Pingstsöndagen kyrkohagen

Alt. koral:  

 

1. Pingstsöndagen
kyrkohagen,
kyrkohagen bär sommarskrud.
Blommorna många
doftande ånga,
doftande ånga sänt upp till Gud.
Pingstsöndagen
kyrkohagen,
kyrkohagen bär sommarskrud.

2. Kristus sådde,
hit han nådde,
frön han sådde som skjuter ax,
Anden och ordet,
kraft är i kornet,
kraft är i kornet, det såg vi strax.
Kristus sådde,
hit han nådde,
frön han sådde som skjuter ax.

3. Mänskor glada
i Guds lada,
i Guds lada idag kom in.
Tretusen vänner
Jesus bekänner,
Anden de känner som sommarvind.
Mänskor glada
i Guds lada,
i Guds lada idag kom in.

4. Vittnesskaror
trotsar faror,
trotsar faror och sår Guds ord.
Livet ska flöda,
ordet ge gröda,
ordet ge gröda runt all vår jord.
Vittnesskaror
trotsar faror,
trotsar faror och sår Guds ord.

5. Åkern lyser,
axen hyser,
axen hyser en skörd så stor,
korn genom Anden
många som sanden,
många som sanden från syd till nord.
Åkern lyser,
axen hyser,
axen hyser en skörd så stor.

6. Helge Ande,
kyrkan blande, 
kyrkan blande sin sång med bön:
Sänd dem som vittnar,
markerna vitnar,
markerna vitnar till skörd så skön.
Helge Ande,
kyrkan blande,
kyrkan blande sin sång med bön!

Kom, o Jesus, väck mitt sinne

1. Kom, o Jesus, väck mitt sinne 
och bered mej med ditt ord 
till den stund som snart är inne, 
då jag inbjuds till ditt bord, 
till det bord dit själv du stiger 
kärleksfull från himlen ner 
och till salighet inviger 
den som dej sitt hjärta ger. 

2. I din kärlek underbara
fyll mitt hjärta med din nåd. 
Din för alltid vill jag vara, 
led mej i din Andes råd. 
Du som tog de små i famnen
och min barndoms tillflykt var, 
för mej fram till himlahamnen, 
så jag inte vilse far. 

3. Låt ditt ljus så för mej skina 
att jag aldrig lämnar dej, 
påminn mej din död och pina 
då en avväg frestar mej. 
Låt mej djupt i själen fatta 
hur du lidit för min skuld 
och din kärlek högre skatta 
än all världens makt och guld. 

4. Mer än allting annat väger
kärleken jag får av dej,
ingen bättre vän jag äger 
än den vän som dött för mej. 
Ja, jag vet att du mej känner,
att din Ande hos mej är,
ja, jag vill bland dina vänner 
följa dej och ha dej kär.

Att prisa dej är underbart

1. Att prisa dej är underbart,
dej, Herre, vill vi lova.
Ja, vi vill samstämt, rent och klart
dej tacka för din gåva,
för livets sköna blomstringstid,
för seger i vår kamp och strid,
för trygghet vid din sida. 

2. Du ger oss i ditt eget ord
av livets friska vatten.
Du mättar oss vid nådens bord
och lyser oss i natten.
Du kom ju till oss i vår nöd
med liv, ja, liv i överflöd,
med himlens rikedomar.

3. Vår psalm är ännu alltför svag
och fattiga blir orden
om himlens nåd och välbehag
till människor på jorden.
Vi kan dej aldrig prisa nog,
som bland oss levde, led och dog
och uppstod till vår frälsning.

4. Vi ber dej: stanna hos oss kvar
med frälsning och försoning.
Oss värm med Andens låga klar,
ja, gör oss till din boning.
Oss fyll med kärlek, hopp och tro,
och låt oss nå en evig ro,
du nådens rika källa.  

Guds Son fick hemåt fara

Alt. koral:



1. Guds Son fick hemåt fara
vid änglasångers ljud.
Nu må vi himlen svara
och prisa Gud, vår Gud!
Ja, må vår lovsångston
från jorden upp sej svinga,
bland änglasånger klinga
och nå till Herrens tron!

