Jesus Kristus Frälsaren

1. Jesus Kristus, Frälsaren,
övervann fienden.
Han är uppstånden,
och döden är hans fånge.
Kyrie eleison! 

2. Syndfri själv han offrad var,
för oss Guds vrede bar.
Han oss försonat,
Guds nåd all världen skonat.
Kyrie eleison!

3. Död, synd, liv och nåd och makt,
i hans hand allt är lagt.
Han frälsar alla
som honom vill åkalla.
Kyrie eleison! 

Ditt ord, o Gud, är svärd och flamma

1. Ditt ord, o Gud, är svärd och flamma,
det tränger genom märg och ben.
I själ och ande sker detsamma,
om hjärtat än är hårt som sten.
Vår synd blir dömd av vad du sagt,
låt alla känna ordets makt!

2. Ditt ord, o Gud, är ljuvt som daggen
och liv åt slagna själar ger.
O Gud, bland såren, samvetsaggen
låt himlens balsam drypa ner!
Behåll oss i din vård och tukt,
låt ordet bära riklig frukt!

3. Ditt ord, o Gud, är österns stjärna
som leder oss till Kristus in.
De visa följer den så gärna
och fröjdas mer än någonsin.
O, låt oss följa den och dem,
nå fram till glädjens rätta hem!

Jag seglar fram över livets hav

 
   

1. Jag seglar fram över livets hav,
på tidens skiftande bölja.
Min Herre Jesus mej kursen gav
och denna kurs vill jag följa.
Jag stävar fram mot Guds ljusa länder
med livets träd på de sköna stränder,
där evig sol och sommar är.

2. Ibland i medvind jag seglar fram,
i andras kölvatten följer,
när resan bara känns lyckosam
och inga regnmoln oss höljer.
Nej, havet blänker och solen skiner
och dagen stilla och blid framskrider
och seglen fylls av sunnanvind.

3. Men ofta mera på egen hand
jag far på vildaste vatten,
då ingen känning jag har av land
och inget fyrtorn i natten.
Men när jag skeppet tror snart begravet,
då kommer Jesus till mej på havet
om än i nattens sista väkt.

4. Mitt skepp är litet och havet stort,
och fort jag råkar i fara.
Men inga böljor tillintetgjort
det skepp som Herren bevarar.
För ännu sker det som förr det gjorde:
när Jesus kommer med allmaktsordet,
då lägger havet sej igen.

5. När sista stormen har tagit av
och hemlandskusten jag skådar,
jag ser i solglans ett annat hav,
kristall som glänser och strålar.
Jag skymtar portarnas pärlerader
och hör hur änglarnas myriader
vill hälsa mej välkommen hem.

6. Släpp ankartrossen, jag är i hamn!
Ej mer jag färdas behöver!
Jag kastar mej i min Faders famn,
han som har hjälpt mej hit över.
Och kända, älskade stämmor kallar,
allt medan ankaret sakta faller
i evighetens ljusa land.

För Jesu milda ögon

 



1. För Jesu milda ögon
jag ställer mej så arm jag är.
Min skuld och fattigdom jag bär
för Jesu milda ögon.

2. För Jesu milda ögon
betryckt av synd jag faller ner.
Med längtan i min nöd jag ser
i Jesu milda ögon.

3. För Jesu milda ögon
jag syndat har mot Herrens lag.
Min dom däröver väntar jag
för Jesu milda ögon.

4. I Jesu milda ögon
jag ser. Förskjuter han mej, så
nedsjunkande jag ser ändå
i Jesu milda ögon. 

Om Gud ej varit med oss nu

Alt. koral:
 

Alt. koral:
 

Alt. koral:
 

1. Om Gud ej varit med oss nu,
det måste klart bekännas,
om Gud ej varit med oss nu,
så hade allt fått lämnas.
Vi är så fattiga och få,
att vi av dem som stormar på
med marken skulle jämnas.

2. Ja, hade Gud så låtit ske
så hade de i vrede
med hälen tryckt oss alla ner
i stridens första skede,
då liksom flodens vilda fors
förfärlig vältrat över oss
vår fiende den lede.

3. Men lovad vare Herren Gud,
som frälste oss ur faran!
För vi kom loss, vår själ slapp ut
som fågeln ut ur snaran.
Vår hjälp, den är i Herrens hand,
som skapat himmel, hav och land,
och sista ordet har han.

Jesus kommer till ditt hjärta

Finsk koralversion:


Svensk koralversion:


Alt. koral (originalmelodi till denna sång):
Gledesbud sjunger.


1. Jesus kommer till ditt hjärta,
klappar på som ofta förr.
Måste han ännu med smärta
stå förgäves vid din dörr?
Nu han nalkas, ärans Konung,
vill du hylla honom, säg?
Strör du palmer eller törne,
öppnas porten eller ej?

2. Jesus kommer och han hyllas
på sitt segertåg ännu.
Av hans glädje får vi fyllas,
hylla honom även du!
Nu han nalkas, ärans Konung...

3. Se, han kommer nu, så stanna,
möt din Frälsare och sjung,
ja, med hjärtats hosianna
hylla honom, kungars Kung!
Nu han nalkas, ärans Konung...

Å kom nu, hela himlens här

Alt. koral:



1. Å kom nu, hela himlens här,
och hedra Gud som skapat oss!
Ja, sjung hans lov, du vida värld,
för allt, och mest för Kristi kors!

