Mitt hem är där på den andra stranden

1. Mitt hem är där på den andra stranden,
där livets timglas ej rinner ut,
och ej till avsked man räcker handen,
ty himlens glädje tar aldrig slut.
O ljuva hemvist bland Jesu vänner!
Där finns ej mera en sorgens tår,
ty syndagiftet ej mera bränner -
de är då läkta, de djupa sår.

2. Ej någon vandrare stödd vid staven
skall mera söka för natten hus.
Där öppnas aldrig den mörka graven,
då härskar livet i evigt ljus.
O ljuva hemvist bland Jesu vänner...

3. Där suckar ingen vid solnedgången
och ingen bävar för natten mer,
men alla sjunger de morgonsången,
ty Gud är solen, som evigt ler.
O ljuva hemvist bland Jesu vänner...

4. Ej någon sjöman vid brutet roder
förgäves söker en säker hamn.
Sitt barn då sörjer ej någon moder,
ty havet öppnar ej mer sin famn.
O ljuva hemvist bland Jesu vänner...