2. Han tronar i stor ära
på Faderns högra hand,
men ser dock sina kära
i jordens alla land.
Han följer dej och mej
och vill oss troget leda
och rum åt oss bereda
i himmelen hos sej. 

Han är kungars Kung

Han är kungars Kung,
han är herrars Herre,
Jesus Kristus, först och sist,
ingen styr som han.

1. Han har sin tron i himmelen,
ingen styr som han.
Han helgon gör av syndaren,

ingen styr som han.
Han är kungars Kung...

2. Han rest sitt tält i Kanaans land,
ingen styr som han.
Han sprängde romarrikets band,
ingen styr som han.
Han är kungars Kung...

3. Han starkare än döden är,
ingen styr som han.
I evighet han spiran bär,
ingen styr som han.
Han är kungars Kung...
 

Vi bor ej här

Alt. koral:

Alt koral:

1. Vi bor ej här, vi blott härnere gästar
en liten tid på resan till vår vän.
Låt ingenting, o Gud, vårt hjärta fästa,
som hindrar färden till vårt rätta hem!

2. Vad gör det väl om resan är besvärlig?
Den varar blott en liten, liten tid,
och sedan ska så mycket mera härlig
Guds sabbatsro därhemma för oss bli.

3. Visst fruktar jag ibland, ja, riktigt fasar,
när stridens rökmoln skymmer bort mitt land.
Men som Rebecka följde Eleasar
Guds Ande följer jag, han tar min hand.

4. Han är min ledare, han mej hugsvalar
och är hos mej på resan varje dag.
I sorg och nöd han om min Jesus talar,
och av de orden blir jag åter glad.

5. Du ser på mej och undrar: Kan det vara
ett barn åt Gud, en Herrens Jesu brud?
Men ack, du ser ju än min resdräkt bara,
du ser ej än min sköna bröllopsskrud.

6. Men så en dag, när döden har avtagit
det sista plagget av min resedräkt,
när hjärtat här för sista gången slagit
och ögats ljus på jorden blivit släckt,

7. då ska jag sen som själva solen skina,
ja, mera härligt än dess middagsglans,
när Jesus samlat mej med alla sina
där vi för evigt ska få vara hans.

Att be till Gud han själv oss bjöd

1. Att be till Gud han själv oss bjöd,
det är en utväg i all nöd.
Den som med troget hjärta ber
blir hörd av Gud, som hjärtat ser. 
Kan någon lycka likna den 
att gå till Gud som till en vän? 

2. Ge akt på allt som gjort dej gott,
vad har du som du inte fått?
Allt kom som gåva eller lån,
allt blev dej tillsänt ovanfrån,
mer än du själv förstår och vet,
och först och sist din salighet. 


3. Be träget, be i Jesu namn,
se, öppen står Guds fadersfamn!
Han ger dej då sin Andes nåd 
till ljus och hjälp i råd och dåd, 
till hopp och tröst i sorgens tid, 
till kraft och mod i andlig strid. 

4. Be ödmjuk, be förtröstansfull,
att Gud för dina synders skull 
ej vägrar lyssna utan ger 
dej vad du ber om, så det sker. 
Ja, be med ånger och med tro, 
så får du i ditt hjärta ro! 

5. I förbön fall för Herren ner, 
ja, be för andra mer och mer! 
Försonlig, omtänksam och öm
i bönen ej din nästa glöm: 
hans vånda som din egen känn, 
han vare ovän eller vän!

6. Vår Fader, vilken förmån skön
att komma nära dej i bön!
Låt Anden driva oss därtill,
ja, lär oss leva som du vill!
Gud, må vår bön från hjärtat gå
och ej i tomma ord bestå!

Dej, barmhärtighetens Fader

1. Dej, barmhärtighetens Fader,
vare evigt lov och pris
för att själen nöjd och glad är,
värmd och stärkt av himmelsk spis.
Jesu Kristi kropp och blod
ger oss styrka, liv och mod.

2. Som vårt huvud han utdelar
saft och kraft till varje lem.
Han de sjuka gärna helar,
mer än öm är han om dem.
Han förbinder våra sår
och vår svaghet väl förstår.