2. Hans kärlek är som sol om kväll,
som dagg när dagen gryr i öst,
som våren på de fagra fjäll,
som frukten i den klara höst.

3. Så tänd ditt ljus i oss, vår Far,
ja, gör din vilja välbekant.
Ditt ord är oss en stjärna klar,
vi vittnar: det är evigt sant.

Skönaste namn som är nämnt på vår jord

1. Skönaste namn som är nämnt på vår jord:
Jesus, Jesus!
Där är vår frälsning, så säger Guds ord,
Jesus, Jesus.
Det är min styrka i prövning och kval,
det är min glädje i festsmyckad sal,
det är min tröst mitt i dödsskuggans dal,
Jesus, Jesus.

2. När jag om kvällen till vila ska gå,
Jesus, Jesus,
vi är tillsammans i stillhet, vi två,
Jesus, Jesus.
Då blir det smått, det som förr tycktes stort,
då blir det litet, allt det som jag gjort.
Endast hans namn öppnar himmelens port:
Jesus, Jesus.

3. Ekon därutifrån öronen når,
Jesus, Jesus,
minnen från dagen för tankarna står,
Jesus, Jesus.
Andningen djupnar och pulsen slår matt,
ögonen stängs och omkring mej är natt,
viska då namnet som än är min skatt:
Jesus, Jesus.

4. Viska det när jag till slut somnar in:
Jesus, Jesus.
Säg det igen och igen och igen:
Jesus, Jesus.
Allt som är ondskefullt, djävulskt och styggt
ska för det namnet bringas på flykt.
I detta namn ska jag insomna tryggt:
Jesus, Jesus.


Om sångens tillkomst, läs här.

Ditt fotspår, Gud, vi ser i berg och dalar

1. Ditt fotspår, Gud, vi ser i berg och dalar
och ute i den rymd som gräns ej vet,
och havets kraft om din förmåga talar,
allt vittnar om din stora härlighet.
Var stjälk och stam du skapar, bär och stärker
och kläder skönt i mjuk och fager skrud.
Kropp, själ och ande bär ditt adelsmärke,
det största undret är du själv, o Gud!

2. Mot dej vi sträcker våra tomma händer
och ber vår bön i Herrens Jesu namn.
Från rev och stormar du vår farkost vänder
mot himlens ljusa, evigt lugna hamn.
I Jesus Kristus är du, Gud, vår Fader,
i honom ser vi klart din härlighet.
Du givit oss ett hem i nya staden,
men vem kan fatta och beskriva det?

Vem kan läka hjärtasåren

1. Vem kan läka hjärtesåren,
lossa syndens hårda band,
i all sorg avtorka tåren
med sin kärleksfulla hand?
//: Endast en jag säkert vet:
Jesus, Mästaren från Nasaret ://

2. Vem kan mej från fall bevara
under vardagslivets strid?
Vem kan själv min bön besvara
och ge hjälp i rättan tid?
//: Endast en jag säkert vet:
Jesus, Mästaren från Nasaret ://

3. Vem kan i all nöd mej hjälpa,
vem är alltid mitt försvar
när mej fienden vill stjälpa
och till dom är alltför snar?
//: Endast en jag säkert vet:
Jesus, Mästaren från Nasaret ://

4. Vem kan mej i döden följa,
då jag bud om uppbrott får,
och när flodens kalla bölja
mörk och hotfull mot mej slår?
//: Endast en jag säkert vet:
Jesus, Mästaren från Nasaret ://

Mångtusen frälsta tågat in

1. Mångtusen frälsta tågat in
i himmelens palats.
Men fastän skaran är så stor,
för fler finns ändå plats.
Så kom, ja, kom och gå med mej
hem till Guds ljusa land!
Där hälsar änglar oss med sång 
på paradisets strand.

2. Den allra störste syndare
kan komma tryggt till Gud.
Tänk, rövaren på korsets trä
blev frälst på Jesu bud!
Så kom, ja, kom och gå med mej...

3. För varje nödställd mänskosjäl
som flyr till korsets fot
finns rum i himmelen berett,
av nåd vi tas emot.
Så kom, ja, kom och gå med mej...

4. Där finns det även rum för mej,
i hoppet jublar jag,
för en gång ska jag vara där,
tänk, vilken härlig dag!
Så kom, ja, kom och gå med mej...

Hans namn skall vara Jesus

1. Hans namn skall vara Jesus,
sitt folk han frälsa skall
från alla deras synder
och Adams djupa fall.
Hans namn skall vara Jesus,
det är ett frälsarnamn,
hans ärenamn för evigt,
//: vår säkra, trygga hamn ://

2. Hans namn skall vara Jesus,
för världen är i nöd
och ingen annan frälsar
från synd och dom och död.
Hans namn skall vara Jesus...

3. Hans namn skall vara Jesus,
för Gud har honom sänt
att krossa satans välde,
Guds rike göra känt.
Hans namn ska vara Jesus...

4. Hans namn ska vara Jesus,
vår Frälsare och Kung,
för liv och hopp och frälsning
han ger, så kom och sjung:
Hans namn ska vara Jesus...

Då solen sjönk i västerled

1. Då solen sjönk i västerled
och Oljebergets bryn
låg höljt i aftonrodnans sken,
man såg en sällsam skyn:
Till Jesus bars de sjuka fram
att kraft och hälsa få,
sin hand han la så ömt på dem
och hem de kunde gå.

