Kyrkan skall bestå

1. Kyrkan skall bestå. 
Staten skall förgå. 
Makt, partier måste falla,  
i förgängligheten alla 
ledare glöms bort. 
Deras tid är kort. 

2. Döden knackar på 
tidsandan också: 
”Lämna scenen, tiden slutar!” 
Kristi Kyrka tryggt sig lutar 
vid sin Herres makt 
och hans änglars vakt.   

3. Kyrkans tid är lång. 
Hennes bön och sång  
genom år och sekler ljuder 
och till evigheten bjuder. 
Ett millenium 
är för litet rum. 

4. Tidens krafter vill 
henne ändra till 
sina drömmars tjänarinna, 
och till flertalets slavinna. 
Men emot dem står 
Han, som mer förmår. 

5. Herrars Herre, han 
ensam leda kan 
allt och alla med sin vilja. 
Ingenting får Kyrkan skilja 
här i tiden från 
segern med Guds Son.

[Copyright Christian Braw, publ. med tillstånd]

Herodes, varför fruktar du

 


1. Herodes, varför fruktar du
när Herren Jesus kommer nu?
Ej dödligt rike söker han
som himmelriket skänka kan.

2. De visa följer stjärnans gång,
hon leder dem till krubban trång.
Med myrra, guld och rökelse
de hyllar världens Frälsare.

3. Han är Guds Son men går åstad
att helgas genom dopets bad.
Guds Lamm som utan synder var,
så världens synder på sej tar.

* 4. Må, Jesus, äran ges till dej
av hela världen och av mej,
till Fadern och till Anden blid,
från nu och intill evig tid.

Som en stormil tiden flyr

1. Som en stormil tiden flyr, 
levnadsdagen svinner. 
Snart den ljusa morgon gryr, 
då jag målet hinner. 
Farans tid är snart förbi, 
Herren kommer, gör mej fri. 
Ljuva hoppet hugnar, 
hjälper, tröstar, lugnar. 

2. Kristus är min enda tröst, 
själva hjärteskatten. 
När jag hör hans kära röst, 
skingras mörkret, natten. 
Vilken tröst i all min nöd, 
att Guds Son för mej var död! 
Vägen hem han banat, 
världens synd avplanat. 

3. Tack, min Gud, att Kristus är 
dyrbar för mitt hjärta! 
Han gått vid min sida här, 
delat fröjd och smärta, 
mild och medlidsam, då jag 
stapplat, felat dag för dag. 
Skröpliga och svaga 
kan han än fördraga. 

4. Jag har nog och över nog 
i den Endes lydnad. 
Synden han ju på sej tog, 
skänkte mej sin prydnad. 
Han är min rättfärdighet, 
orsak till vår salighet. 
Tack för nådegåvan! 
Allt är väl där ovan. 

5. Som en stormil hastigt flyr 
över lugna vatten, 
ilar dagen, dess bestyr, 
sedan kommer natten. 
Graven ska väl bli mitt hus, 
men med Gud är mörkret ljus; 
somnar i hans sköte, 
vaknar vid hans möte.

Jag har den ädla kvinnan kär

            

EN SÅNG OM DEN HELIGA KRISTNA KYRKAN (Upp. 12).

1. Jag har den ädla kvinnan kär, 

kan henne aldrig glömma.

Jag med mej bär allt hon mej lär,

vill henne högt berömma.

Hon är min vän,

och om jag än

bekymrad var

i olycksdar,

så bistår mej den sköna

med all den kärlek, trofasthet

jag alltid har fått röna.

Min själs behov hon vet.

2. En gyllne krona kvinnan bär,

tolv stjärnor kronan hyser.

Som solen hennes kläder är,

de när och fjärran lyser.

På månen så

ses kvinnan stå

i denna skrud

med glans från Gud,

men tärs av födslovärkar,

hon bär ju fram den höge Son

som evigt, väl att märka,

ska styra från sin tron.

3. Fast draken full av raseri

det barnet ville sluka,

så måste han besviken bli,

vad makt han än vill bruka,

för kvinnans Son

ryckts härifrån.

Men hon är kvar

med andra barn:

de som Guds bud vill hålla

och som har Jesu vittnesbörd.

Vad draken än kan vålla,

blir kvinnans bön dock hörd. 

Bli kvar hos oss, o Jesus Krist

Alt. koral:


Alt. koral (folklig koral från Dala-Floda):



1. Bli kvar hos oss, o Jesus Krist,
ty kvällens mörker kom till sist.
Din helga läras klara ljus
låt alltid lysa i vårt hus.

2. Din kyrka hjälp, o Jesus Krist,
trots all vår tröghet, köld och brist.
Låt ordet alltmer framgång få
och ut till alla själar nå.

3. Behåll oss fasta vid ditt ord,
förhindra satans själamord
och ge din kyrka nåd och frid,
sann enighet och mod till strid.

