Om blott i försoningens under min tro

Alt. koral:



1. Om blott i försoningens under min tro
blir övad och salig och mogen,
då blir det min enda förplägnad och ro
att vara min Frälsare trogen.
Ja, visshet i tron om att vara Guds barn
är starkaste värnet mot alla de garn
som satan och världen utlägger.

2. Mer öm och mer grannlaga kärleken är
än någonting annat som gives.
Om Jesus med tron i sitt inre man bär
ej mera med synden man trives.
Man har inte hjärta, man har inte mod
att honom, som friköpt oss dyrt med sitt blod,
med synder bedröva och såra.

3. Så blir vi då underbart invigda i
det härliga kristendomsstycket:
att mycken förlåtelse verkar att vi,
o Jesus, nu älskar dej mycket!
Och hjärtat sej vidgar av längtan och lust,
ju mera det klarnar mot hemlandets kust,
den säkra och fridfulla hamnen.