Herren Gud skall löna stort

1. Herren Gud skall löna stort 
allt det goda som du gjort. 
Vad du gjorde rätt och gott
ger han lön i övermått. 

2. Inget gott hos Gud blir glömt,
större lön än vi har drömt 
han åt godheten skall ge, 
rik och full välsignelse. 

3. Lönen redan nu och här 
överdådigt riklig är, 
ännu rikare ändå 
skall hans vänner hemma få. 

4. Lönen blir så stor att den 
inte liknar gärningen. 
Herrens lön är överdåd 
och till sist är allt av nåd. 

5. Gud har ingen skyldighet. 
Han står ej i skuld för det
vi för honom gjort och gett. 
Lönens mått är större mätt. 

6. Gud välsigne alla er, 
som ert allt för honom ger. 
Gläds åt lönen ni har fått, 
vänta er allt himmelskt gott!


Text och copyright: Christian Braw fritt efter Rut 2: 11, publ. med tillstånd  

Himlens general, ryck ut

1. Himlens general, ryck ut
med din här och gör ett slut 
på förtrycket mot de små, 
som i dina spår vill gå. 

2. Kyrkans fiende går kring 
som ett rovdjur i en ring 
kring de dina i de land, 
som är under Satans hand. 

3. Svaghet och angiveri 
är den sfär han härskar i.
Det finns ingen fredad zon 
för den varma kristna tron. 

4. Tills du kämpat honom ned 
och förvärvat Kyrkan fred, 
kom på hemliga besök 
och de dinas tro förök! 

5. Kom till barnen allra först, 
hjälp, där nöden är som störst! 
Visa dig i syn och dröm, 
ingen av de fångna glöm! 

6. Även i ett fängelse 
kan de dina kärlek ge. 
Till och med i dödens hus 
kan de sprida hopp och ljus. 

7. Gör din röst i Sverige hörd 
genom deras vittnesbörd. 
Tänd på nytt med deras glöd 
oss i all vår välståndsnöd.        

8. Vi med dem är samma kropp, 
delar samma tro och hopp. 
Vi vill leva med dem så 
att med dem vi dig kan nå.

Text och copyright: Christian Braw, publ. med tillstånd

Fader, jag vill övervinna

1. Fader, jag vill övervinna 
såsom du allt ont med gott. 
Låt mig Kristi krafter finna 
till långt mer än jag förmått. 

2. Änglarna din godhet prisar 
högt för Sonens födelse 
och på Golgata du visar 
att du ännu mer vill ge. 

3. Du bland vilsna återfann mig, 
och vid min omvändelse 
du med godhet övervann mig, 
livet blev en kallelse. 

4. Nu jag ber dig övervinna 
såsom du mig övervann 
alla du kring mig skall finna, 
som din godhet vinna kan. 

5. Använd mig, varhelst du vill det, 
ge mig vishet, ge mig ord. 
Ge mig kraft och djärvhet till det 
största kärleksverk på jord.