2. Så samlas även vi kring dej,
vår Mästare så kär.
Om än dej ögat inte ser,
du ändå bland oss är.
Vi bär till dej, o Jesus Krist,
vår synd, vår sorg och nöd.
Oss med din milda hand berör
och ge oss livets bröd.

3. En kom betryckt och ensam hit,
har många sorger mött,
och en har värk och en är sjuk
och en är bara trött.
I tro vi sträcker ut vår hand
till dej som allt förmår,
och rör din nötta mantelfåll,
för kraft ifrån dej går.

4. Du själens läkare som ser
de dolda hjärtesår
som ingen annan känner till,
du all min nöd förstår.
Kom, säg till mej: Jag vill, bli ren,
din synd förlåten är!
Ja, säg det nu, just nu till mej,
min Frälsare så kär!

Försoning, förskoning

Alt. koral:
 


1. Försoning, förskoning min Goel mej vann,
ej nöden, ej döden mej skada nu kan.
Ty Jesus själv skrivit i Boken mitt namn
och vila mej givit i frälsningens famn.

2. Den hamnen, den famnen, den ligger jag i,
när världen och flärden för starka vill bli.
Där vill jag mej gömma och vila i frid,
ja, där vill jag glömma all oro och strid.

3. Omsider framskrider till aftonen vi,
då anden ur banden blir lösgjord och fri.
Den vännen som redan har skickat mej bud,
nog kommer han sedan och hämtar sin brud!

Jesus, du som kunde lova

1. Jesus, du som kunde lova:
"be i tro så ska ni få"
- vilken dyrbar, helig gåva
gav du inte åt oss då!

2. Löftesordet kan ej falla,
därpå grundar sej vårt hopp,
för den nyckeln springer alla
himlens lås och reglar opp.

3. Du är trofast och vill hålla
vad med ed du lovat, men
ack, vår otro, den kan vålla
att du måste dröja än.

4. Men besök oss likväl åter,
Andens pingstvind sänd oss här,
säg att du vår synd förlåter
och din väg oss gärna lär.

5. Tänk i nåd på Josefs skada,
bota Sions revor än,
låt oss snart få komma glada
inför dej med lov igen!

6. Här i hemmen många gånger
är du än en okänd Gud.
Väck då verklig syndaånger,
läk den sen med nådens bud!

7. Må du med din Ande viga
tjänare som sår din säd!
Och låt senapskornet stiga
till ett stort och skuggrikt träd.

8. Avvänd alla mörkrets pilar,
lossa alla träldomsband,
visa att din Ande vilar
ännu över Nordens land!

9. Men låt också andra trakter
av din vingård växa till,
du som oss från mörkrets makter
med ditt ord befria vill.

10. Tänk på dina barn i världen,
var de än befinner sej.
Styrk dem alla under färden
och bevara dem i dej!

11. Låt ej split och tvedräkt skilja
dem du dej till arv berett,
för det är din goda vilja
att de alla ska bli ett.

12. Du som stärker, du som gläder,
gör oss trogna i vårt kall,
låt de många lärdomsväder
inte komma oss på fall!

13. Du som ser vad vi behöver, 
ge oss det i rättan tid,
så att bägarn flödar över
av din tröst och nåd och frid.

14. Jesus, Jesus, du allena
är vår frid, vår säkra hamn.
Håll oss fasta vid det ena,
så vi fruktar rätt ditt namn!

15. Med din kärlek fyll din skara,
själv din boning bland oss tag!
Låt ett kraftigt "amen" vara
svaret på vår bön idag!

Om Herren mej bjuder gå hit eller dit

Alt. melodi:


1. Om Herren mej bjuder gå hit eller dit,
så skynde jag gärna åstad
att göra hans vilja med allvar och flit,
ja, göra den villig och glad.

2. Men säger mej Herren: bli stilla ännu,
så vile jag tryggt vid hans ord!
Själv ovis jag vet, o min Jesus, att du
till visdom för mej blivit gjord.

3. Jag vill inte ta något steg utan dej,
ej leva mej själv till behag,
ej hoppas och tro och förtrösta på mej
men se dej i hand varje dag.

4. Dock ville jag gärna få tjäna dej, ack,
av kärlek och inte för lön,
förkunna din ära och säga dej tack
att nådigt du hör på min bön!

5. Men tjäna dej rätt är att först ta emot
och låta sej tjänas av dej,
att ligga som leret vid Mästarens fot,
bli upphöjd fast intet i sej.

6. Så sköt mej och bruka mej just som du vill,
du, Herre, som ensam är god!
Jag är ju din egen, jag hör ju dej till,
o Jesus, i kraft av ditt blod.

7. Nog vet du att sköta den egendom rätt,
som en gång har kostat ditt liv.
Och brukar du ofta ett underligt sätt,
blott mer av ditt sinne mej giv!

Till Josef! Till Josef! Så hette det förr

1. Till Josef! Till Josef! så hette det förr,
när nöden stod blek vid varendaste dörr.
Till Jesus! Till Jesus! så heter det nu,
o Jesus, vår tillflykt i nöden är du!

2. När alla de egna förråden tar slut,
när allt går omkull, som jag trott på förut,
du öppnar ditt rika förrådshus för mej,
och nåd efter nåd får jag hämta hos dej.

