mera: att sällskap jag har
med Fadern och Sonen, vad under!
Att Jesus är evigt densamme han var,
i mörka och ljusare stunder.
O Herre, min tro nu föröka!