4. Nu vill förnuftet mästra dej
och inte låta rätta sej.
Det vill ej dina vägar gå,
men nya budord hittar på.

5. De stolta andar dämpa ned,
som, snabba efter tidens sed
att ändra om varhelst de kan,
förfalskar så din lära sann.

6. Men saken, äran först och sist
är din och inte vår, helt visst!
Stå därför bi din lilla hjord
som tror och litar på ditt ord.

7. Ditt ord är i vår nöd och sorg
vår säkra tröst och fasta borg.
Behåll oss där, o Herre kär
- allt annat är förgängligt här.

8. Giv att ditt ord oss lyser så,
att vi i mörkret ej må gå,
men genom denna Tåredal
till dej i himlens ljusa sal!

Gud med oss, Immanuel!

1. Gud med oss, Immanuel! 
Vilken fröjd att tänka 
på den nåd, som du min själ 
i din död fått skänka! 
Avgrundsfurstens snara brast, 
när han trodde jag var fast. 

2. Redan jag gemenskap har 
i din himmels gårdar. 
Där ej döden byte tar 
du de dina vårdar. 
Arvet får jag visst och sant, 
därpå har jag Andens pant. 

3. Tack för varje dag som går! 
Tänk att tiden lider 
mot ditt stora jubelår, 
slut på nöd och strider. 
Med var dag som rinner opp 
snart fullbordat är vårt lopp. 

4. Upp, min själ, och prisa Gud, 
ej för sista gången! 
Varje puls med jubelljud 
tage del i sången! 
Dig, som kalken för oss drack, 
Herre Jesus, evigt tack!

Som om vi drömde ska det kännas då

1. Som om vi drömde ska det kännas då, 
när Herren löser Sions trötta fångar, 
då vi med jubel vid Guds tron får stå 
och stämma in i änglaskarors sånger. 

2. Då ska vår mun med glada skratt bli full, 
ja, full av jubel ska då bli vår tunga. 
Vi blivit saliga för blodets skull, 
och om Guds Lamm, som löst oss, vill vi sjunga. 

3. Ja, tänk så saligt att få vara där! 
Ej någon synd och smärta där ska vara, 
och Lammet, som de dyra såren bär, 
står mitt ibland de frälstas stora skara. 

4. De som med tårar sådde, de ska där 
i himmelen med jubel skörden skära! 
De dina ska få vara där du är, 
o Jesus, vilken salighet och ära! 

5. Ja, då ska också jag bli riktigt fri, 
för synd och död ska inte mer betunga. 
Jag gläder mig, kan inte låta bli 
att redan här till Lammets ära sjunga!

Gud vare tack för den stora gåvan

1. Gud vare tack för den stora gåvan! 
Igenom den allt är väl därovan. 
Guds Son vår bror och vår borgensman 
- se där Guds kärlek till människan! 

2. Han sina armar så ömt utsträckte 
till varje medlem av Adams släkte 
och gav oss Sonen till frälsare, 
till offerlamm och till medlare. 

3. Det lagen kräver, det alla vakna 
väl hos sej söker men alltid saknar, 
se, det har Kristus för oss fullgjort! 
Tänk, när Guds Ande gör detta stort! 

4. Ty Kristi lydnad den är vår lydnad. 
Svep riktigt in dej i denna prydnad! 
Då är du klädd, trots all skröplighet, 
i ende Sonens rättfärdighet. 

5. Ett är nödvändigt, och detta ena 
är endast Sonen och han allena. 
”Den som har Sonen, har livet”, ja, 
så säger Skriften, halleluja! 

6. Är Kristus allt för ditt arma hjärta, 
din mat och tröst i din syndasmärta, 
då är du barn och hos Frälsaren 
får hjälp till övning av helgelsen. 

7. Och efter lagen ska du ej dömas 
och ej med världen till slut fördömas. 
Minns i din goda och onda dag: 
som barn du döms inte efter lag!

8. Ur Kristi hand ska du aldrig ryckas; 
du kan bli sållad, det kan misslyckas 
på vandringen; härda bara ut, 
ty denna väg får ett saligt slut! 

9. Gud är försonad, en Far för alla, 
i sorg och glädje hans namn åkalla!
Ja, tacka Gud för förlikningen 
och vandra troget i sanningen!

Det är så gott att om Jesus sjunga

1. Det är så gott att om Jesus sjunga, 
hans godhet prisa, hans nåd förkunna, 
i sången säga: vad han är god, 
som oss har löst med sitt dyra blod! 

2. Jag har förlossning igenom blodet, 
Guds löfte har jag bestämt i Ordet, 
att Jesus friköpt mej som jag är, 
att evig kärlek han till mej bär. 

3. Vem undrar då om jag nu vill sjunga 
om vännen Jesus med frigjord tunga? 
Ja, jag vill börja att sjunga här, 
tills jag för evigt får sjunga där. 