3. Så lever jag varje sekund av din nåd,
för alla mitt hjärtas behov vet du råd,
så skulle jag sörja och frukta ändå?
Det vore väl skam, när du sköter mej så.

4. Så lyckligt att blott av din kärlek bero,
att vandra i bönen från tro och till tro,
att föga förnimma och smaka och se,
men trygg kunna vara i väl och i ve!

5. I allt, Herre Jesus, din vilja låt ske,
och lär mej att älska och lär mej att ge!
Sen vet jag ej mera att bedja dej om,
men prisar dej för att till jorden du kom!

6. Pris, ära och tack, att du gav oss ditt ord
och än med din Ande vill duka ditt bord!
Här sjunger jag nu på mitt barnsliga vis,
en gång ska jag bättre få sjunga ditt pris!

Det goda som jag vill det gör jag ej

1. Det goda som jag vill det gör jag ej,
det onda som jag inte vill det gör jag!
Är detta Kristi sinne? Nej, o nej,
helt annat om hans liv på jorden hör jag!

2. Jag ville gärna ångra synden rätt,
och se, hur ytlig är dock all min ånger!
Jag ville leva på ett annat sätt,
men viker av och faller många gånger.

3. Jag ville tro på Herren Jesus Krist,
jag ville gärna tro av allt mitt hjärta,
men märker i min tro så mycken brist,
det gör mej oro, och det gör mej smärta.

4. Jag ville älska Gud av all min själ,
av alla krafter och av all förmåga,
men går så kall och stum och död likväl
och undrar vart den for, min kärlekslåga!

5. Jag ville söka Herrens ära blott
och verka troget, även i det lilla -
men ändå söker jag i stort och smått
min egen ära, ja, det är för illa!

6. Jag ville vila tyst vid Herrens nåd
och inte låta ängslig klagan tära,
men kommer jämt med mina egna råd
och låter inte honom bördan bära.

7. Jag ville lova Gud med muntert mod,
men ack, istället knotar jag så ofta!
Och ändå är han alltid lika god,
hans fotspår alltid av hans nåd ska dofta.

8. Jag ville ha min skatt i himmelen,
men samlar ofta skatter här på jorden.
Så käre Jesus, kom till mej igen
och lär mej riktigt att ta dej på orden!

9. Se, hos mej kämpar ständigt tvenne "jag",
men de kan likväl inte härska båda.
Ack, anden lider ofta nederlag
och köttet får blott alltför ofta råda.

10. Jag arma mänska, vem ska lösa mej
från denna dödens kropp som så mej trycker?
Min gamle Adam gärna hävdar sej
just när jag honom övervunnen tycker.

11. Men Gud ske tack, som segern åt mej ger!
I den som älskar oss jag kraft ska finna.
Så tjänar jag nu inte synden mer,
men ska i Kristus härlig seger vinna!

Nu firar vi en ljuvlig tid

1. Nu firar vi en ljuvlig tid,
då Anden sändes med Guds frid
och i apostlar satte spår
som över våra tankar går.

2. Han sken som eld på var och en,
och dessa, värmda av hans sken,
blev visa, eftersinnande,
i ord och kärlek brinnande.

3. Och deras tungor glödde så
att många undrade därpå
och höll dem först för druckna män,
fastän det var på morgonen.

4. Och Petrus visade med makt
att Joel detta förutsagt
om Andens eldsutgjutelse
om barns och gamlas smörjelse.

5. Guds lag vid pingst på Sinai
fick välkänd genom Moses bli,
nu kom Guds Ande samma dag
och lär oss hålla Herrens lag.

6. Ja, du som lärt profeterna
och upplyst sen apostlarna,
förlåt oss all vår skuld och brist,
ge frid och avstyr satans list.

7. Dej över oss förbarma nu
och sänd till oss de gåvor sju
du ger i Herrens Jesu namn
till vårt och alla mänskors gagn.

8. Du vare lovad utan slut,
som Fadern nådigt sände ut
i hela världen denna dag
till hjälp i vårt missionsuppdrag!

När Kristus, Guds den Högstes Son

1. När Kristus, Guds den Högstes Son,
just skulle fara härifrån
att himlens glans och lovsång få,
han sa till lärjungarna så:

2. Jag far nu upp till Gud, min Far,
men stanna här i staden kvar
till dess ni får Guds Ande god
som Fadern lovar ger er mod.

3. I hjärtat gömde de hans tal,
där de i husets övre sal
endräktigt, enligt Kristi bud,
i bönen ropade till Gud. 

4. På pingstens dag vid timme tre,
då fick de Herrens under se.
En häftig vind kom ovanfrån
och fyllde huset med ett dån.

5.Eldstungor kunde de nu se,
av Andens gåvor fylldes de,
så de Guds ord förkunnade
och många språk nu talade.

6. Från många länder fanns där folk
som nu förstod dem utan tolk,
som hörde modersmålet sitt
när lösta tungor rördes fritt.

7. En del som redan kände dem
och visste väg till deras hem,
de sa: Hur ska man alls förstå
att olärt folk kan tala så?

8. Fast andra gjorde spe av dem:
Det är ju bara druckna män!
Men Petrus sa: Ge noga akt
på allt det som nu här blir sagt!

9. Från Joels bok han texten tog,
från Davids psalmer verser drog,
hans tal till deras hjärtan gick
och många annat sinne fick.