3. Om den minsta lemmen lider
lider alla lemmar med,
även huvudet då svider,
som för oss på korset led,
som ger liv åt varje lem,
ej kan trivas utan dem.

4. Men från detta huvud flyter
salighet till all hans kropp,
aldrig någonsin den tryter,
ty hans blod i ständigt lopp
delar sej till varje lem,
renar, helar, styrker dem.

5. Jesus, dej ske evig ära,
som så älskat syndare,
att du själv har velat bära
all vår synds förbannelse
och oss skänkt din salighet
utan all vår värdighet!

6. Evighetens kärlekslåga
som haft oss till föremål,
som försakat sin förmåga,
gudaglans och himlaprål
för att lossa våra band,
må väl sätta oss i brand!

Ni som hoppades på Herren

1. Ni som hoppades på Herren,
kom ihåg hans avskedstal!
Kasta sorgen från er fjärran,
kom nu ut i grönan dal.
Se, på Salems blomsterängar
blommor röda, blommor blå.
Ät och drick nu utan pengar,
Herrens godhet smaka då!

2. Örtagårdens röda droppar,
oljan ifrån Arons skägg,
balsam från hans bruna lockar
på ert trötta huvud lägg.
Allt är liv och evig prydnad,
socker, honung och suckat,
allt är frukt av Jesu lydnad,
Andens dryck och himlens mat.

3. Sions dotter, sköna kvinna,
öppna porten för din man,
du som ville kroppen finna,
se hans fot och grip hans hand!
Du med honom själv uppståndna,
gå till stranden, ät dej frisk:
bröd han skaffar utan vånda,
dukar bord och steker fisk.

Låt jord och himmel tackla av

Alt. melodi:



1. Låt jord och himmel tackla av,
låt storm på stormar gå,
låt dimmor, böljor, regn och hav
mot oss som lejon stå,
men vi som flinkt och färdigt folk
dock ser kompassens nål
och låter lagen bli vår tolk,
så går vi mot vårt mål.

2. Tro solen är på himmelen,
fast vi ej henne ser,
tro dygd och sanning segrar än
och sent omsider ler.
I stormen blir man gärna trött,
men när det lugnat av
man vilar strax dess mera sött
där nyss man såg sin grav.

Lys du morgonstjärna klara

1. Lys, du morgonstjärna klara
som en fyrbåk i vår natt.
Lys för dem som är i fara,
just till det har Gud dej satt!
Lys Guds vänner och dem båda:
snart basunen ljuder klart,
då vi Frälsaren får skåda,
Herren Jesus kommer snart!

2. Vi som inte tillhör natten
vandrar ledda av hans ljus
genom öken, över vatten,
hemåt till vår Faders hus.
Och mot öster glatt vi skådar,
där vår stjärna lyser klart.
Alla tecken förebådar
att vår Jesus kommer snart!

3. Syskon, kom, gå ut från världen,
ha ej mer med mörkret del!
Lätt vi smittas ner av flärden,
och då står ju allt på spel.
Utom lägret må vi bära
Kristi smälek uppenbart.
Korset är de kristnas ära,
Herren Jesus kommer snart!

4. Inget må oss ta till fånga,
inte synd och mänskobud!
O må Jesus finna många
redo stå att möta Gud!
Må ej hemligt agg vi hysa,
dagen allt ska göra klart.
Må som världens ljus vi lysa!
Herren Jesus kommer snart!

5. Må vi ropa till varandra:
Syskon, kom, var redo nu!
Må i kärlek hem vi vandra,
hålla ut i tron ännu.
Må vår Gud få många frälsa!
Tiden, o, den går med fart.
Vi vill hela världen hälsa:
Herren Jesus kommer snart!

Vår Herre som i Edens land

1. Vår Herre som i Edens land

bad första brud och förste man

att stå varann så nära,

kom med välsignelse till dem

som vill i kärlek bilda hem,

ditt stora namn till ära,

så de

både

lusten, nöden,

intill döden

lär sej dela,

så din nåd bär upp det hela.