4. Han ger härnere vad jag behöver, 
och himlaarvet blir ändå över, 
tills på hans löfte jag hem får gå 
att saligheten tillträda få. 

5. Vad han har lovat är fast som döden, 
han är densamme i lust och nöden, 
han kan ej ljuga, ty han är Gud, 
han kan ej glömma sin kära brud.

Med sina barn nu jublar Salem

 



1. Med sina barn nu jublar Salem:
pris den som kom och komma skall!
Ja, Hosianna uti höjden,
den högste Faderns ende Son!

2. Pris honom, som har sig förnedrat
av kärlek för vår frälsnings skull,
pris Konungen, som fattig blivit
den fattige att göra rik.

3. Pris honom som skall här uppfylla
vad oss profeter förutsagt,
pris honom som vill världen fröjda
med håvor ur sin Faders skatt.

4. Vem skall ej, Herre, sig förundra
att du av kärlek sänkt dig så
i stoftet ned, då själv keruben
med bävan bär din härlighet?

5. Och likväl bar en liten fåle
din underbara helga makt,
du som förbarmat dig och kommit
att oss upphöja med din nåd.

6. Min mun med jubel skall förkunna
och prisa din rättfärdighet,
min tunga skall ditt lov upphöja
vid denna glada segerfest.

Jag har en segerkrans att vinna

1. Jag har en segerkrans att vinna, 
o Jesus, påminn mej om den! 
Låt Andens eld hos mig få brinna,
ja, kom med kraft från höjden än! 

2. Jag har ett arv som kan förspillas, 
låt aldrig mej förspilla det! 
Låt inte kropp och själ förvillas 
av Satans list och dubbelhet!  

3. Bevara du mitt svaga hjärta, 
min käre Herre Jesus Krist! 
Ge vad du vill av fröjd och smärta, 
men ge mej segerns krans till sist!

Vår Herre Jesus prisar vi

1. Vår Herre Jesus prisar vi
för löftet genom Malaki: 
Johannes Döparen blev sänd 
att göra Herrens ankomst känd. 

2. I ökentrakten vid Jordan 
han döpte människor och sa: 
"Guds rike är snart här, så kom,
bekänn er synd, till Gud vänd om!"

3. Man frågar om han Kristus är. 
Han svarar: "Snart han kommer här, 
men Frälsaren det är jag ej, 
för han fanns till långt före mej."  

4. När Jesus kommer vägen fram, 
Johannes säger: "Se Guds Lamm, 
som alla världens synder bär,
han Guds Utvalde hos oss är."

5. "Det är en ära alltför stor 
för mej att knyta upp hans skor. 
Med eld och Ande döper han, 
från vetet agnar skilja kan." 

6. Du sänt Johannes Döparen,
den store förelöparen,
så hjälp oss minnas vad han lär, 
då får du äran, Jesus kär!

O Jesus, än de dina

Alt. koral:



Alt. koral:
 

Alt. koral: 

1. O Jesus, än de dina

du vill omkring dej se,

och av din bittra pina

en salig frukt dem ge.

Dem in i döden älskar du,

och i din Faders rike

vill möta dem ännu.

2. Men redan här på jorden

bland oss du stiger ner.

För oss ett offer vorden,

dej själv åt oss du ger

och säger, evigt mild och god:

"Tag, det är min lekamen,

och tag, det är ditt blod."

3. Vi, Jesus, dej får höra
ännu i dessa ord.

Oss alla vill du göra

till dina vid ditt bord.

Oss alla, då du brödet tog,

du slöt intill det hjärta

som för oss alla slog.

4. Det hjärtat, som i nöden

den armes tillflykt var,

som bad för oss i döden

och våra synder bar,

det hjärtat än med frid och tröst,

med salighet från höjden

här nalkas trogna bröst.

5. Du kommer, kärleksrike,

ännu i Herrens namn

och för oss i ditt rike

emot en Faders famn,

en Faders, som förlåta vill

de barn du återlöste

och som dej nu hör till.

6. Ja, dej vill vi tillhöra,

o Jesus, till vår död,

och Herrens vilja göra

i medgång som i nöd.

Då blir du hos oss alla dar

intill vår levnads ände,

som själv du lovat har.

Allt fullkomnat är, o Jesus, och du far

*Allt fullkomnat är, o Jesus, och du far 
upp till det ljus, vars sändebud du var. 
Nu himlars himmel för dej öppen står, 
till Majestätets högra hand du går. 
Dock ser du än med kärlek till den jord, 
där du ditt blod har lämnat och ditt ord. 
Ifrån all världens tron, o mänskors vän, 
du ser till oss och oss välsignar än, 
då vi på korsets stig, som här du gick, 
med hopp och tro mot dej har vänt vår blick. 
Helig är Herren, Fadern, Skaparen, 
helig är Herren, Sonen, Medlaren, 
helig är Herren, Anden, Tröstaren! 
Så himlen stämmer upp sitt fröjdeljud, 
och jorden kläder sej i högtidsskrud 
och svarar: Helig, helig, helig Gud!

