Min frid jag lämnar

På dej, o Herre käre

1. På dej, o Herre käre
jag alltid förlitar mej.
Du dina vägar mej läre,
av hjärtat det beder jag dej.

2. Efter din vilja att vandra,
hjälp mej, o Herre god,
till rätta fäderneslandet,
där evigt själv du bor.

3. Ditt ord för mina fötter
en brinnande lykta är,
om både dagen och natten
din ängel vare mej när.

4. Styr du mitt hus, min vårdnad
allt efter din vilja god,
och dem som du har förordnat
giv därtill förstånd och mod.

5. Må du oss alla bevara,
omhägna vårt folk och vårt land.
Led gudstjänsten rena och klara
och allt vårt verk med din hand.

6. Allt det som jorden kan bära,
löv, gräs och örter och djur,
det ger dej, vår Skapare, ära,
allt efter sin egen natur.

7. När vintern är framliden,
som är så kall och kal,
tillstundar sommaren blida,
med örter i tusendetal.

8. Vintern den månde betyda
den sorg som människan bär,
men sommaren den blida
den glädje i himmelen är.

9. Så må vi nu besinna
att Gud håller människan kär,
att vi det goda skall finna
när korset vi uthålligt bär.

10. Vi skall då evigt förbliva
hos Kristus, vår Frälserman
uti det tillkommande livet,
ja, därtill hjälpe oss han!

Ett enda, Jesus, önskar jag

Ett enda, Jesus, önskar jag: 
 följ med och led mej varje dag 
 och mej på vägen skydda. 
 I mörker var mitt klara ljus, 
 i fattigdom mitt rika hus, 
 i storm min lugna hydda. 
 Var min stav 
 till min grav, 
 dryck och föda,
ro i möda, 
 allt i alla. 
 Sist min själ till himlen kalla.

Gå ut kring hela jorden

Ur djupen ropar jag till dig

Se Guds Lamm som borttager världens synd

Alla dina ord är ande och liv

Guds tjänare skall se hans ansikte

Ge oss mod att våga leva

Som skimret över hav och sky

Faraos härar hann upp oss vid stranden

Text: Börre Knudsen 1979 (42 år)
Musik: Ansbach 1661

Du är vår far, Gud (Ära vare Gud)

Guds änglar är hans sändebud

Gud har gett åt fågeln dess vingar

All ära till Gud som oss Sonen har sänt

Är Guds kärlek såsom havet

När jag lever har jag dej