2. Vi ber för hem och folk och värld,

lys frid och fred vid hemmets härd

och över hela jorden.

Kom, Herre Jesus, bli vår gäst

i både vardag, helg och fest,

ditt ord ger ljus på borden.

Led oss,

med oss

gör ett under

alla stunder,

för oss nära

intill dej och våra kära.

Kämpar, det är vi

Alt. koral:



1. Kämpar, det är vi, 

fanan den bär vi,
sjunga till Herrens ära, det lär vi.
Ordet oss lyser, Guds himmelska ljus,
visar oss väg genom stormarnas brus.

2. Uppe på klippans krön ska vi bygga,
fåglarna lika, glada och trygga.
Vi är ju svaga, men Gud ger oss makt,
kära kamrater, så håll nu god vakt.

3. Jesus, vår Konung, stor utan like,
lär oss att leva helt för ditt rike.
Hjälp oss att segra med kärlek och mod,
segra med dej, du vår Frälsare god.

Jag är en gäst på jorden

1. Jag är en gäst på jorden,
mitt hem det finns ej här.
Men jag får tro de orden:
mitt hem i himlen är.
Långt bortom tidens strand,
där i Immanuels land.
Jag är en gäst på jorden,
mitt hem i himlen är.

2. Där har jag många vänner
där möts vi snart igen,
och en bland dem jag känner
som är min bäste vän:
det är min Herde god,
som göt för mej sitt blod.
Jag är en gäst på jorden,
mitt hem i himlen är.

3. Till detta land jag vänder
min håg och hämtar mod.
Jag ser dess sköna stränder
vid livets klara flod.
En liten, liten tid,
sen kommer han med frid.
Jag är en gäst på jorden,
mitt hem i himlen är.

4. Där finns ej sorg, ej smärta,
där finns ej någon nöd,
där gråter inget hjärta,
där finns det ingen död,
men fröjd och härlighet
och evig salighet.
Jag är en gäst på jorden,
mitt hem i himlen är.

Jag är ej mer min egen

1. Jag är ej mer min egen,
jag hör min Jesus till.
Han köpt mej fri med blodet
och hans jag vara vill.
Han gått för mej i döden
och lagt min synd på sej.
O skulle jag ej älska
den så har älskat mej?

2. Han har åt mej förvärvat
en högtidsklädnad god
med mycket rop och tårar
och med sitt eget blod.
Han har mej också vunnit
en ärekrona skön,
som han en gång ska ge mej
som friskänkt nådelön.

3. Men lär mej själv, o Jesus,
att detta barnsligt tro,
och ge mitt arma hjärta
därav en salig ro,
så jag ej endast skådar
med sorgsen blick på mej,
men frälst och glad och tröstad
får se mej täck i dej!

4. O, låt mej inte leva
mej själv till välbehag,
nej, leva till din ära
och tjäna dej var dag.
Och fast du ej behöver
en ringa tjänst av mej,
ge mej den nåden, Herre,
att dock få tjäna dej! 

Min sista sång

1. Min sista sång, min sista sång på jorden,
den vare lov och tack och pris till dej,
som en gång sårad, korsfäst, dödad vorden
med blod och död för evigt frälsat mej!

2. Den sista sången som jag hör i nöden,
då tungan stelnar, ögonen sluts till,
den sjunger Jesus: "Jag besegrat döden
och i min famn jag hem dej bära vill."

3. Min första sång, när Herren löst min tunga,
när evigt salig jag för tronen står,
det är den sång jag redan nu vill sjunga
om Jesu blod och om hans djupa sår.

4. Min sista sång ska då den första vara,
ja, i all evighet min sång ska bli,
om Jesus som sej själv ej ville spara,
men med sitt blod gjort mej från synden fri.

Sjung om Guds rika kärlek

1. Sjung om Guds rika kärlek,
famnande världen vid,
sjung om det blod som skänker
sargade hjärtan frid.
Sjung om den stora gåva
Fadern i Sonen gav,
sprid detta glada bud
till var syndens slav:
Kristus på korset vunnit
frälsning för var och en,
han har i sej förenat
mänska och Gud igen.
Brusten är templets förlåt,
vägen är öppen, fri,
öppen till nådastolen 
för dej och mej.

