Den stora vita skaran där

Alt. dansk koral (OBS! finns ej i svenska psalmboken):




1. Den stora, vita skaran där 
lik tusen fjäll som snöskrud bär 
med skog omkring 
och palmers ring, 
säg, vilka dessa är? 
Det är en skara kämpar som 
ur sorg och vedermöda kom, 
som ren och god 
i Lammets blod 
nått himlens helgedom. 
Där håller de sin kyrkogång 
och jublar evigheten lång 
i höga kor 
där Gud själv bor 
bland alla änglars sång. 

2. Här fick de utstå stort förakt, 
men se dem nu i himmelsk prakt 
vid tronen få 
som präster stå 
med kunglig glans och makt! 
Nog är det sant att nöd och grav 
här nere många tårar gav, 
men Gud nu dem 
i himlens hem 
så ömt har torkat av. 
Hos Gud, där livet är som bäst, 
nu firas evig skördefest, 
och Lammet själv 
vid livets älv 
är både värd och gäst. 

3. Vi jublar nu med er som kom 
till livets mål allt eftersom, 
som trogna stått
och lön nu fått,
ja, tusen gånger om! 
Du slitna skara är nu förd
till salighet så oerhörd,
vad du fick så
med suck och gråt
fått gro till evig skörd. 
Så höj din röst, slå palmbladstakt, 
med himmelsk kraft låt det bli sagt: 
Vår Gud, du ska 
för evigt ha
all ära och all makt!

Hit kom en hälsning hög och stor

1. Hit kom en hälsning hög och stor
från Gud som aldrig sviker,
att han som i det höga bor
i härlighetens rike
vårt kött och blod här vill ta på
och bland oss gå,
en nyhet utan like!

2. Till Nasaret Guds ängel går,
in till en jungfru träder.
Hon om den frälsning höra får,
som lovats hennes fäder.
Ja, se hur änglahälsningen
från himmelen
förskräcker, fast den gläder:

3. Var hälsad, du välsignade
som Gud fått rikt benåda,
du föda ska din Frälsare
och i din famn den skåda
som sträcker ut sin kungastav
från hav till hav
och evigt ska få råda.

4. Guds kraft ska överskygga dej
och Anden från det höga
med gränslös nåd ska sänka sej,
med kraft du anat föga,
och Jesus är hans stora namn,
som i din famn
ska se ditt modersöga!

5. O Jesus, låt din Ande nu
med kraft mej överskygga!
Bered mitt hjärta, så att du
din boning där kan bygga!
På detta sätt lär också mej
att motta dej
och ej tillbaka rygga!

6. Så ska din himmel i mej här
med Andens kraft begynna,
ja, hjärta, själ och allt begär
ska glatt mot målet skynda,
tills jag hos dej, för evigt rik,
får bli dej lik
och aldrig mer ska synda!

  

Lille David, spela på harpa

//: Lille David, spela på harpa, halleluja! ://

1. David var en herdegrabb,
med sten och slunga var han snabb.
Lille David, spela på harpa...

2. Josua var son till Nun,
han blåste ner murar med basun.
Lille David, spela på harpa...

Löftena kan inte svika

1. Löftena kan inte svika,
nej, de står evigt kvar!
Jesus med blodet beseglat
allt vad han lovat har.
Himmel och jord må brinna,
höjder och berg försvinna,
men den som tror ska finna:
löftena de står kvar!

2. Gör såsom Abraham gjorde:
blicka mot himlen opp!
Medan du stjärnorna räknar
växer din tro, ditt hopp!
Himmel och jord må brinna...

3. Tro när det mörknar på färden,
solen ej slocknat har.
Blott några timmar, och sedan
strålar en morgon klar!
Himmel och jord må brinna...

4. Tro när dej världen förföljer.
Med dej i ugnen het
vandrar en gudason härlig,
prövade själ, det vet!
Himmel och jord må brinna...

