Min enda fromhet inför Gud

1. Min enda fromhet inför Gud
är syndernas förlåtelse.
Min enda trygghet vid hans bud
är syndernas förlåtelse.
Fast otron stöter sej därpå,
det är ju lika sant ändå.

2. Det enda frälsningsord för mej
är syndernas förlåtelse.
Det enda som har liv med sej
är syndernas förlåtelse.
Förlåtelsen i Jesu blod,
o vad den dock är ljuv och god!

3. Min enda sköld mot dom och lag
är syndernas förlåtelse.
Min enda kraft då jag är svag
är syndernas förlåtelse.
Mitt enda skydd i sorg och ve
är syndernas förlåtelse.

4. Min rikedom som ej tar slut
är syndernas förlåtelse.
Min Jesus kastar ingen ut,
han ger mej fri förlåtelse.
Det arv som gavs åt syndare
är syndernas förlåtelse.

5. Min enda hjälp i all min nöd
är syndernas förlåtelse.
Mitt enda hopp i liv och död
är syndernas förlåtelse.
Mitt livsbehov, min mat, min ro
är att förlåtelse få tro.

6. Min enda frid, o Herre kär,
är syndernas förlåtelse.
Min enda glädjekälla här
är syndernas förlåtelse.
Hur ljuvligt stärks ej mod och håg
av denna källas friska våg!

7. Men får jag tro en sådan nåd,
så fri och hel förlåtelse?
För mej finns ingen annan råd
än fri och hel förlåtelse.
Får jag ej leva blott på den,
så är jag utan hopp igen.

8. Så låt mej, Jesus, ständigt bo
i syndernas förlåtelse
och äga all min frid och ro
i syndernas förlåtelse,
ty blott i denna fasta stad
jag lever lycklig, trygg och glad.

9. Visst kan jag aldrig riktigt tro
så fri, så full förlåtelse,
men Jesus, du mitt A och O,
du ger för allt förlåtelse!
Ack, låt ej otron hindra mej
att äga all min frid i dej!