Min äreklädnad, bröllopsskrud

1. Min äreklädnad, bröllopsskrud,
mitt hjärtas enda prydnad,
varmed jag kan bestå för Gud,
är Kristi blod och lydnad.
I Herrens dom jag blir ej dömd,
för skulden är betald och glömd
och jag är fri för evigt.

2. Den sköna skruden skyler all
min synd och mitt elände.
Den också framgent skydda skall,
ty Fadern med den sände
sin gode Ande till min själ,
som tröstar, varnar mej så väl
och i all sanning leder.

3. Och frågar man vad gott jag gör
och hur jag brukar världen,
jag svarar: Gud har äran för
att jag är löst från flärden
och nu med ny och villig håg
får tjäna Gud, som till mej såg
då jag låg död i synden.

4. Mot högmod, vällust, girighet
och alla onda lustar
hans död, hans blod, hans ödmjukhet
mej nu med kraft utrustar.
Jag slipper tjäna synden mer
och gläds när Herrens vilja sker
på jorden som i himlen.

5. Så blev mej Jesu bittra död 
till liv med löftesorden,
till tröst i skam och syndanöd,
till helgelse på jorden.
I tron på Jesus är jag fri
från synden och dess slaveri,
för Jesus är min Herre.

6. Jag skall till sist i himlens höjd
med löst och ledig tunga
i evig, outsäglig fröjd
med alla helgon sjunga:
Guds Lamm, som för oss offrat var
och en gång världens synder bar
ske pris förutan ände!