Text och copyright: Christian Braw, fritt efter Rom. 12: 21, publ. med tillstånd

Jesus, segrare i striden

1. Jesus, segrare i striden, 
ge oss ditt beslut i stort, 
rätta platsen, rätta tiden 
för din strid på denna ort. 

2. Du vill mer än bara dämpa 
ner det mörkas makt och sfär. 
Stridens mål är klart: att kämpa 
ner den ondes hela här. 

3. Den du kämpar med maskerar 
sig i fredlig uniform, 
men hans handlingar markerar 
tydligt själviskhetens norm. 

4. Du som bäst kan genomskåda 
svek och desinformation, 
du skall också här få råda, 
var än hotet kommer från. 

5. Låt vår uppgift nu förenas 
med din egen strategi 
för att världen helt skall renas 
och som himmelriket bli. 


Text och copyright Christian Braw, publ. med tillstånd  

Vetekornet måste falla

1. Vetekornet måste falla 
ner i jordens mörka mull, 
myllas ner och dö för alla, 
ge sitt liv för livets skull.

2. Av det korn, som inte jordas 
blir det blott ett ensamt frö. 
Kornets kallelse fullbordas 
bara när det vågar dö. 

3. Löfte om en riklig äring
har det korn som myllas ner 
djupt i jorden. Det ger näring 
hundrafalt och ännu mer.

Text och copyright: Christian Braw efter Joh. 12:24, publ. med tillstånd

Fri att leva, fri att följa

1. Fri att leva, fri att följa 
Jesus efter varje dag, 
ingenting behöva dölja 
av den mänska, som är jag. 

2. Fri att leva, fri att vandra 
på den väg, där Jesus gått, 
fri att leva för de andra, 
fri att våga göra gott. 

3. Fri att leva, fri att skapa 
är jag, Skapare, dig lik, 
fri att aldrig efterapa, 
fri till äkta liv, unik. 

4. Fri att leva, fri att märka 
allt det goda du mig ger, 
att med tacksamheten stärka 
tro och kärlek mer och mer. 

5. Fri att leva, fri att våga 
ge mitt hjärta helt åt dig 
utan att behöva fråga 
efter andras syn på mig. 

6. Fri att leva, fri att hoppas 
och se fram emot den tid, 
då det ondas framfart stoppas 
inför makten av Guds frid. 

7. Fri att leva, fri att vänta, 
Jesus, på den tid, när du 
skall befria mig och hämta 
till ett bättre liv än nu.

Text och copyright: Christian Braw, publ. med tillstånd

Jesus, jag tillber dig

1. Jesus, jag tillber dig
i det vin och bröd, 
som du har förenat 
med din offerdöd. 

2. Du idag skall stiga 
ner på altaret 
för att ge oss del av 
kraft och helighet. 

3. Här ett sällsamt byte 
mellan oss skall ske. 
Du tar våra synder 
för att liv oss ge. 

4. Inför dig jag böjer 
mig i stillhet ned. 
När jag återvänder 
vill du följa med. 

5. Alltid i din närhet 
vill jag leva sen, 
med dig själv i hjärtat, 
alltid som din vän.

Text och copyright: Christian Braw, publ. med tillstånd

Mera verklighet

Utjämnad form: 




1. Mera verklighet, 
mer hängivenhet, 
mera segrar över jaget, 
mera mod och mindre svaghet, 
mer av kärlekskraft 
än vi hittills haft,

2. mer av tro och glöd, 
blick för andras nöd, 
mera vishet, hopp och handling, 
mer av ljus och livsförvandling, 
mer av Kristi liv, 
Gud, åt Kyrkan giv,

3. mer av bergfast tro, 
mer av himmelsk ro, 
mer av glädjens varma blickar, 
mer av kärleken, som skickar 
gåvorna du gav 
över land och hav,

4. mer av enighet, 
mindre trångsynthet, 
mindre bundenhet i seder, 
mera tro att Anden leder,
gör oss öppna för 
vad din vishet gör. 

5. Mer av lydnad gjut 
in i oss och och slut 
samman oss kring bibelordet, 
enade kring nattvardsbordet, 
gör vårt dop till mer 
än idag vi ser. 

6. Större perspektiv, 
Herre, ge vårt liv, 
mera kärlek till din Kyrka, 
i profetisk tro och styrka 
och vår vandring led 
i apostlars sed,

7. mer av evighet, 
mera tröst av det
som i himmelen oss väntar, 
mer av djärvheten som gläntar 
på din himmels port 
här på helig ort.

Text och copyright: Christian Braw, publ. med tillstånd

Kristus, dig lovsjunger hela skapelsen

1. Kristus, dig lovsjunger 
hela skapelsen. 
Du i evigheten 
är Guds plan för den. 
Genom dig han skapat, 
allt är märkt av dig. 
Genom dig han kallar 
allting hem till sig. 
Kristus, dig lovsjunger… 

2. Kristus, högt lovsjungen 
är din födelse, 
där du dig förenat 
med din skapelse! 
Som sann Gud och mänska 
kallar du oss nu, 
och som Gud och mänska 
räddar du ännu. 
Kristus, högt lovsjungen… 

3. Kristus, högt lovsjungen 
är din hjältedöd! 
Allt du ger av kärlek 
i ett brutet bröd. 
För att vi skall leva 
glada hos din Far 
offrade du livet 
villigt för envar. 
Kristus, högt lovsjungen… 