10. Ni män och bröder, sporde de,
hur ska vi bli befriade
från synden som vi fångats i?
Ja, säg, vad gör vi, säg det ni!

11. Men Petrus svarade: gör bot,
i Jesu namn ta dopet mot,
som gåva ni då Anden får,
för er och barnen löftet står.


12. De följde Petrus´ goda råd,
de trodde Kristus och hans nåd.
Tre tusen blev med tro och dop
upptagna i Guds kyrkas hop.

13. Guds Ande, du som skänks oss fritt,
låt oss vart syndaband bli kvitt
på Kristi sanna kyrkas vis,
Gud, Fader, Son och dej till pris.

Min Jesus lever, jag ska leva

1. Min Jesus lever, jag ska leva,
vårt huvud kroppen med sej tar.
För graven ska jag inte bäva,
ty Jesus dödens nycklar har.
Jag räds ej mer för död och dom:
han har stått upp, hans grav är tom.

2. Min Jesus segrat, från den stunden
finns inget som mej skada kan.
Ty mörkrets furste blivit bunden
och döden fick sin baneman.
Att Jesus uppstod vittne bär
att fängelset nu fångat är.

3. Min Jesus har uppstånden blivit,
jag går mot graven fylld av tröst,
ty Jesus mej förhoppning givit
att jag ska vakna av hans röst.
Han lever evigt och jag ska
bli honom lik. Halleluja!

Med helig fröjd, Jerusalem

Alt. koral:



1. Med helig fröjd, Jerusalem,
stäm upp en sång från glädjens hem!
Låt tonen klinga ljuvlig här,
för påskens högtid inne är!

2. Nu Juda lejon seger vann,
för evigt döden nedslog han.
Nu till ett oförgängligt hopp
hans röst de döda väcker opp.

3. Av livets varma morgonkyss
nås bytet döden rövat nyss
och skaror lösta ur dess band
med Jesus nalkas ljusets land.

4. Vi stridsmän nu mot målet ser
och dej, vår Konung, ödmjukt ber:
o låt oss efter slutad strid
hos dej få bo till evig tid!

O jordens Gud och kyrkans

Alt. koral:




1. O jordens Gud och kyrkans,
kom, hör vårt nödrop du!
Vår ledning saknar styrka
och folket slits itu.
Vårt guld i bojor slår oss,
förakt gör freden kort.
Ta ej ditt ljus ifrån oss,
men ta vårt högmod bort!

2. Från allt som rädslan lär oss,
från svek mot sanningen,
från fagert tal som tär oss
men tröstar grymma män,
från lysten profanering
av heder, mod och svärd,
från djävulsk slutplacering
fräls, gode Gud, vår värld!


3. Smid med din Ande samman
vad satan splittrat har,
ja, med den helga flamman
smält om och fräls envar.
I vrede och i jubel
lyft upp vår värld, vårt land,
tänd hopp och tro i nuet
och håll oss i din hand.

Se målet härligt lyser

1. Se, målet härligt lyser
i fjärran, o Guds stad!
Du målet är,
och allt besvär
för vilket här jag ryser
jag där snart glömmer glad.
Se, målet härligt lyser
i fjärran, o Guds stad!

2. Inom dess portar klara,
där gråter ingen mer.
Nej, i Guds stad,
där är man glad,
ej sorg, ej rop skall vara,
där jämt man Lammet ser.
Inom dess portar klara,
där gråter ingen mer.

3. Han som på tronen sitter
där råder över dem
med evig frid,
där finns ej strid,
ty ingen ond och bitter
bor i Jerusalem.
Han som på tronen sitter
där råder över dem.

4. Och Gud allsmäktig säger:
Min son och dotter kär,
som Jesus fann
och seger vann,
du äger vad jag äger,
allt mitt nu ditt det är.
Ja, Gud allsmäktig säger:
Min son och dotter kär!

5. O den som redan vunnit!
Ja, den som vore där
i vilans hamn,
i Jesu famn,
tänk när jag målet hunnit
för all min längtan här!
O den som redan vunnit,
ja, den som vore där!

6. Men du mej visar vägen,
min käre Frälsare!
Ja, vägen går
i dina spår,
själv hjälplös och förlägen
jag blott på dej vill se.
Ja, du mej visar vägen,
min käre Frälsare.

7. Så även jag skall vinna
i Jesu Kristi namn.
Ja, också jag,
så arm och svag,
en gång skall målet hinna
i härlighetens hamn.
Så även jag skall vinna
i Jesu Kristi namn! 
 

Ur djupet av mitt hjärta

Text: Hans Adolph Brorson 1764, sv övers Anders Frostenson.
Musik: Ur Ahnfelts sånger, ngt bearb.

Vår store Överherde

1. Vår store Överherde, till dej vår lovsång går!
Du fått all makt i himlen och på jorden.
Din hjord så väl du vårdat i detta gångna år,
och därför finns den även kvar i Norden.
Du som för oss var dödad, du lever, och din hand
bär spiran över världen och över detta land,
bär nycklarna till döden och dess rike.

2. Om du nu åter sänker hit ner till denna jord
ett nådens år i hemlig, dunkel slöja,
vi vet ej vad det gömmer, men har ditt löftesord
att alla dagar du bland oss vill dröja.
Och har vi dej, vår Herre, vår Herde stark och god,
och dina helga källsprång: ditt ord och offerblod,
vi går de dolda skiften glatt till mötes.