5. Tro när dej vännerna sviker,
tro när blott en står kvar!
Jesus, din vän, ska dej följa
alla, ja, alla dar.
Himmel och jord må brinna...

6. Tro under allt som dej möter,
snart du ju hemma är!
Då ska i åskådning bytas
det som du trodde här.
Himmel och jord må brinna...

Jag ville vara i Betlehem

 

1. Jag ville vara i Betlehem 
och se vad herdarna såg; 
se grottan, djuren och allra helst 
se krubban där Jesus låg. 

2. Han föddes fattig i hemlighet 
och himlen fylldes av sång; 
för himlen visste att han var Gud 
och mänska på samma gång.


©Margareta Melin (publ. med förf:s tillstånd)

Ta en stund med Jesus

Ta en stund,
ta en stund,
ta en stund med Jesus.
Hör hans ord,
lyssna i bön!
Vi bor ej här för alltid.

1. Min Herre kallar,
han kallar i sitt ord,
trumpeten ljuder i min själ,
vi bor ej här för alltid.

Ta en stund...

2. Träden ska falla
och syndens träl få skälvan,
trumpeten ljuder i min själ,
vi bor ej här för alltid.

Ta en stund...

Josua ledde slaget vid Jeriko

Josua ledde slaget vid Jeriko, Jeriko, Jeriko,
Josua ledde slaget vid Jeriko,
då när murarna föll ner.

1. Du kan tala om domaren Gideon,
du kan tala om kungen Saul,
men ingen är som gamle Josua,
där i slaget vid Jeriko.

Josua ledde slaget...

2. Upp mot murarna runt Jeriko
marscherade de fram,
"gå, blås i hornen", sa han då,
"så är saken snart i hamn".

Josua ledde slaget...

3. Och så började hornen ljuda klart,
ja, trumpeter fler och fler,
sen gick allihop sju varv kring stan,
och se, murarna föll ner!

Josua ledde slaget...

Nu vill jag sjunga om modersvingen

1. Nu vill jag sjunga om modersvingen, 
som beskyddar i nödens tid. 
Nu vill jag vila vid modershjärtat; 
där blir jag stilla, där får jag frid. 
Det modershjärtat har ej sin like 
i trofast kärlek, det ser jag nog. 
Vem fattar höjden, vem mäter djupet 
utav dens kärlek som för oss dog? 

2. Den modersvingen har ljuvlig skugga, 
när solen bränner min arma själ. 
Den modersvingen har varma fjädrar, 
när stormen viner kring mig jämväl. 
Det modershjärtat har ej sin like...

3. Jag är i oro, i ständig fara, 
jag är i mörker, men litar på
den modersvingen, det modershjärtat,
är trygg så länge jag har de två.
Det modershjärtat har ej sin like...

4. Så vill jag glömma all livets smärta, 
all tidens oro, allt jordens ve 
och tyst mej gömma invid det hjärta, 
vars nåd och godhet jag nu fått se.
Det modershjärtat har ej sin like... 

Min rättfärdighet är Jesus

1. Min rättfärdighet är Jesus, 
han blev gjord till synd för mej. 
Utan honom allt mitt eget
under domen är i sej.
Vad jag är och har ej gäller 
inför Gud i minsta mån, 
ty ett gott behag han finner 
endast i sin käre Son. 

2. Men i honom - vilket under! - 
jag rättfärdig står för Gud, 
ren och helig och fullkomlig 
i hans egen dyra skrud, 
färdig att den stund han kallar 
gå i himlens glädje in, 
viss på grund av Ordets löften
att hans salighet är min. 

3. Må jag då, o Jesus, leva 
endast av och genom dej, 
alltid vara i dej funnen, 
vid din vilja hålla mej! 
I mej själv är jag förlorad, 
en som helt förirrat sej, 
ändå helt benådad, salig, 
helt rättfärdiggjord i dej! 