4. Kristus, du lovsjunges 
vid din himmelsfärd, 
när du in i himlen 
lyfter Faderns värld. 
Du som Gud och mänska 
hos din Fader står. 
Du som Gud och mänska 
människan förstår. 
Kristus, du lovsjunges… 

5. Kristus, du lovsjunges, 
när du träder ut 
och ur din fördoldhet 
går vid tidens slut! 
Alla, som vill frälsas 
dig till mötes går 
och med klang och jubel 
segern dela får. 
Kristus, du lovsjunges…

Text och copyright: Christian Braw, publ. med tillstånd

Över mörka djup

1. Över mörka djup,
invid branta stup
går din väg till himlens land.
Faror lurar där
och du hotad är
av förtvivlans hårda hand.
Lita på din Gud, han är nära!
Över alla djup vill han bära.
Fadershandens kraft aldrig sviker -
ljuvliga, säkra tro!

2. Syndens hårda tvång
tystar mångas sång,
tomt och ödsligt ter det sej.
Genom tårfylld blick
i ett hopplöst skick
syns den smala väg för dej.
Lita på din Gud...

3. Gå med Gud, min själ,
så ska allt bli väl
fast den mörka natt syns lång.
Morgonstjärnan klar
uppgår underbar
och din klagan byts i sång.
Lita på din Gud...

Vid Jesu kors, det kära

Alt. koral:



1. Vid Jesu kors, det kära
jag vill mej lägga ner,
ty skugga här i törstigt land
den höga klippan ger,
ett ljuvligt hem i ödemark,
en fridfull vilopunkt,
där dagens hetta, dagens tyngd
ej känns, där allt är lugnt.

2. O ljuva, trygga näste
där fågeln vila fått,
där kärlek och rättfärdighet
varann till mötes gått!
Som himlen fordom öppnad vart
för patriarkens syn,
i Jesu Kristi kors jag ser
en stege upp till skyn.

3. Se, gömd utav dess skugga,
på andra sidan där,
den hemska dödens mörka gap,
det skadar mej ej mer!
Ty korset står där mellan oss
och håller trogen vakt
med armen sträckt att skydda mej
mot gravens mörka makt.

4. Ty på det korset ser jag
en döende gestalt,
av den som pinad blev för mej,
för mej betalat allt!
Och hjärtat smälter i mitt bröst,
två under ser jag här:
hans kärlek är så rik och stor,
jag själv så usel är!

5. Så vill jag i din skugga,
du kära kors, bli kvar.
Den sol som ger mej liv och ljus
i Jesu blick jag har.
All världen med dess sorg och lust
gör aldrig själen nöjd.
Fördömd i mej, i Jesus har
jag ära, liv och fröjd.

Det var nittionio gömda väl

1. Det var nittionio gömda väl 
i Guds trygga fårahus, 
men ett gick bort, nästan frös ihjäl 
långt bort ifrån liv och ljus, 
långt borta i marken vild och hård, 
//: långt bort ifrån herdens milda vård :// 

2. "Du har nittionio hemma här, 
Herre, är det inte nog?" 
"Nej detta får", sade herden kär, 
"långt bort ut i öknen drog, 
och vore än vägen brant och svår, 
//: jag söker i öknen upp mitt får" :// 

3. Men hur djup var den flod, där Herren gick,
och hur mörk den natten var, 
då vilsna fåret han återfick, 
ej någon förnummit har. 
Dess rop mitt i öknen hörde han 
//: och sargat och döende han det fann :// 

4. "Hur blev vägen färgad så röd av blod 
uppåt bergen, Herre kär?" 
"Det göts av herden, som sökte god 
ett får som gått vilse där." 
"Hur sargades då din hand, så säg?" 
//: "Av törnena vid den mörka väg." :// 

5. Och från berg och från dal mot himlens höjd 
nu ett rop av jubel går: 
"Här måste firas med lust och fröjd,
jag fann ju mitt vilsna får!" 
Och änglarnas sång ger återljud: 
//: "O fröjdas - en själ är förd till Gud!" ://

Allt, Gud, jag lägger i din hand

1. Allt, Gud, jag lägger i din hand,
mej själv, de mina och mitt land.
Beskärma allt, men särskilt dem
som mistat barn och land och hem.