2. Sjung om hur Jesus älskar
varje förlorad själ,
söker de vilsna fåren,
löser var syndens träl.
Sjung om den nya vägen,
levande, fri och ljus
som ifrån jorden leder
till Faderns hus.
Kristus på korset vunnit...

3. Sjung om Guds Andes fullhet,
segrande liv och frid,
hopp i allt sorgens mörker,
kraft i all livets strid.
Sjung om en ny gemenskap,
helande, varm och ren
som här i världen vittnar
om kärleken.
Kristus på korset vunnit...

Kom, du nådens rika källa

1. Kom, du nådens rika källa,
över mej ditt flöde gjut
så mitt hjärtas tack må välla
i en mäktig lovsång ut!
Ja, bered min själ och tunga
med en våg av helig fröjd
att i himlatoner sjunga
Jesu kärleks djup och höjd.

2. Här vill jag med glädje bygga
mej ett Ebeneser opp
och vid dej vill jag mej trygga
under hela livets lopp.
Du vars kärlek underbara
friköpt mej med blodig död,
ska mej skydda i all fara
och mej rädda i all nöd.

3. Låt din nåd mej överskygga,
fostra, leda år från år,
över djupen slå en brygga
där jag trygg och säker går.
Herre kär, du vet, mitt hjärta
lätt från vägen vika kan,
därför mej i fröjd och smärta
med din kärlek ta dej an!  

Gud vare med er tills vi möts igen

1. Gud vare med er tills vi möts igen!
Må hans råd ni alltid följa,
må hans nåd er överhölja.
Gud vare med er tills vi möts igen,
tills vi möts igen, tills vi möts
snart i tiden eller himmelen,
tills vi möts igen, tills vi möts,
Gud vare med er tills vi möts igen!

2. Gud vare med er tills vi möts igen!
Han ger både ljus och skugga,
dagligt mannabröd ska dugga.
Gud vare med er tills vi möts igen,
tills vi möts igen...

3. Gud vare med er tills vi möts igen!
Hotas ni av någon fara,
lägg er i hans armar bara!
Gud vare med er tills vi möts igen,
tills vi möts igen...

4. Gud vare med er tills vi möts igen!
Låt hans kärlek allting börja,
er med glädjens olja smörja.
Gud vare med er tills vi möts igen,
tills vi möts igen... 

Påskens stora högtid

1. Påskens stora högtid 
firar vi med fröjd,
Jesus, offerlammet, 
kom från himlens höjd,
göt det blod som utströk 
all vår orenhet,
klädde oss av nåd i 
Guds rättfärdighet.
Äran tillhör Jesus,
lova Herren, o min själ!
Hosianna, amen!

2. Öppnad är nu graven,
templets förlåt, hör!
Öppnad är Guds himmel,
vägen som dit för.
Kristus är uppstånden,
segerfanan vår!
Barnaskaran samlad
fridens hälsning får.
Äran tillhör Jesus...

3. Fadern är försonad 
och vårt samvete,
när på korset Jesus
offrad vi får se.
Inför Fadern är han
vår fullkomlighet,
svarar inför honom
för vår uselhet.
Äran tillhör Jesus...

4. Jesus, ge oss nåd att
hela vandringen
under blodets tecken
gå mot himmelen!
Dela livets bröd och
duka här ditt bord,
törstande låt dricka
här med fröjd ditt ord!
Äran tillhör Jesus...

5. Världen har ej skådat
segerfanan vår,
otrons barn ej anar
glädjen som vi får.
Kom nu, Tomas, fira
gudstjänst med oss här!
Blodrött livets vinträd
ljuva frukter bär.
Äran tillhör Jesus... 

I tron jag ser din pina

1. I tron jag ser din pina,
ditt lidande, din död.
Jag ser i såren dina
ett hopp i all min nöd.
Vår synd och skuld dej sårat,
mitt straff, min dom du bar,
och därför jag dej lovat
mitt liv och allt jag har.