4. Låt mej ej av mänskotycken, 
mänskomeningar bero, 
ej i någon självgjord bättring 
söka eller finna ro! 
Jesus, lär mej alla stunder 
se på dig och bara dej, 
ej på nådens verk inom mej,
blott på nåden utom mej! 

5. Sköt mej såsom bäst du finner, 
led mej vilken väg du vill, 
om jag under alla skiften,
Herre, dej får höra till, 
och när här min vandring slutar
får i tron gå hem till dej,
för att där din nåd besjunga
som här varit nog för mej. 

Hemma, hemma får vi vila

1. Hemma, hemma får vi vila 
efter slutad kamp och strid. 
Hemma, hemma hos vår Fader 
väntar oss en evig frid. 
Därför glatt vi vandrar framåt, 
löftesordet sviker ej, 
och vi kämpar inte heller
för ett ovisst mål, o nej! 

2. Målet ligger ju framför oss, 
vägen är ej heller lång, 
fastän den går ner i djupet
och i mörker mången gång. 
Jesus slagit sig igenom, 
vilken tröst för oss däri! 
Genom honom, genom honom 
övervinner också vi.  

3. Därför upp, ni trötta händer,
upp, ja, upp, ni matta knän!
Och ni mörka otrostankar
och ni tvivel, vik nu hän!
Ordet säger ju att tiden,
väntanstiden är så kort,
fastän våra arma hjärtan
detta ständigt glömmer bort.

4. Lite mera eller mindre
här av jordens nöd och lust,
det betyder ju så föga
när vi hunnit hemmets kust.
När vi frälsta ser tillbaka
på vårt korta vandringståg,
vad, om lite mera solsken
eller moln däröver låg?

5. Hemma får vi ändå vila,
vila ut i Jesu famn 
efter alla vedermödor 
både med och utan namn. 
Där skall ingen fruktan vara, 
ingen oro, ingen nöd, 
ingen frestelse och plåga, 
inga tårar, ingen död. 

6. O, så låt oss ej förtröttas, 
låt oss, medan än är tid, 
verka Herrens verk på jorden, 
om än under kamp och strid! 
Ty på mödan följer vilan 
som en ljuvlig nådelön, 
och vårt verk är ej förgäves, 
då ju Herren hör vår bön. 

7. Hemma, hemma får vi vila, 
vare det vårt fältrop här, 
medan striden ännu varar, 
ja, när den som hetast är! 
Låt oss ropa till varandra, 
när vi möts, vad än som sker: 
»Hemma, hemma får vi vila!» 
O, vad önskar vi då mer?

Han är min sång och min glädje

Godhet har makt över ondskan

Hans kropp är inte död men helt förvandlad

1. Hans kropp är inte död men helt förvandlad
och oberoende av rum och tid.
Han överför sitt hjärtas eld till andra,
och där den brinner upphör döden, allt får liv.

2. Hans kropp är inte död men helt förvandlad
och oberoende av rum och tid.
Han andas på de sina här i tiden
och andas genom dem förlåtelse och frid.

©Text: Margareta Melin, publicerad med tillstånd.

Trång är porten till livet

Trång är porten till livet
som för barnet i födandets stund.
Trångmålet mynnar I frihet
och sorgen i sång.


©Text: Margareta Melin, publicerad med tillstånd.

Musik: Torbjörn Widfeldt

Upp, vakna, ni mänskor alla

 

1. Upp, vakna, ni mänskor alla! 
Det lider mot domedag. 
Basunen ska snart er kalla 
till dom efter Herrens lag. 
Och människans Son ska komma 
i ära och härlighet 
att döma onda och fromma 
i helig rättfärdighet. 

2. Se, uppbrottets tid är nära 
och döden oss budskap bär: 
nu hjälper ej glans och ära, 
den rike står maktlös här. 
Vår ungdom, vår kraft och hälsa 
förgår, och vårt liv är kort. 
De kan oss mänskor ej frälsa,
vi kallas till domen bort. 