2. Du vet ju allt jag gjort och tänkt,
förbrutit eller efterskänkt,
och allt som blev till nederlag
i dag, min kanske sista dag.

3. Förlåt min oro, ge mej ro,
förlåt min klentro, ge mej tro.
Ge mej när tvivlet mej förtär
ditt evigt stora svar: JAG ÄR.

I Nordens flaggor korset finns

1. I Nordens flaggor korset finns!
Sjung högt med oss Guds lov och minns
hur han oss samlat med sin stav,
en hjord från både hamn och hav.

2. Tack, Herre, för ditt starka ord,
för ljus i land, för ljus ombord,
för råd och tröst av herdemun
och förbön i en stormig stund,

3. för julsång så välsignat glad,
som värmde oss i fjärran stad,
för sannings salt, för vin och bröd
som oss förkunnat Herrens död!

4. Än brusar hav på gammalt vis,
men alltid nytt är Herrens pris.
O Herre, fräls du fler och fler
tills havet en gång ej är mer!

Synd och sorg är syskonord

Alt. koral:

Alt. koral:


1. Synd och sorg är syskonord,
de följs åt på denna jord.
Synden oss från Gud har skilt
och Guds salighet förspillt.
Mänskan, skapad utan brist,
lider när hon Gud har mist.

2. Själen fylls av sorg och ve
tills vi sanningen får se:
synd är alla sorgers rot,
men i Kristus finns det bot,
genom syndasorg och tro
går en väg till fröjd och ro.

3. Hjärtat då i Jesus Krist
finner friden som vi mist,
frid som övergår allt vett,
frid som inget öga sett,
frid som löser oss från tvång,
som förvandlar sorg till sång.

4. Syndare, det är jag än,
största sorgen är nog den,
därför ack och tack följs åt,
glädje blandas om med gråt,
men igenom skyar grå
kan jag syn på Jesus få!

Välsignad är du, Jesus Krist

Alt. koral:




1. Välsignad är du, Jesus Krist!
Din död har räddat mången!
Som Simson välte du till sist
den makt som höll dej fången.
Och mörkrets stora, stängda port,
den bar du bort,
fastän din dag var gången.

2. Från korsets stam du lyftes av
och bars till örtagården.
Där las du ner i Josefs grav,
Pilatus skötte vården.
Du blev Guds sköna, gröna kvist,
o Jesus Krist!
En evig sommar spår den!

3. Tack Jesus, att min vilas tid
i stillhet ska förflyta!
För din skull får jag ro och frid,
hur satan än kan ryta.
Du håller vakt om mina ben
bland mull och sten
- vem törs då friden bryta?

4. För gott ska alla kroppens men
i graven stängas inne.
Jag ska stå upp helt frisk och ren,
all synd och brist försvinner.
Det gamla ska som rök förgå,
jag ska uppstå,
nytt liv med dej jag finner!

Text: Petter Dass, övers. A.H. 1994

Musik: Johan Varen Ugland, alt. Ludvig Mathias Lindeman

P Dass:


J V Ugland:



L M Lindeman:

Nu dagens sol i dräkt så skön

1. Nu dagens sol i dräkt så skön 
gått ner och bett oss vila,
men du, min själ, med tack och bön
får än mot höjden ila! 
Till himlens port med sång
nu ställ din andes gång,  
låt allt du har i tanken din  
mot Herren Jesus riktas in!

2. Ni klara stjärnor Herren satt 
att vakta himlarunden, 
ni skänker ljus i dunkel natt 
och glans åt aftonstunden. 
Men tusen gånger mer 
än glans som ögat ser 
är Jesus, himlens stjärna klar, 
som gör Guds sanning uppenbar. 

3. Här råder mörka natten nu 
och allt till sömn sej reder; 
i mörkret vakar likväl du, 
som troget för oss beder. 
På mej, o Herre kär, 
ditt öga riktat är,   
så är jag kvar i ditt förbund
fast mina ögon sluts en stund.