3. Ja, vare det som kommer ett härligt Herrens år,
din nåd och makt gör känd på hela jorden!
Sök upp, församla, vårda de många vilsna får,
föröka nu och stärk den klena hjorden.
Låt många nu få smaka hur underbar du är
och bli i trons gemenskap med dej, o Jesus kär,
förenade och saliga för evigt.

4. Bevara dina trogna, o Herre, denna tid
i trons uppriktighet och Andens enhet,
i kärlek och i glädje, rättfärdighet och frid -
behåll bland oss ditt ord i kraft och renhet.
Utrusta dina vittnen med tröst och tålamod,
så att de alltid frimodigt vittnar om ditt blod,
och korsets smälek glatt med dej vill bära.

5. För hedningarnas skara, o Gud, vi ber till dej,
som evangelium åt alla unnar!
Låt sändebudens fötter då låta höra sej,
som seger genom Frälsaren förkunnar!
Välsigna våra syskon som nu ibland dem går,
och låt en väldig skara, långt fler än vi förstår,
en gång hos dej, o Jesus, saligt mötas.

Vad synes dej om Kristus

1. Vad synes dej om Kristus? Vad är väl han för dej,
för dej som nu förnimmer dessa orden?
Ja, har han för ditt hjärta fått uppenbara sej
och har du liv i honom här på jorden?
Är han din enda tillflykt, den enda väg för dej,
ditt enda hopp i livet, din enda trygghet - säg,
är han din enda tröst mot dina synder?

2. Vad synes dej om Kristus? Är han för dej ej mer
än vishetsläraren bland många andra,
en förebild du kanske för dina ögon ser,
där du i självrättfärdighet vill vandra?
Men är han inget annat än bara fyllnadssten
i något fromhetsbygge du redan satt i scen,
så föga glädje du då har av Kristus!

3. Vad synes dej om Kristus, om hans försoningsdöd
för dina och för världens synder alla?
För om du ännu aldrig i verklig syndanöd
dej lärt att genom tron hans namn åkalla,
då vet du ännu inget om kraften av det namn,
som är för dem som söker den enda säkra hamn,
där de för evigt finner frid och vila.

4. Vad synes dej om Kristus? Vi frågar än en gång,
för på den frågan hänger själva livet.
Är han ditt allt i alla, din evigt nya sång
och är till liv ej annat namn dej givet,
då kan du svara stadigt, trots otrons spott och hån:
"Jag tror att han är Kristus, den levande Guds Son,
som frälsat mej från evig död och våda."

Här kommer vi nu åter på dina egna ord

1. Här kommer vi nu åter på dina egna ord
och ber dej om ett särlaregn, o Herre.
Ja, se i nåd och kärlek ner till vår arma jord,
fastän vi ej förtjänar det, dess värre.
Vi lyfter våra hjärtan i tro och bön till dej,
låt dina nådesströmmar nu rikligt gjuta sej
ut över oss och hela vida världen!

2. För se, ibland oss råder så mycken köld och död
och satan har så många själar fångna.
Här är så mycket mörker, här är så mycken nöd,
att kommer du ej snart, vi blir förgångna.
Så kom då, Herre, Herre, se, vi förbidar dej,
och låt de döda benen snart börja röra sej
och särlaregnet snart låt börja falla!

3. Tänk i din nåd, o Jesus, på alla dessa som
väl kallas levande men dock är döda!
Med ljus och liv och värme till deras hjärtan kom,
låt särlaregnet över dem få flöda!
Låt dem ej mer förspilla sin korta nådatid
och ej i världen eller sej själva finna frid,
men finna all sin frid i dej, o Herre!

4. Och fostra dina barn, ja, behåll dem tätt vid dej,
föröka deras tro, för de är svaga!
Ja, med din Ande led dem så de förkovrar sej,
låt inte satans djuphet dem bedraga.
Bevara dem och hjälp dem, vad än som kommer på,
och när du måste tukta, så trösta dem också,
och låt din nåd i dem få mäktig vara.

5. Ja, käre Herre Jesus, vi vill få be dej nu
för Ordets tjänare i alla länder.
När de har sått och vattnat, ge växt och framgång du,
du som har fått all makt i dina händer.
Var deras kraft i striden, var deras stora lön,
och när de redligt kämpar, med seger dem bekrön
och låt ej ordet fåfängt komma åter.

6. Du vet dock bäst, o Jesus, vad vi behöver här,
och du är rik och mäktig över alla.
Så sköt då om oss alla och var oss alla när,
din sak, o Gud, vi vill dej anbefalla.
Ta oss och dina kära för alltid i ditt hägn
och liva upp oss alla med detta nådens regn,
om vilket vi i tron dej nu har bedit!

Nu finns det hopp trots allt

Alt. melodivariant:




1. Nu finns det hopp trots allt!
Jag ser min Jesus blodig.
Hans helga korsgestalt
mej gör i tron frimodig.
Om tusen adamsfall
och släkters syndamängd  
mej än påföras skall,
blir satan ändå stängd.

2. Ty Gud för mej var död
- det säger lite mera!
Vad satan har för stöd,
det tänker jag probera:
Du skjuter väl på mej
med mina synders lod,
men jag skall möta dej
med Jesu död och blod!