På krubbans strå man lade dej

1. På krubbans strå man lade dej,
o Jesus, himlens Förste, 
och människor ej kände dej, 
fastän du är den störste. 
Du bådades av stjärnors gång, 
du prisades av änglars sång; 
för världen var du ringa. 

2. Med villig håg du tog dej an 
det kall du valts att sköta. 
Man hos de fattiga dig fann, 
du alla ville möta. 
Dej låg om hjärtat, Helige, 
att ej förlora syndare 
som åt dej anförtroddes. 

3. Du mild, av hjärtat ödmjuk var; 
ditt ord gav ro i själen. 
Till alla samma tröst du bar, 
till kungen som till trälen: 
ett hopp, en tro, en evig Far, 
som hjärta för oss alla har,
förlåtelse, försoning. 

4. Du tålig var till smädlig död, 
ja, intill korsets pina. 
Du dej, Guds Lamm, åt bödlar bjöd
och flyddes av de dina. 
Men därför en gång i ditt namn 
böjs varje knä, och himlens hamn 
åt mänskor du förvärvat. 

5. För dej ej världen hade band 
och graven inte stängsel, 
förgängelsen ej hade tand 
och helvetet ej fängsel. 
Din seger evigt vittne bär, 
att den som ren och helig är, 
är också ensam mäktig. 

6. Befäst oss, Jesus, i din tro, 
din lära, ditt exempel! 
Din Ande låt i hjärtat bo 
och gör det till ditt tempel, 
så vi med dej, som du oss bjöd, 
kan be i både liv och död: 
o Fader, ske din vilja!

Vänd bort din vrede

1. Vänd bort din vrede,
Gud, som straffet sänder,
vänd bort din vrede
från bestörta länder!
Vänd bort din vrede,
du som har i händer
livet och döden.

2. Böner så varma
alla vi förenar:
döm ej oss arma
såsom vi förtjänar!
Gud, dej förbarma!
I din nåd allena
har vi vår räddning.

3. För Jesu pina,
för den törnekrona
han för de sina
bar att dem försona,
låt nåden skina!
Oss i kärlek skona!
Var oss en fader!

4. Jesus allena
hela kan det brutna,
med dej förena
det från dej förskjutna,
genom det rena,
från hans hjärta flutna
blodet och vattnet.

5. Låt oss ej falla,
låt den förbön gälla
som för oss alla
Jesus hördes fälla!
Dej vi åkallar,
Gud, all godhets källa!
Trefaldigt store! 

Kom, pröva mej, min Gud

Alt. melodivariant:



1. Kom, pröva mej, min Gud,
du vet ju hur jag menar:
om världen eller dej
i håg och verk jag tjänar.
Se till om inte jag
på väg från dej nu är,
och led mej på den väg
som till ditt rike bär.

2. I dopets helga bad
min käre Far du blivit,
mej nådens barnaskap
och löftets arv du givit,
men har jag som ditt barn
här under livets lopp
dej fruktat, älskat, lytt
med hjärtats tro och hopp?

3. Har jag ej spart den kraft,
den tid som du mej unnat
att verka i min krets
det goda som jag kunnat?
Och gick, där jag det gjort,
i min beräkning in
ej mera världens dom
än samvetets och din?

4. Har jag med trohet sörjt
för dem du mej förtrodde,
med godhet dem bemött
som av mitt bud berodde,
och varit i mitt kall, 
min bostad och min bygd
en värdig förebild
av ordning, flit och dygd?

5. Har jag mot hämndelust
och avund mej bemannat,
för dem mej hatat bett,
välsignat dem mej bannat?
Har jag gjort alla rätt
och önskat alla gott,
vid andras lycka glad
och nöjd med egen lott?

6. O Gud, har denna röst
ej smickrat, ej förtalat,
men lika öm och sann
bestraffat som hugsvalat?
Har denna hand jag räckt
till nästans hjälp i nöd,
till den betrycktes värn,
den övergivnes stöd?

7. Har med din Andes kraft
mot ont begär jag kämpat,
dess väckta gnista kvävt,
dess första utbrott dämpat,
så ej begärelsen 
i hjärtat synden fött
och i fullbordad synd 
jag andligen har dött?

8. Har jag i glädjens dag
mej fröjdat i din fruktan?
Bar jag i sorgens dag
med tålamod din tuktan?
Gav jag i fröjd och nöd
dej tacksamhetens pris,
förvissad att i allt
du nådig är och vis?

9. O Gud, vem märker här
hur många bud han bryter?
Gå ej till doms med mej,
du ser ju allt som tryter.
De många fel jag gjort
förlåt för Jesu skull
och ge mej Andens nåd
att vandra kärleksfull.