2. Vår nöd du såg och kände
och synder fler och fler.
För oss, för min skull sände
Gud Fader dej hit ner
att törnekronan bära,
ja, lida korsets död,
en fallen värld att lära
var frälsning finns från nöd.

3. Envar som synden känner
och domens tyngd också,
förbannelsen som bränner
när synden trycker på,
o kom, se Jesu hjärta,
han har dej evigt kär!
Han ropar i sin smärta:
"Nu allt fullbordat är!"

4. Så Jesus uppfyllt lagen
när han på korset dog.
Ja, salig är den dagen
då allt han på sej tog!
Låt sorgen alltså fara
och Herrens nåd begär,
du kan ju glad få vara,
då skulden gäldad är!

5. Guds rike här på jorden
ett nåderike är!
Ta vara då på orden:
Din synd förlåts dej här!
Från syskon får du höra
Guds ord som löser dej.
Hans väg så smal ska föra
till himlen dej och mej.

6. Försoningsblodet gjuts nu
som balsam på ditt sår,
i överflöd dej bjuds nu
en nåd som jämt består.
Så hör då, bror och syster,
och sjung din glädjesång!
Så många som dej lyster
bjud in på samma gång!

Lär, o Jesus, nu oss alla

1. Lär, o Jesus, nu oss alla
fatta att din offerdöd
vill oss fallna själar kalla
till ditt hjärtas kärleksglöd.
Fäst vår blick vid korsets stam,
där du offrat dej, Guds Lamm!

2. Svarta mörkret nu försvinner,
solen strålar åter klart.
När nu Jesus seger vinner
himlen öppnas underbart!
Då hans blod på korset rann
evig frid han åt oss vann.

3. Herden ömkar mest det lammet
som gått vilse från hans hjord,
tvår det rent från ökendammet
och det föder med sitt ord.
Jag den tron i hjärtat bär,
att jag hans för evigt är.

4. Ej jag mera nu vill klaga
när han prövar mej ibland.
Ej förtvivlan skall förtaga
modet här i sorgens land,
då jag full försoning har
och en krona hos min Far.

5. Genom tron jag leds av Anden
under svår och stormig färd.
När jag ser mot himlastranden
fyller längtan själens värld.
O att snart jag vore där,
där blott evig glädje är!

6. Du, o Jesus, i mej tänder
mera kärlek, tro och hopp,
även är i dina händer
lönen efter slutat lopp,
då du hämtar hem din brud
som för evigt lovar Gud.

Barn av nåden här på jorden

1. Barn av nåden här på jorden,
lägg ifrån er synden all!
Frälsningen är verklig vorden
där i Betlehems låga stall.

2. Där ett barn oss fött nu blivit,
över det gläds änglars här.
Gud sin ende Son oss givit,
livet för oss öppnat är.

3. Detta barn om vilket alla
profetior talade
vill i nåd all världen kalla
till sej vid sin födelse.

4. Han har burit all vår sveda,
sönderbrutit plågarns stav,
och på korset har han sedan
friat oss från lagens krav.

5. När av nåd Guds hjärta brister
sänks vår synd i glömskans hav,
all sin rätt den onde mister
då förlåtelse Gud gav.

6. Lagen ska dej inte fälla
vid vår Herres domarbord,
du som låter Ordet gälla 
står där fullt rättfärdiggjord.

7. Gud minns inte dina synder,
genom Jesus han dej ser.
Borta är nu lagens tyngder,
du är inte dödsdömd mer.

8. Sion glädjen in ska ringa,
Ordet har ju blivit kött!
Ja, må sången ljuvligt klinga:
Jesusbarnet är nu fött!

Kristus, Konung stor

 


1. Kristus, Konung stor,
som i höjden bor,
kom och snart ditt rike
fram till seger för.
Här de dina står,
väntar tills de får
se den dag då världen
helt till din du gör.
Århundraden har redan flytt
och mörkret skingrats, dagen grytt,
men miljoner går
än där skuggor rår -
säg, när sol i klarhet också där uppgår?