4. När nu till vilans bädd jag går, 
jag i ditt skydd får vara. 
Till värn i nattens mörker står 
kring mej din änglaskara. 
Jag fruktar ingen nöd,
ej ens den bråda död, 
ty hör jag dej, min Herre, till, 
du mej till glädje väcka vill.   

Frid till bot mot synd och skam

1. Frid till bot mot synd och skam
gav oss Gud i Jesu namn.
Frid han köpt oss med sitt blod,
då han korsets död utstod.
Fridens evangelium
når oss genom tid och rum. 

2. Frid är kyrkans välkomstord
och farväl på denna jord.
I vårt dop det till oss ljöd
och ska ljuda i vår död:
Frid med er, ja, Herrens frid
med Guds folk till evig tid! 

Bröder och systrar, nu skils vi en stund

1. Bröder och systrar, nu skils vi en stund. 
Far då med Jesus i nådens förbund 
frimodigt var sina vägar! 

2. Lev av Guds ord, i ert innersta brinn, 
släpp inte synden och världen dit in, 
Jesus låt hjärtana äga! 

3. Amen, ja, amen ska vara vår sång, 
sjungas med fröjd under livsdagen lång 
högt av Guds vänner tillsammans. 

4. Lammet, ja, Lammet med märken och sår 
äran och priset i evighet får: 
amen, halleluja, amen!

De som fått ont när Moses hamrar

1. De som fått ont när Moses hamrar
men läkedom i Jesus Krist,
de gråter tyst i sina kamrar
och har fullt upp med egen brist.
De ser nog andras fel ibland,
men gör ej bjälke av ett grand.

2. Den vis vill vara, må bevaka
för fienden sin egen borg.
Ska han sin nästas fel rannsaka,
så må det ske med stilla sorg.
För vad ger det för frukt till slut
att andras felsteg ropa ut?

3. Tack du som mina fel vill rätta
ej bak min rygg, men när jag hör.
Gud ska belöna dej för detta,
när ock för mej din bön du gör.
De handlar ädelt som gör så,
men dessa är nog alltför få.

Förgäves ropar den redan dömde

Alt. melodi:
 



1. Förgäves ropar den redan dömde
om någon lindring i all sin nöd,
fast här om lycka och frid han drömde,
den drömmen slutat med evig död.
Han nu kan aldrig ur djupet fara
till frälsta skaran i himlen opp,
ty se, befäst då ett svalg ska vara,
som ej ger rum för en skymt av hopp.

2. Men lugn som Abrahams trygga sköte
ska mången Lasarus vila där,
som efter nöd gått sin ro till möte,
fast han var glömd och föraktad här.
Han redan här hade i sitt hjärta
en himmelsk frid, ty han svarat ja
på Herrens kallelse, och hans smärta
är nu förbytt i halleluja.

3. Men ve, ur djupet den själen klagar,
som nu sitt purpur, sin ära mist,
som här förspillt sina nådedagar
och här föraktat sin Herre Krist.
Ett nej är ropet som ännu ljuder,
ett nej, ur pinan blott än ett nej
och nåd ej Herren nu längre bjuder,
ty när han bjöd den, man ville ej.

4. Hur är det nu, har du hopp om livet?
Är du försonad med Herren Gud?
När blev åt Jesus ditt svar väl givet?
Tänk om du saknar hans bröllopsskrud?
O svalget vidgas alltmer, ty redan
sej skiljer livets och dödens stråt.
Än finns det väg mellan dem - men sedan
för tid och evighet skils de åt.

5. Du här kan vandra kring hela jorden
fritt över haven du segla må,
du här kan lyssna till nådesorden
och här kan du dem ur hågen slå.
Men där i ändlösa evigheten,
ack, där är valet ej längre ditt,
ty där ej erbjuds den saligheten
som du försköt, när den bjöds dej fritt.

6. Så hör idag hur dej Jesus ropar,
hör hur han kallar dej ömt vid namn!
Med kärlek än han dej överhopar
och går emot dej med öppen famn.
Än är ej svalget befäst, än ljuder
hans röst, som gärna dej frälsa vill,
men kom, ja, kom medan Herren bjuder,
nu må du svara ditt "ja" därtill! 