Från himlen änglaskaran kom

 


1. Från himlen änglaskaran kom
som herdarna berättat om.
Var inte rädd! En ängel sa:
Ett barn är fött åt er idag!

2. Och i en krubba är det lagt,
i Davids stad, som Mika sagt.
Er Frälsare det barnet är,
Messias, Herren själv är här!

3. Så gläds åt detta som nu skett,
att Gud med er har blivit ett!
Han föddes med ert kött och blod,
som liten bror så varm och god.

4. Kan synd och död då segra mer?
Ni har ju Herren själv hos er.
Nu helvetet och satan gnyr,
den Gud som tjänar er de skyr.

5. Så sätt all tro och lit till den
som fötts åt er som Frälsaren!
Trots allt som vållar sorg och ve
han aldrig vill er överge.

6. Han varje mänska handen räckt,
ni är ju nu med honom släkt!
Förmer än änglaliv är det,
så tacka Gud i evighet! 

Gläd dej, du Kristi brud

Alt. dalakoral från Mora (står ej i psalmboken):




1. Gläd dej, du Kristi brud, 
och möt din Herre Gud.  
Den stora dag du skådat 
som Guds profeter bådat. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.  

2. En åsna honom bär,
men segerrik han är. 
Hans prakt är mycket ringa, 
men döden kan han tvinga. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära. 

3. Saktmodig, mild och god, 
han ger de svaga mod. 
Stor nåd han hit vill föra, 
den ska hans brud tillhöra. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.  

4. Låt hjärtat öppna sej, 
bjud Kristus hem till dej!
I dag vill han dej gästa
och sitt förbund befästa. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.

5. Höj glädjerop till skyn 
vid denna glada syn: 
här kommer Sions förste, 
bland konungar den störste. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.  

6. Strö kvistar på hans led,
lägg mjuka kläder med!
Bekänn hans namn så salig,
fast världen än är farlig. 
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.

7. Och spenabarnens ljud
med dej ska lova Gud
och hedningarnas skara
ska glad och frälsad svara:
Hosianna, pris och ära! 
Vår konung är nu nära.

[Britt G Hallqvists bearbetning är bättre - men copyrightskyddad]

Ditt namn ska nu bli prisat

*Ditt namn ska nu bli prisat,
Gud, hör vårt glada tack
för nåden du oss visat,
för vad vi åt och drack!
Din godhet vi fått märka,
vår tro du så vill stärka,
vår käre, gode Gud!

Möts vi där på andra stranden

1. Möts vi där på andra stranden,
där för evigt allt är väl,
där ej tidens stormar mera
når vår ande, kropp och själ?
Möts vi där?
Möts vi där?
Möts vi där på andra stranden?
Möts vi där på andra stranden,
där vår själ är frälst och fri?

2. Får vi mötas i den hamnen
efter slutad stormig färd?
Ska vi ankaret få kasta
i Guds lugna, ljusa värld?
Möts vi där...

3. Får vi mötas i den staden
som är byggd av Herren Gud,
strålande i himmelsk klarhet,
som en brud i bröllopsskrud?
Möts vi där...

4. Där de frälstas lovsång klingar
i harmoniskt jubelljud
i den värld där allt som lever
stämmer upp sitt lov till Gud,
möts vi där...

5. Får vi möta Herren Kristus,
när han hämtar hem sin brud?
Får vi vara honom nära
och för evigt lova Gud?
Möts vi där...

Tvivel ur min själ försvinne

 

Alt. koral:



1. Tvivel ur min själ försvinne!
Evigt trofast Herren är.
Om hans milda faderssinne
Anden kraftigt vittne bär.
Mej med evig kärlek ser han,
svar på bön så gärna ger han.
Fast jag många synder har
är han än min Gud och Far.

2. Han vill låta nåden strömma,
vem kan då anklaga mej?
Ja, vem vågar mer fördöma
den han fört till bords med sej?
Gör mej syndens minne smärta,
Gud är större än mitt hjärta.
Minsta suck så väl han hör
och av nåd rättfärdiggör.

3. Jesus sej för mej utgivit,
genom tron han nu är min.
Av hans blod som offrat blivit
flödar mod i hjärtat in.
I hans eviga försoning 
vann jag tillgift och förskoning.
Nådens dom var redan sagd
innan världens grund blev lagd.

4. För vår synd han dödad blivit
och för vår rättfärdighet
han uppstånden är till livet
genom Faderns härlighet.
Nu hos Fadern i det höga
ser hans goda, varma öga
till den värld han frälsat har
och är evigt vårt försvar.

5. Jag i tron nu salig ser mej,
lyfter glad mitt huvud opp.
Om allt annat överger mej
sviker inte han, mitt hopp.
Ingen motgång, ingen lycka
ska ur Jesu famn mej rycka.
Han är min i lust och nöd.
Han är min i liv och död.