3. Upp därför, ni mänskor alla, 
som lever i nådens tid, 
låt stolthet och högmod falla, 
nu gäller det själens frid. 
Ty den som sej gärna vill tänka 
ett saligt liv hos Gud, 
sitt liv åt Herren ska skänka 
och lyda hans helga bud. 

4. Guds ord är oss mänskor givet 
av nåd och barmhärtighet, 
att vara vårt ljus i livet, 
i döden vår salighet. 
Om ordet vi troget gömmer, 
det skänker oss hjälp och stöd, 
men om vi ovist det glömmer, 
vi lever i skuld och nöd. 

5. Ty den som Guds ord fått höra 
och sanningen dock försmått, 
som bättring ej velat göra 
och levat i synder blott, 
för sen ska hans ånger vara, 
när domen en gång är fälld, 
för då ska Kristus förklara: 
Gå bort till en evig eld!

6. Jag hungrade, säger Herren, 
då räckte du ej ditt bröd. 
Jag törstade, du gick fjärran 
och aldrig en dryck mig bjöd. 
Du såg mig av sorger slagen, 
sjuk, hemlös och naken gå. 
Jag var i fängelse tagen. 
Du sökte mig ej ändå. 

7. Och du ska förgäves svara: 
Jag kände ej, Herre, dig. 
När såg jag i nöd dig vara? 
När sökte du hjälp hos mig? 
Då ska du få höra orden: 
Gå bort till de dömdas ort! 
Vad du den minsta ej gjorde, 
det har du för mig ej gjort. 

8. Hjälp, Frälsare, och bevara 
din dyrbara egendom, 
att vi ej må vilse fara 
och drabbas av sådan dom. 
Än varar ju nådatiden 
och den som ger nåd är du. 
Må innan dagen är liden 
vi finna din frid ännu. 

9. O salighet utan like, 
o ljuvliga frid och ro, 
som råder i himlens rike 
där en gång ditt folk får bo. 
Så lär oss att helt försaka 
all jordisk fåfänglighet,
ja, lär oss att be och vaka, 
var hos oss i evighet!

Möda, sorg och plågor

1. Möda, sorg och plågor,
ångestfyllda frågor,
synd och dödens kval
ska mej inte skilja
emot Jesu vilja
från hans trognas tal.
Frid han ger,
för mej han ber,
i sin famn han tar mej åter
och min synd förlåter.

2. Nu all sorg jag kastar
som min själ belastar,
Jesus, i din famn.
Väl du sörjer för mej,
tröstar mej och hör mej,
leder mej i hamn.
Med ditt blod
du, Jesus god,
mej från alla synder renar
och med dej förenar.


 

Tack, min Gud, för att jag vaknar

Alt. koral (folkmelodi):



Tack, min Gud, för att jag vaknar
frisk och glad till en ny dag!
//: Din är dagen, din är solen,
din är jorden, din är jag :// 

©Text: Margareta Melin 1971 (36 år), publ. med tillstånd
Musik: Lars Åke Lundberg, alt. folkmelodi från Älvdalen

Den stunden i Getsemane

1. Den stunden i Getsemane
jag aldrig glömma kan,
då Herrens ångest jag fick se
och hur han styrka fann.
O Jesus kär, jag glömmer ej
din vånda och ditt ve,
de bittra kval du led för mej
i mörkt Getsemane.

2. När du i dunkel örtagård
en sådan vånda led,
det var all världens synd och skuld
som så dej tryckte ned.
O Jesus kär, jag glömmer ej...

3. Ja, dina egna svek dej där,
du ensam måste be
och blev förrådd och bunden hårt
där i Getsemane.
O Jesus kär, jag glömmer ej...

4. Men kallnar kärleken till dej,
mej än en gång låt se
vad du i kärlek led för mej
där i Getsemane.
O Jesus kär, jag glömmer ej...