3. Vad kan mot Skaparen
i värde nånsin nämnas?
Vem kan av kärleken
till rov åt ulven lämnas?
Gud inget hellre ser
än alla själars fröjd.
Om saliga vi blir
är han av hjärtat nöjd.

Herre Jesus, vilken kärlek

Alt. koral:



1. Herre Jesus, vilken kärlek 
har du inte visat mej 
när du gav ditt liv i döden 
och för mej lät offra dej, 
när du övergav din himmel 
för att dela mänskors lott, 
för att fattig och föraktad 
gå omkring och göra gott.

2. Ja, jag häpnar, när jag tänker 
på en sådan kärlek - ja, 
när jag undrande betraktar 
Betlehem och Golgata, 
när jag skådar hela kedjan 
utav frestelser och nöd 
från en födelse bland djuren 
till en plågsam offerdöd. 

3. Och allt detta, käre Jesus, 
har du gjort för mej, för mej, 
för att inte jag för evigt 
skulle komma bort från dej! 
För att föra mej från döden 
led du dödens alla kval, 
öppnade för mej och alla 
vägen till Guds fröjdesal. 

4. Så du själv för mej har blivit 
denna enda frälsningsgrund, 
varpå jag mitt hopp kan bygga, 
trygg och säker varje stund. 
Lär mej då, o käre Jesus, 
att i allt se upp till dej
och att på din nåd allena 
mitt i allt förlita mej! 

5. Lär mej tacka, lär mej lova, 
för det går så dåligt än! 
Men det ska bli annorlunda 
där hos dej i himmelen, 
när jag fri från allt elände, 
som här nere trycker mej, 
står bland alla dina vänner 
och för evigt lovar dej!

Min äreklädnad, bröllopsskrud

1. Min äreklädnad, bröllopsskrud,
mitt hjärtas enda prydnad,
varmed jag kan bestå för Gud,
är Kristi blod och lydnad.
I Herrens dom jag blir ej dömd,
för skulden är betald och glömd
och jag är fri för evigt.

2. Den sköna skruden skyler all
min synd och mitt elände.
Den också framgent skydda skall,
ty Fadern med den sände
sin gode Ande till min själ,
som tröstar, varnar mej så väl
och i all sanning leder.

3. Och frågar man vad gott jag gör
och hur jag brukar världen,
jag svarar: Gud har äran för
att jag är löst från flärden
och nu med ny och villig håg
får tjäna Gud, som till mej såg
då jag låg död i synden.

4. Mot högmod, vällust, girighet
och alla onda lustar
hans död, hans blod, hans ödmjukhet
mej nu med kraft utrustar.
Jag slipper tjäna synden mer
och gläds när Herrens vilja sker
på jorden som i himlen.

5. Så blev mej Jesu bittra död 
till liv med löftesorden,
till tröst i skam och syndanöd,
till helgelse på jorden.
I tron på Jesus är jag fri
från synden och dess slaveri,
för Jesus är min Herre.

6. Jag skall till sist i himlens höjd
med löst och ledig tunga
i evig, outsäglig fröjd
med alla helgon sjunga:
Guds Lamm, som för oss offrat var
och en gång världens synder bar
ske pris förutan ände!

Hjärtan, enigt sammanslutna

Alt. koral:



1. Hjärtan, enigt sammanslutna,
sök i Herrens hjärta ro!
Lågor, ur Guds väsen flutna,
flamma klart i Kristi tro!
Han, vår hövding, oss förenar,
han, vår sol, oss ger vår glans,
på hans livsträd är vi grenar,
han är vår och vi är hans.

2. Bröder, systrar, kom nu alla
och förnya ert förbund!
Kristus vill oss åter kalla
i en helig, stilla stund
att i tro och kärlek enas,
styrkas under sång och bön
och från strid och splittring renas,
så hans ära strålar skön.

3. Kom till Jesus för att lära
att hans kärleks djuphet se,
att varandras bördor bära,
för varandra livet ge.
Vi så högt av honom skattats
att han göt för oss sitt blod.
Syskonkärlek som har mattats
stärks på nytt i denna flod.

4. Gud ske ära, vilka höjder,
vilka djup av idel nåd,
vilka osägbara fröjder
som beretts oss i hans råd!
Gud, långt större än vi tänker
- unders under är hans namn -
med sin Son oss allting skänker,
sluter oss i fadersfamn.

5. Kristus, du som oss förenat
till en helig syskonrund,
lär oss, så som du det menat,
älska till vår sista stund,
så ditt ljus i mörka dalar
genom oss blir spritt och känt
och så starkt till världen talar
att den tror att Gud dej sänt! 

Så härligt det blir när den frigjorda anden

1. Så härligt det blir när den längtande anden
får bryta var boja och svinga sej opp
med jublande fröjd till de saliga landen,
dit länge den blickat med bidande hopp,
får skaka all synd och all smärta från vingen
och klädd i odödlighets skinande skrud
får ljuvligt välkomnas i saliga ringen
av helgon som firar sin sabbat hos Gud!

2. Den bräckliga hydda som här läggs i jorden
får vila i frid till uppståndelsens dag
och uppstå förklarad vid mäktiga orden,
förenas med anden på Herrens behag.
De jordiska gåtorna, lika ett töcken,
blir lösta en gång i Guds himmelska ljus,
då pilgrimens strävan i berg och i öken
blir utbytt mot vila i Guds fadershus.