Nu gokväll och gonatt

Nu gokväll och gonatt!
Sov så gott, lilla skatt,
sov så gott och dröm sött,
för du är ju så trött.
//: Sov så gott, lilla vän,
tills du vaknar igen! ://

Nu gokväll och gonatt!
Här har änglar sej satt.
Nu de vakar och ser
hur i drömmen du ler.
//: På ditt barnsliga vis
dröm om Guds paradis! ://
 .

En gång dö och sedan domen

Rytmisk originalkoralform:


1. En gång dö och sedan domen
är oss alla förelagt.
När vår kropp till jord är kommen
hålls dock själen än vid makt.
Kropp och själ en gång ska stå
inför Gud att domen få.
Räkenskap vi måste göra
för det liv vi fått att föra.

2. Heligt liv och salig ände,
det har Gud tillsammans satt.
Den som här sej ej omvände
stannar där i evig natt.
Ja, förlorad är förvisst
all den nåd som Jesus Krist
så oändligt dyrt förvärvat,
när vi själva oss fördärvat.

3. Ej har Gud oss hit till världen
skapat för fåfänglighet,
inte för att dyrka flärden,
vältra oss i yppighet.
Nej, så lyder Herrens lag:
Tjäna honom natt och dag,
sträva efter andras bästa,
sök Guds rike, se din nästa!

4. Jesus, hjälp mej alla dagar
leva efter dina bud,
så min vandring dej behagar,
styrk mej med din Ande, Gud!
Jesus, stanna kvar hos mej,
hjälp mej nu förbli i dej,
all förtröstan till dej sätta,
efter dej mitt verk uträtta.

5. Styr, o Jesus, till det bästa
vad som av mej väntas kan.
Må vid dej du så mej fästa,
att min tro blir viss och sann.
Skilj det onda ifrån mej,
allt det goda är i dej.
Stå mej bi i alla öden,
var mitt liv i själva döden.

6. När min sista stund må vara,
uppehåll mej med din hand.
Låt mej salig hädanfara
till det rätta hemmets land.
Öppna för mej livets dörr,
fast din lag mej dömde förr.
Milde Herre Jesu Kriste,
låt mej inte här ta miste.

7. Gud, du vet att jag är renad
genom Jesu Kristi blod
och igenom tron förenad
med min Frälsare så god.
Herre, se i nåd till mej
så att jag kan möta dej,
livets krans med glädje bära
och för evigt ge dej ära.

Så skön går morgonstjärnan fram

1. Så skön går morgonstjärnan fram
och bådar, klar och lyckosam,
den stora dagens möte,
den dag Guds barn, av nåden höjd,
får svinga sej med helig fröjd
till Himlafaderns sköte.
Tiden, 
striden
snart ska slutas,
friden njutas,
hoppet vinna,
tro och kärlek målet hinna.

2. Jag skyndar till den staden fort,
det nya Salem, på vars port
min bön så länge klappat.
Du, som i döden för oss gått,
av dem som du av Fadern fått
ej någon har borttappat.
Du stred,
du led,
kärleksfulle,
så vi skulle
evigt frälsas
och av dina änglar hälsas. 

3. Och varsamt lossas jordens band,
jag vet att vid din trogna hand
jag i den glädjen hamnar
där vän ej mera skils från vän,
där David, from och glad, igen
sin Jonatan omfamnar.
Modern,
brodern
där ej gråter,
makar åter
möts och finner
fröjd som aldrig mer försvinner.

4. Ej mer med blicken skum och svag
jag leta ska Guds anletsdrag
i världens dunkla spegel,
men Herrens klarhet ohöljd se
bland dem som blivit tecknade
med Herrens Guds insegel.
Salig,
salig
ska jag röna
allt det sköna,
sanna, höga,
som här doldes för mitt öga.

5. Min sällhetsdag, jag väntar dej!
Jag redo är, jag kläder mej
i vita högtidsdräkten.
Kom, Jesus! "Ja, jag kommer snart,"
du svarar mej, jag hör nu klart
din röst i morgonväkten.
Ära,
ära
vare Herren!
Vik nu fjärran,
sorger alla!
I Guds armar får jag falla.

Tack o Gud att du ger oss mat

Tack, o Gud, att du ger oss mat,

tack, o Gud, att du ger oss mat,

tack, o Gud, att du ger oss mat

just där vi är.

Halleluja, prisa Gud,

halleluja, prisa Gud,

halleluja, prisa Gud

just där vi är.

Amen!

Thank you, Lord, for giving us food,

thank you, Lord, for giving us food,

thank you, Lord, for giving us food,

right where we are.

Halleluja, praise the Lord,

halleluja, praise the Lord,

halleluja, praise the Lord,

right were we are.

Amen!

Ta Bibeln med, ta Herrens ord

1. Ta Bibeln med, ta Herrens ord
som lots, kompass och ljus ombord,
då går dej väl, då når du fram
om färden än blir prövosam.

2. På tidens hav går mången storm
och livet skiftar ofta form,
men är vår Herre med ombord,
så ska hans frälsning bli förspord.

