Det kom ett glädjebud till detta landet

1. Det kom ett glädjebud 
till detta landet,
ett ord om livets Gud,
den ende sanne,
och ordet genljöd genom höga salar,
ljöd genom skepp och kor,
vid dopfunt, altarbord,
kring berg och dalar.

2. Av trä och stål och sten
vi byggt en kyrka,
men liv kan bara en
med Anden verka.
Om provets eld ej våra byggverk sparar,
men smälter allt till sist,
vår tro vet lika visst:
Guds ord, det varar.

3. Se, under dom är vi
och våra byggen.
Snart är vår tid förbi
och blir som hyggen.
Men från vår korta dag en lovsång stige
med tack för glädjens bud,
ett ord om livets Gud
och nådens rike.

Dej vare lov, o Gud

1. Dej vare lov, o Gud!
Ditt folk får, dej till ära,
i dag från detta rum
sitt första offer bära,
upphöja här ditt namn,
din godhet, dina råd,
av hjärtat tacka dej
och be dej om din nåd.

2. Du som, oändligt stor,
all världens öde vänder,
du bor ej i det hus
som byggs av mänskohänder.
En väckt, förkrossad själ,
som nåd och tröst begär
i Jesu Kristi namn,
ditt rätta tempel är.

3. Så kom, o Gud, att oss
i nåd och sanning leda,
att här i våra bröst
ett tempel dej bereda.
Din Ande till oss sänd
och låt i detta hus
oss glädjas av din tröst
och lysas av ditt ljus.

4. Låt inte här ditt ord
på hårda klippan falla.
Låt Jesu kors vår själ
till tro och bättring kalla. 
Hjälp dem som här gör tjänst
för dej på skilda sätt.
Ge prästen kraft och nåd
att tolka Ordet rätt.

5. De barn som fram till dej
i dopet vi får bära, 
bevara dem till liv
och var dem alltid nära.
Låt gäster vid ditt bord
nytt liv med Kristus få.
Låt den som kom betryckt
med lättat hjärta gå.

6. Nu, gode Gud, åt dej
vi viger denna kyrka,
för oss en tillflyktsort
där vi får hopp och styrka.
Se, svalan fann ett hem
och svalan bo åt sej:
ditt altare, o Gud,
där vi får möta dej! 

Text (=1986 års finlandssvenska psb nr 163): Samuel Ödmann 1798 (48 år), bearb.
Musik: Johann Crüger 1648 (50 år)

Vårt hus, o Herre, färdigt står

1.Vårt hus, o Herre, färdigt står. 
Med jubel din församling går 
att fram sitt offer bära. 
Bygg här av oss ditt eget hus 
och fyll oss med din Andes ljus, 
dej själv till pris och ära! 

2. Låt i ditt namn oss samlas här! 
Var med oss, du som livet är 
och Skrifterna förklara! 
Var gång vårt hjärta ordet hör, 
oss brinnande i anden gör, 
för tron dej uppenbara! 

3. Tack vare dej för ordets ljus! 
Pris vare dej för detta hus! 
Välsigna så din gåva 
att vi i paradis en gång 
får möta dej med Lammets sång, 
din kärlek evigt lova!

Om inte Herren bygga vill

1. Om inte Herren bygga vill,
är sten och trä förgäves,
ty mer än världen tror ska till,
ett annat virke kräves.
Det måste till ett gudomsord
från Herren själv, när på vår jord
hans helgedom ska byggas.

2. Ett klocktorn och en vacker funt,
ett bord med ljus man tänder,
det kan man hitta jorden runt,
det görs av mänskohänder,
men samvetsro och fred med Gud
blir inte till av klockors ljud
och hus som vi har smyckat.

3. Så ber vi: kom, o Herre stark!
Låt Anden här regera!
Då byggs här upp en rymlig ark
med frälsning för allt flera.
Var Herrens dag, vart kyrkoår
vår Herre mitt ibland oss går,
när livets ord får ljuda.

4. Till det Guds ord, som likt en sol
med ljus och kraft kan verka,
vi reste denna predikstol,
vi byggde denna kyrka.
Vi helgar nu dess skepp och kor,
dess dopfunt och dess altarbord
till trogen tjänst för ordet.

5. O du som skapat världen vid
och universum känner:
låt också denna byggnad bli
ett verk av dina händer.
Med ord och Ande till oss kom
och bygg en verklig helgedom,
där du i sanning dyrkas!

6. I Jesu namn till dej vi ber,
vi på ditt ord vill bygga.
Ty endast om du själv är med
är vi för evigt trygga.
O du som skapat rymd och jord,
vår Herre, bygg nu med ditt ord
ditt tempel mitt ibland oss!