Stilla snart i hemmets sköte

1. Stilla snart i hemmets sköte
kommer enligt Guds behag
vilan åter till mitt möte
efter en förfluten dag.
Gud ske ära för allt gott
som har blivit här min lott!
O, jag önskar att jag gjorde
glad och tacksam allt jag borde!

2. Men vad finner jag väl skrivet
i min öppna samvetsbok?
Har jag glatt och undergivet
burit Jesu milda ok?
Har jag kärleksfullt och ömt
om min svaga like dömt?
Har jag understött min nästa
och ej sökt blott eget bästa?

3. Har med något gagn åt jorden
jag sökt gälda himlens lån?
Är väl världen bättre vorden
genom mig i någon mån?
Är vid denna dagens slut
själv jag bättre än förut,
eller finner du mig, Herre,
lika syndig, om ej värre?

4. Där ej mänskor skuld kan finna,
är för dig dock mycken skuld.
Lär mig rätt min frid besinna,
du som är av godhet full.
Jesu kors må bli mitt stöd,
må av hans förtjänst och död
tron i hjärtat ständigt verkas
och på goda frukter märkas.

5. Så av nåd jag tillgift äger,
så av nåd jag äger hopp
att i morgon från mitt läger
stiga än med glädje opp.
Och när det behagar dig,
Gud, att hädankalla mig,
du ej barnet från dig skjuter
som sig till ditt hjärta sluter.