3. Då ska aldrig mera vi harporna hänga
med tårade blickar på pilträdets stam,
men fyllda av jubel vi då ska dem stränga
och skönaste toner ur dem locka fram.
Harmoniskt de jordiska missljuden löser
i himmelska, rena ackord sej då opp,
ur levande älven vi salighet öser,
i kärlek fullbordas vår tro och vårt hopp.

4. De fångna från Sion då lösta ur tvånget
som drömmande går där i jublande fröjd.
Nu allt blivit nytt, ty "det första" är gånget,
nu står de i himlens förklarade höjd.
Ja, där de sej evigt och saligt förnöjer,
de skådar sin Jesus, får höra hans röst,
och jublande toner mot tronen sej höjer
beständigt ur hemkomna främlingars bröst.

5. Och bland denna frälsta, lovsjungande skara,
omfläktad av psalmernas ljuvliga sus,
där får också jag i all evighet vara
hos Gud och hos Lammet i renhet och ljus.
O skulle ej villigt mitt kors jag då bära,
de flyktiga stunder jag än vandrar här,
då en gång jag salig i seger och ära
får dela med Jesus hans härlighet där!

Nu gläd dej, du Sions förskingrade skara

1. Nu gläd dej, du Sions förskingrade skara,
stå upp, för din framtid är härlig och skön!
Din Gud ska församla sitt folk och besvara
det kämpande hjärtats förtvivlade bön.
Sin spira han höjde
ur Israel opp;
dess anblick dej fröjde
och vare ditt hopp!
Dess strålande glans ska i evighet vara
och bringa dej himmelens glädje som lön.

2. O härskarestav, du din skönhet ej vinner
av guld eller silver och ädlaste sten,
men morgonens gyllene prakt dej ej hinner,
ej middagens klaraste, solvarma sken!
Ej Libanons cedrar
dej ärofull gjort.
Den Högste förnedrar
vad världen har stort.
Men utvald av honom din härlighet brinner
så underbart hög och så lysande ren.

3. Välsignad sej höjer ur Jakob en stjärna,
en spira sej höjer ur Israel.
Ett fridens banér ska Guds menighet värna
i glädjens och trygghetens eviga tjäll.
Guds heliga händer
nu fattar dess stav,
och riken och länder
besegras därav.
De heliga bor i dess strålar så gärna
och skådar sin konung, Immanuel.

4. Hans konungaspira är frälsningens spira
och kärlek och nåd är dess ljuvliga glans.
Och levande tro och sann gudsfruktan virar
omkring den en evig och grönskande krans.
Och själen sej svingar
till Barnet så glad,
och lovsången klingar
i Betlehems stad.
Ja, lovom den Konung, vars högtid vi firar,
ty riket och makten och äran är hans.

5. Se, jorden den vida hans välde ska skåda
och död ska i rikaste liv bli förbytt.
Och Gud sitt förlorade barn ska benåda,
den Gud som förblir och som gör allting nytt.
Då helas och skäras
en blödande värld;
i eld ska förtäras
dess blodiga svärd.
Och riket från Gud ibland folken ska råda
och mörker och nöd då för evigt har flytt.

Se, nu är salighetens dag förhanden

 

1. Se, nu är salighetens dag förhanden,
nu klappar Jesus på ditt hjärtas dörr.
Nu kallar han i ordet och med Anden
med samma milda röst som ofta förr.
Så vakna, vakna upp och lyssna till
hans röst, som nu i dag dej frälsa vill!

2. Men om du dröjer längre, kan det hända
att du ej mer kan vända om till Gud.
För när Guds kallelser har gått till ända,
då nås du aldrig mer av nådens bud.
Så hör idag och lyd hans herderöst,
när han dej kallar till sin frid och tröst.

På Betlehems marker i natten så stilla

1. På Betlehems marker i natten så stilla
en skara av herdar helt plötsligt blev väckt.
Det klarnar så hastigt, Guds änglar så milda
står fram där i himmelens skinande dräkt,
med strålande vingar,
gott budskap de bringar:
"Vi nu er förkunnar en glädje så stor!"
Ja, änglarnas härar
sjöng: "Gud vare ära!
Er Frälsare kommit och nu bland er bor."

2. Det budskapet länge har gått över jorden,
att Jesus till frälsning för syndare kom.
Ja, vi som hör hemma långt uppe i Norden,
har också, o Herre, hört talas därom.
För du som oss kände
ditt ord till oss sände,
ditt hjärtelag mot oss vi nu kan förstå.
Så måtte då mången
vid änglalovsången
få lust att med allting till Frälsaren gå! 

3. Stor glädje ska folken på jorden erfara!
Var själ som vill komma kan här ta emot
den gåva från Gud, som han lät uppenbara,
den ligger nu redo vid syndares fot.
Så många är komna
som saligt fått somna
i tron på sin Jesus, är hemma hos Gud.
Men många sej vände
från gåvan han sände,
föraktade Frälsaren, glömde hans bud.

4. O, må vi då alla som än här får vandra
med glädje rätt lyssna till änglarnas sång,
så vi kring Guds tron åter skådar varandra,
när här vi har slutat vår vandring en gång.
Då frälsta vi skulle
lovprisa till fullo
det barn som i krubban i Betlehem låg.
Må hela vår skara
i himlen få vara,
hans kärlek långt bättre vi då ska förstå!