Med fribiljett jag reser

1. Med fribiljett jag reser
på banan trygg och glad
till hemmanet och arvet,
till rikets huvudstad.
En kappsäck full av synder
var mej till stort besvär,
men den tog konduktören,
jag vet ej var den är.

2. Jag tar den ej tillbaka,
så är jag saken kvitt -
nog kan jag väl ge något,
när jag får resa fritt!
Men se, för mina skatter
förvaringsrum jag fått,
där har jag fribiljetten
och nyckeln till mitt slott.

3. Där har jag honungskaka
av allra bästa slag,
hur mycket man än äter
det räcker för var dag.
Där har jag dokumenten,
ja, papper utan fel
på både lösepenning
och härlig arvedel.

4. Så goda reskamrater
på denna färd följs åt!
Nog kan vi stundom kivas
men skäms då efteråt.
Då går den blygselfulle
till den som sårad var
och säger tyst: "Förlåt mej!"
och så är saken klar.

5. Och ljussignaler får vi
och trygga blir av dem,
vi vet ej banans sträckning
men att den leder hem.
Så närmar vi oss målet
och där läggs växeln ut,
för när är vi i staden,
ja, då är resan slut.