Var glad, min själ, och fröjda dej

1. Var glad, min själ, och fröjda dej!
I morgon ska du höra
det ord vars kraft bevisar sej
och oss kan saliggöra.
Det ska bli tytt, Guds namn till pris,
på gott och evangeliskt vis,
av herden som oss tjänar.

2. Jag lik den trötte vandraren,
som gläds när dagen skrider,
har väntat efter söndagen
och gläds att tiden lider.
Snart kommer denna stora dag,
till kropp och själ nu fröjdas jag.
O helg, vad du är ljuvlig!

3. O vilken glädje att gå upp
till Herrens helga gårdar!
Min matta själ där livas upp,
Hugsvalaren mej vårdar.
Där får jag full av glädjens ljud
min lovsång sjunga till vår Gud
med alla nådebarnen!

4. Så kom då, kom då alla ni
som vill vår Gud tillhöra!
I Herrens gårdar samlas vi,
ja, vi vill sällskap göra
och upp till helga templet gå,
en herdes ord att höra få,
som själv av Gud fått lära.

5. En sabbatsdag än återstår
för alla Herrens trogna,
ett evigt, saligt jubelår,
ack, när ska tiden mogna?
Det gläder mej i hoppet här
att en gång, fri från allt besvär,
Guds sabbatshelg få fira.

Text: Abela Gullbransson (1775-1822), bearb. A.H. 21/2 2015
Musik: Finsk koral

O Fader, vi välsignar dig

O Fader, vi välsignar dig
för skänken av den lära
som leder oss en säker stig
till salighet och ära,
som alla dårars löjen tål
och alla svagas tvivelsmål
och alla visas granskning.

Gud, i mina unga dagar

Alt. koral: 



Alt. koral (Eskil Lundström 1969, publ med tillstånd):


1. Gud, i mina unga dagar 
lär mej alltid tjäna dej, 
göra det som dej behagar, 
gå den väg du visar mej.
Lär mej ha i dej min ro,
på din nåd i Jesus tro,
så att vad som än mej händer
ingenting från dej mej vänder.

2. Inget är så ljuvt i världen 
som du själv, o Herre kär.
Skulle jag då älska flärden 
när av dej jag älskad är? 
Du i livets morgonstund 
tog mej upp i ditt förbund,
skulle jag då överge dej
som med evig kärlek ser mej? 

3. Fåglarna med glädje sjunger 
i den klara morgonväkt, 
liljorna på marken gungar
livade av vårens fläkt,
låt mej så till ditt behag 
ägna dej min levnadsdag,
skänk den sanna levnadsfröjden, 
helga den med ljus från höjden. 

4. Som den unga björk i skogen 
växer frisk i sommarregn, 
låt mej växa, stark och trogen, 
i ditt goda, trygga hägn.
Och när stormar skakar mej, 
låt mej fäste ha i dej
och mej hålla vid det ena:
att dej älska, frukta, tjäna.

Se, kärlet brast och oljan är utgjuten

1. Se, kärlet brast och oljan är utgjuten!
Dess doft uppfyller världens sorgehus.
Din själ, av himmelsk vällukt lent omfluten,
blir saligt lyft ur jordens stoft och grus.

2. Låt kärlet brista, låt dess nardus strömma,
var inte snål, bered din själ till fest.
I fröjdfullt överdåd låt kärlek tömma

sin bästa gärd för själens höge gäst!

Ljus av ljus, o morgonstjärna

1. Ljus av Ljus, o morgonstjärna,
Kristus, sanna sol och dag!
Vi nu ser den solen gärna
framgå efter ditt behag,
som med rosenstrålars ljus
fyller himmel, hem och hus,
det som varit gömt avtäcker
och till dagens tjänst oss väcker.

2. Låt din Andes morgonstrimma
skina i vår mörka själ.
Låt oss livets väg förnimma
och förstå vårt sanna väl.
Gör vår vandring med ditt sken
från all villsam dimma ren,
låt oss nåden känna lära
och din kärlekseld få bära.