3. Är Herrens ord vårt hjärta kärt
och om vi minns vad det oss lärt,
då har vi tröst som ej förgår
om än mot skeppet vågen slår.

4. Vad mänskor talat, tänkt och sagt
försvinner snart som ängens prakt.
Guds ord består till evig tid,
säll den som tryggar sej därvid.

Naturens bok med öppna blad

Alt. koral:



1. Naturens bok med öppna blad
lovsjunger Gud på varje rad.
Allt som av honom skapat är
än vittne om hans storhet bär.

2. Men här i nådens hemlighet
dock lyser mest hans härlighet:
i kors och sår och törnekrans,
i blodets djupa purpurglans.

3. Här sjunker jag förundrad ner,
då härlighetens Herre ger
sitt liv i döden för en värld
som blott fördömelse var värd.

4. Kom, törstige, till källan fram,
drick liv och hälsa hos Guds Lamm,
beundra Herrens härlighet
och sjung hans pris i evighet!

Mitt skuldregister, Gud

1. Mitt skuldregister, Gud, är kusligt att beskåda!
Jag ser ju att min synd mej för till evig våda.
Den gjort mej skyldig mer än tiotusen pund,
men Gud, förbarma dej och hör mej denna stund!

2. Jag arme som i synd har född och avlad blivit
ej finner någon tröst i döden och i livet
förutom dej, min Gud! Jag bara alltför fort
sen mina första år mångtusen synder gjort.

3. O Herre Sebaot, vart ska jag nu ta vägen?
Vart ska jag kunna fly? Jag är om hjälp förlägen.
Jag vet ej annat råd än falla till din fot,
o Gud, du ej försmår ett krossat hjärtas bot.


4. Ta mot det dyra blod, som ymnigt är nedflutet
på korset från din Son och för min skuld utgjutet
och mycket mera värt än tiotusen pund.
Förbarma dej, o Gud, och tänk på ditt förbund!

Jag vill vara redo

Jag vill vara redo,
jag vill vara redo,
jag vill vara redo
att gå som Johannes in i Jerusalem.

1. Johannes beskrev hur den staden är,
- gå som Johannes in i Jerusalem -
och sa att vi får mötas där
- gå som Johannes in i Jerusalem.
Jag vill vara redo...

2. Johannes, Johannes, vad sa du nu
- gå som Johannes in i Jerusalem -
att jag får vara där liksom du? 
- gå som Johannes in i Jerusalem.
Jag vill vara redo...

3. När Petrus predikade vid pingst
- gå som Johannes in i Jerusalem -
Guds Ande blivit hans högsta vinst
- gå som Johannes in i Jerusalem.
Jag vill vara redo...

4. Guds Ande oss vägen till staden lär
- gå som Johannes in i Jerusalem -
där Petrus och Johannes är
- gå som Johannes in i Jerusalem.
Jag vill vara redo... 

Asante sana Yesu

1. //: Jag tackar dej nu, Jesus,
jag tackar dej nu, Jesus,
jag tackar dej nu, Jesus,
Frälsaren ://

2. //: Jag tackar dej av hjärtat,
jag tackar dej av hjärtat,
jag tackar dej av hjärtat,
Jesus nu ://

3. //: Jag älskar dej av hjärtat,
jag älskar dej av hjärtat,
jag älskar dej av hjärtat,
du är min ://

4. //: Och jag vill inte vara,
och jag vill inte vara,
och jag vill inte vara
utan dej ://

1. //: Asante sana Yesu,
asante sana Yesu,
asante sana Yesu
Mwokozi ://

2. //: Asante sana Yesu,
asante sana Yesu,
asante sana Yesu
moyoni ://

3. //: Ninakupenda Yesu,
ninakupenda Yesu,
ninakupenda Yesu
moyoni ://

4. //: Siishi bila wewe,
siishi bila wewe,
siishi bila wewe
moyoni ://

Text och musik: Trad. swahili

En häpen herdeskara fick

1. En häpen herdeskara fick
en natt ett änglabud
om Frälsaren i Betlehem,
en konung sänd av Gud.
De gick då genast för att se
det barn som ser oss än,
och ledda av en stjärnas ljus
kom sedan vise män.

2. En krubba var hans kungabädd
där djur gav ly och lä.
Hans kungakrona halmen var,
hans tron Marias knä.
Men änglar bådade i skyn 
den nye kungens tid:
Nu ära vare Gud i höjd
och här på jorden frid!

Av nåd är jag salig av nåd är jag frälst

1. Av nåd är jag salig, av nåd är jag frälst,
och nåden den passar för mej.
Den erbjuds idag åt precis vem som helst;
den passar ju också för dej.

2. Det finns ingen skillnad på oss inför Gud,
så säger han själv i sitt ord,
ty alla har syndat och brutit hans bud,
ja, ingen är ren på vår jord.