2. Kristus, Konung rik,
dej är ingen lik,
kom, låt se din makt,
låt snart allt mörker fly.
Hjälp oss tro därpå,
tryggt i striden gå,
om än dagen ännu skyms
av dunkel sky.
Stort är det verk du för oss lagt,
och mot oss står all världens makt.
Svaga är ju vi,
men får kraft däri
att du, Herre, lovat ständigt stå oss bi.

3. Kristus, Konung god,
stöd oss, ge oss mod
att i prövningar och strider
fasta stå,
och som du befallt
villigt lämna allt,
låt oss rening, kraft och ljus
av korset få.
Det stormar än kring hav och jord,
så hjälp oss, styrk oss med ditt ord,
tills det så blir vår,
mödans tid förgår
och vi möts i evighetens jubelår! 

Med fribiljett jag reser

1. Med fribiljett jag reser
på banan trygg och glad
till hemmanet och arvet,
till rikets huvudstad.
En kappsäck full av synder
var mej till stort besvär,
men den tog konduktören,
jag vet ej var den är.

2. Jag tar den ej tillbaka,
så är jag saken kvitt -
nog kan jag väl ge något,
när jag får resa fritt!
Men se, för mina skatter
förvaringsrum jag fått,
där har jag fribiljetten
och nyckeln till mitt slott.

3. Där har jag honungskaka
av allra bästa slag,
hur mycket man än äter
det räcker för var dag.
Där har jag dokumenten,
ja, papper utan fel
på både lösepenning
och härlig arvedel.

4. Så goda reskamrater
på denna färd följs åt!
Nog kan vi stundom kivas
men skäms då efteråt.
Då går den blygselfulle
till den som sårad var
och säger tyst: "Förlåt mej!"
och så är saken klar.

5. Och ljussignaler får vi
och trygga blir av dem,
vi vet ej banans sträckning
men att den leder hem.
Så närmar vi oss målet
och där läggs växeln ut,
för när är vi i staden,
ja, då är resan slut.

Hör jag rätt, o Jesus, har du blivit

1. Hör jag rätt, o Jesus, har du blivit
gjord till synd för alla för att vi
genom dej, som din apostel skrivit,
//: Guds rättfärdighet nu skulle bli? ://

2. Inte nog att Fadern är försonad,
vreden stillad, straffet efterskänkt,
inte nog att syndaren blir skonad -
//: här är mer än någon mänska tänkt! ://

3. För här hör jag ju att jag har blivit
Guds rättfärdighet igenom dej,
jag som ej vad lagen krävde givit
//: men har fullt av synder inom mej ://

4. Jag min Guds rättfärdighet? Vad under!
Jag fullkomlig, helig inför Gud?
Ja, så visst som han nu alla stunder
//: ser mej stå i din försoningsskrud ://

5. För så visst du dej för mej utgivit
och en gång är gjord till synd för mej,
har jag nu i kraft av bytet blivit
//: Guds rättfärdighet igenom dej ://

6. Om jag riktigt kunde tro det, Herre!
Vad jag skulle jubla varje dag!
Men mitt hjärta är så trångt, dess värre,
//: och min tro, den är alltjämt så svag ://

7. Men jag tror dej, Herre, hjälp min otro,
och behåll mej ständigt hos dej kvar,
och förvara trots all strid och oro
//: kronan du mej redan vunnit har ://

Kom, vänner, låt oss hasta

Alt. koralvariant:


1. Kom, vänner, låt oss hasta,
för snart går solen ner
och farligt är att rasta
i ökensanden mer.
Upp, låt oss fatta mod
i Andens kraft att vandra
till himlen med varandra,
för då blir änden god.

2. Vi ska ej ångra denna 
vår smala vandringsled.
Hans trohet vi lärt känna
som bjöd oss följa med.
Vi tänker på vårt hem
och vill med honom draga
som lovat oss ledsaga
till Guds Jerusalem.

3. Må andra bördor bära
av gods och överflöd.
Vi vill ej mer begära
än dagligt färdebröd.
Med pilgrimsstav i hand
vi ser oss ej tillbaka,
nej, vi vill bedja, vaka
och längta till vårt land.

