Var stilla du rastlösa hjärta

Alt. melodi:




1. Var stilla, du rastlösa hjärta,
som plågar dej själv på din stig
med onödig oro och smärta,
var stilla för Herren och tig!

2. Han själv har ju lovat att leda
de sina den väg de ej vet
och väg genom öknen bereda
och sörja för det och för det.

3. Och om du har råkat att fela
och nu ser med smärta därpå,
han själv vill ju bristerna hela,
o säg mej, det kan han väl få?

4. Och om i en snara du råkat
och utväg ur den inte ser,
och hur du än med den har bråkat
du blivit blott insnärjd alltmer,

5. bekymmersamt kanske du skådar
mot framtiden, hur det ska gå,
blott strider och oro den bådar,
Guds vägar du ej kan förstå.

6. Min vän, ta nu en dag i sänder,
ej månader, vintrar och år,
och lämna sen allt i hans händer,
det där som du inte förstår.

7. Din dag som din kraft ska ju vara,
du nåd för var prövning ska få.
I striden ska han dej bevara,
och vem kan väl skada dej då?

8. Snart fria från synder och smärta
och kvitt alla bojor och band,
samt kvitt vårt fördärvade hjärta
vi står på den himmelska strand.