3. Men Medlaren löste oss alla åt Gud,
han friköpte stora som små.
Han offrade sej för att rädda sin brud,
därovan bestämdes det så.

4. Av nåd levde David, om nåden han sjöng,
han sjöng om Guds nådesförbund.
Utfattig men salig, fastän han var kung,
det var han av nåd var sekund.

5. Av nåd levde Paulus, om nåden han skrev,
välsignat om arvet vi fått.
Det kan du ju läsa i alla hans brev
- så väl om du saken förstått!

6. Ty nåden är given åt alla som nåd,
har du tagit till dej din del?
För blodröda synder vet Frälsaren råd,
så kom då, och allt skall bli väl!

7. Om än du har syndat i stort som i smått,
i tankar, i ord och i verk,
så har dock vår Broder alltsammans gjort gott
och just i ditt ställe, det märk!

8. Och den till mej kommer jag kastar ej ut,
så säger din Frälsare kär.
Låt nu din försummelse raskt få ett slut,
sök Herren, för Herren är här!

Här Guds Son fick gästa

1. Här Guds Son fick gästa,
kom för allas bästa,
fattig sågs han vandra,
dog för att oss andra
från vår synd befria,
enligt profetia.

2. Ännu är han nära,
vill oss fallna lära
hur var man och kvinna
väg till bot kan finna,
sanningen få höra
och Guds vilja göra.

3. Jesus, du som frälst oss,
lys och led och hjälp oss,
så vi alla stunder
tror på nådens under
och, i döden höjda,
evigt får oss fröjda.

Mitt i livet lever vi

1. Mitt i livet lever vi 
under döden fångna. 
Säg, vem kan då stå oss bi
när vi snart är gångna?
O Herre, du allena. 
Men nog kan man gräma sej, 
att vi så förtörnat dej. 
Helige Herre Gud, 
helige, starke Gud, 
helige, barmhärtige Frälsare, 
du evige Gud, 
låt oss inte falla 
i den bittra dödens nöd. 
Kyrie eleison. 

 2. Mitt i dödens kamp så svår 
domen ska vi bida.
Vem är den som med oss står 
och som vill oss fria? 
O Herre, du allena. 
Din kärlek och barmhärtighet
vår jämmer, vårt elände vet.
Helige Herre Gud, 
helige, starke Gud, 
helige, barmhärtige Frälsare, 
du evige Gud, 
låt oss inte falla
i en evig avgrundsglöd. 
Kyrie eleison.

 3. Ner i avgrundskval och sorg
våra synder drar oss.
Vem ger oss en säker borg
och till frihet tar oss?
O Jesus, du allena. 
Du ditt eget blod utgöt,
för att sona vad vi bröt.
Helige Herre Gud, 
helige, starke Gud, 
helige, barmhärtige Frälsare, 
du evige Gud, 
låt oss inte falla
av från tron på dej, vår tröst. 
Kyrie eleison. 

Dej vare lov, o Jesus Krist

1. Dej vare lov, o Jesus Krist,
som mänska blev, fast utan brist.
En jungfru i sin kropp dej bar,
stor glädje bland Guds änglar var.
Ära vare Gud!

2. Den högste Faderns ende Son
kom hit till krubbans hö och strå.
Han som det högsta goda är
blev kött och blod i ringhet här.
Ära vare Gud! 

3. Maria i sitt sköte bar
Guds Son som före världen var.
Det barn hon fick har i sin hand
båd jord och himmel, hav och land.
Ära vare Gud!

4. Nu Ljuset av Guds Ljus gått opp
och ger åt världen liv och hopp.
Det lyser oss i mörkret så
att vi som ljusets barn kan gå.
Ära vare Gud!

5. Sann mänska och sann Gud han är
som kom till oss på jorden här.
Han tar oss ur bedrövelsen
och leder oss till himmelen.
Ära vare Gud!

6. Fast utan synd blev han oss lik,
nu gör hans fattigdom mej rik.
Guds rikes skatt jag redan får
och en gång bland hans änglar står.
Ära vare Gud!

7. Allt detta har han oss berett
och i sin kärlek åt oss gett.
Så gläd dej nu, du kristenhet,
och sjung Guds lov i evighet:
Ära vare Gud! 

Jesaja fick en uppenbarelse

Folklig koral:



Jesaja fick en uppenbarelse
och såg sin Herre, ja, sin Skapare,
i templet sitta på en upphöjd tron,
hans mantelsläp uppfyllde varje zon.
Serafer stod där inför Skaparen,
sex vingar kunde ses på var och en.
De skylde sina ansikten med två,
höll två för sina fötter likaså,
med två de flög, och dessa tjänare
nu tydligt till varandra ropade: 
"Helig är Gud, vår Herre Sebaot,
helig är Gud, vår Herre Sebaot,
helig är Gud, vår Herre Sebaot
och av hans härlighet är jorden full!"
Då skälvde husets trösklar på sin grund,
av rök blev templet fullt i samma stund.