4. Vi sluter oss nu samman,
och blir än nöden svår,
vi följer eldstodsflamman,
Gud själv ibland oss går.
Vår blick är stadigt fäst
på honom som oss leder,
han ger oss vad vi beder
vad vi behöver bäst.

5. Kom, vänner, låt oss vandra
som syskon hand i hand
och fröjdas åt varandra
i detta främlingsland.
Låt oss bli barn och små!
Vill vi som syskon kära
varandras bördor bära,
ska änglar med oss gå.

6. Det ska ej länge dröja,
håll ut en liten tid!
Det ska ej länge dröja,
så kommer hemmets frid.
En liten tid i tro,
en liten tid i vaka
och vi får vilan smaka
i evighetens ro.

7. Så vill vi mycket våga
för det som allt är värt
och inte efterfråga
vad högfärd håller kärt.
Förgänglighetens värld,
du är oss alltför ringa,
du kan vår håg ej tvinga,
till hemmet går vår färd!

Salig är den stilla stunden

1. Salig är den stilla stunden, 
Jesus, då vi möter dej,
då vår bön ur hjärtegrunden 
till ditt hjärta tränger sej. 
Dej att söka, dej att finna 
och i dej vårt goda vinna, 
endast det vår vilas tid 
fylla kan med fröjd och frid. 

2. Jesus, rikt med löftesorden 
kraft från höjden strömme ner. 
Nådens solsken över jorden 
värme hjärtan mer och mer. 
Du som ur din fullhets brunnar 
all välsignelse oss unnar, 
oss i din församling giv 
näring till ett evigt liv. 

3. Skänk i dag de stilla timmar, 
då vårt hjärta näring får, 
då ditt ljus för ögat glimmar 
och din bild för själen står. 
Som Maria till ett enda 
må vi våra hjärtan vända.
Lär oss lyssna till ditt tal, 
göra livets bästa val.

[Britt G Hallqvists bearbetning är bättre - men upphovsrättsskyddad!]

Jesus, låt din kärleks låga

1. Jesus, låt din kärleks låga
brinna mäktig i min själ.
För ditt rike lär mej våga
ära, liv och timligt väl.
Du som älskat in i döden,
tänd hos mej den helga glöden.
Du som gav dej helt för mej,
hjälp mig leva helt för dej.

2. Jag är svag och obeprövad,
men har valt att följa dej.
Hjälp mej, av din Ande övad,
gå den väg du visar mej.
Lär mej glatt och villigt lyda
och med livet läran pryda.
Du som gav dej helt för mej,
hjälp mej leva helt för dej.

Min själ, låt Gud i allt få råda

Alt. koralvariant:

1. Min själ, låt Gud i allt få råda 
och hoppas på din Fader blid, 
så ska han i all nöd och våda 
bekröna dej med nåd och frid.
Den som sej lämnar i Guds hand, 
den bygger ej på lösan sand. 

2. Vad hjälper det att ständigt sörja? 
Vad gagnar oss vår pust, vårt kval? 
Vad hjälper att med tårar börja 
och sluta sina dagars tal?
Vårt agg förbittrar mödans bröd 
och ökar tyngden av vår nöd. 

3. Då är det bättre tåligt lida, 
i hoppet och i Gud förnöjd, 
och troget be och honom bida, 
vars hjälp är viss, om än fördröjd. 
Vår Gud, som känner allting mer, 
han vet vår nöd, förrän vi ber.

4. Han svar på bönen förbereder 
och sänder oss vad nyttigt är. 
Vad vi av troget hjärta beder, 
det märker strax vår Fader kär
och kommer förrän vi kan tro
med styrka, glädje, tröst och ro. 

5. Tänk inte i din motgångstimma
att du av Gud förgäten är. 
Han skingrar sorgen som en dimma 
och har dej alltid lika kär. 
Tänk: tiden snart förbyter sej, 
ej alltid motgång drabbar dej. 

6. Sjung, läs och gå på Herrens vägar
och gör din kallelse med flit,
var tacksam för vad du fått äga
och sätt till Herrens ord din lit,
för evigt salig blir ju den
som under allt förblir Guds vän.