3. Styr din kyrkas svaga skara
med den gyllne fridens band
och i trofasthet bevara
konung, folk och fosterland.
Avvärj tvedräkt, sorg och strid,
främja endräkt, fröjd och frid.
Hunger, pest, allt ont förjaga
och oss med din hand ledsaga.

4. Låt vår lampas olja brinna
när du dömer världen vid.
Låt vår levnad så förrinna
denna korta vandringstid,
att du oss från sorgens dal
till din ljusa fröjdesal
och vårt rätta land kan föra,
att oss evigt saliggöra.

Helige Ande, sanningens Ande

1. Helige Ande, sanningens Ande,
kom att oss ledsaga.
Låt oss ej falla eller oss förvilla,
men till målet draga
i ordets ljus, förtröstande och stilla.
Vishet, o Herre, giv oss av höjden.

2. Helige Ande, kärlekens Ande,
kom och var oss nära.
Din kärleks kraft all rädsla övervinne,
frukter må den bära
i goda verk, ett gott och ödmjukt sinne.
Helighet, Herre, giv oss av höjden.

3. Helige Ande, pingstglädjens Ande,
liva upp de svala,
låt hoppets röst bland sorger och bekymmer
till vår ande tala,
och giv oss frid, när livets afton skymmer.
Salighet, Herre, giv oss i höjden.

Framåt, framåt går ett tåg

1. Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg:
genom djungler och savanner
Afrika bär skaror fram,
Jesu kärlek dem har vunnit,
dragit dem till korsets stam.

2. Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg:
se, från Indien och Kina
går av människor en flod
till hans kärleks hav, det djupa,
till försoning i hans blod.

3. Framåt, framåt går ett tåg
växande som havets våg:
Mellanösterns morgonländer
liksom kvällens Västerland
ser på nytt hur folk sej lämnar
i hans kärleksfulla hand.

4. Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg:
folk från midnattsljusa vidder
och från fjärran, isig pol,
byter hjärtats långa vinter
mot hans kärleks sommarsol.

5. Framåt, framåt går ett tåg
växande som havets våg
för att alla en gång mötas
där i ljuset vid Guds tron -
vilket jubel, vilket möte,
vilken salig lovsångs ton!

Varje kristen fröjde sej

1. Varje kristen fröjde sej 

 innerligt med dej och mej,

Gud i nåd förbarmat sej,

han är hos oss, 

hans härlighet, den såg vi.

Här vi skådat

vad oss bådat

Gabriel.

Eja!

Eja!

Ordet är nu vordet kött,

av en jungfru är det fött.

Halleluja!

Oss är född Förlossaren,

Förbarmaren i Israel.

Gud blev man,

själv Herren, han

blev här en träl.

Ljuvlig hamn

är oss hans namn:

Immanuel!

Han oss bjuder frid och fröjd

och evigt väl.

2. Utav Jishajs rot en gren,

föddes utan synd och men

han, Guds Son, av jungfru ren.

Han är hos oss,

hans härlighet, den såg vi.

Här vi skådat...

3. Prisa Herren, kvinnor, män,

ära denne Konungen.

Sjung nu denna lovsången:

Han är hos oss,

hans härlighet, den såg vi.

Här vi skådat...

*4. Sion, nu med själ och röst

lova Gud, din enda tröst,

som så dyrt dej återlöst.

Han är hos oss,

hans härlighet, den såg vi.

Här vi skådat...

Jag tänker på min Herre

1. Jag tänker på min Herre,
som alltid gjorde gott.
Den tack han fick för hjälpen
var spikar, hån och spott.
Han spikades på korset
för vad han gjort och sagt,
och folket ropa´  retsamt:
"Kliv ner om du har makt!"
Men du blev kvar på korset,
du dog i maktlöshet.
Så klart att dina vänner 
blev rädda då och smet.

2. Jag tänker på dig, Herre,
du känner all tortyr,
du är där fångar plågas
och där förföljda flyr.
Du känner till all ondska,
du vet vad våldet kan,
men du är ändå starkast
som döden övervann.
Din kärlek är det största,
det starkaste jag vet,
du bär oss genom döden
till dig i evighet.

©Text: Margareta Melin, publ. med tillstånd
©Musik: Marta Bäckman (se Kyrksång), alt. Nils Jacobsson