Tack att du tog mina bördor

1. Tack att du tog mina bördor,
ett högfjäll av skuld och av skam.
Du bar dem på skuldrorna dina,
du skuldlösa syndofferlamm!

2. Tack att du bar mina synder,
betalat min skyhöga skuld
med blod från ditt älskande hjärta
och inte med silver och guld!

3. Så vill vid korset jag stanna,
förundrad jag ser: jag är fri!
Jag ska inte dö, jag ska leva,
och evigt hos Jesus förbli!

Det är nog, det som Jesus gjorde

1. Det är nog, det som Jesus gjorde,
det är nog det som han har sagt.
//: Han har uträttat det du borde
och din synd han på sej har lagt. ://

2. Det är nog, det som Jesus gjorde,
fast av syndare störst du är.
//: Du är bjuden till bröllopsbordet,
också dej har han hjärtligt kär. ://

3. Nej, du ska inte längre tvivla
på att också för dej han dog.
//: Du i Frälsarens verk får vila
och hans nåd för var dag är nog. ://

4. Det är nog, det som Jesus gjorde,
och i himmelen gäller det.
//: Du får bygga på löftesordet,
det står fast i all evighet. ://

Han tar inte glansen från livet

1. Han tar inte glansen från livet,
den vän som nu kallar på dej.
//: Först då börjar livet på allvar,
när han dej får leda till sej ://

2. Du hör många lockande röster
som lovar dej lycka och glans,
//: men ingen ger ljus över vägen
som Jesus och kärleken hans ://

3. Han leder i brantaste backar
och stöder när vägen är smal,
//: välsignar de solljusa slätter
och lyser i dödsskuggans dal ://

4. Han för dej till sist över djupen
till himmelens leende strand.
//: När dödsflodens virvlar dej möter
ska Jesus dra båten i land ://

5. Han tar inte glansen från livet
men ljus över livsvägen ger.
//: Han öppnar en dörr till de salar
där honom för evigt du ser ://

Vad gör du av det liv du fick

1. Vad gör du av det liv du fick
och vad är själen i för skick?
En mästarhand har henne gjort
och du är tänkt till något stort,
så sätt då vakt vid hjärtats port!

2. Din tid är som en pärleström,
en dyrbar gåva, ingen dröm.
Av Jesus får du nåd och frid,
låt honom helga all din tid,
då segrar du i livets strid.

3. Var varsam, släpp ej något in
som sakta dödar själen din!
Förtappelsen är fruktansvärd,
men Jesus leda vill din färd
till livets evigt ljusa värld!

Det strömmar en livsälv av lycka

1. Det strömmar en livsälv av lycka,
jag gläds åt att få vara till.
Gud skapade mej till sin avbild,
mitt eviga bästa han vill.
Jag lever och alltid ska leva
med honom som offrade sej
men levande uppstod ur graven
och öppnade himlen för mej.

2. Ja, Kristus är källan den klara,
ett havsdjup av glädje och frid,
och mitt under tårar och faror
är han den jag håller mej vid.
Snart gryr över jorden Guds morgon
och då ska jag bli honom lik.
Han själv är min glädje och lycka,
min Gud, jag är ofattbart rik!
 

Så ljuvligt skön den är

PSALT. 84

1. Så ljuvligt skön den är,
din boning, Herre kär,
ditt tempel och din kyrka
där sej min själ kan styrka
och med ditt ord sej spisa,
samt all din godhet prisa!

2. Min själ stor längtan har 
och glad sin tillflykt tar 
till dina helga gårdar, 
där själ och kropp du vårdar.
De får, i dej förnöjda, 
sig av din kärlek fröjda. 

3. Som sparv och svala far 
till nästena de har,
där ungarna får vara 
i fred för våld och fara, 
så själen till dej längtar,
till altarbordet trängtar. 

4. Ty det betraktar hon, 
o Jesus, som din tron, 
där du din nåd oss skänker
och vi de bud betänker 
som du oss velat lära,
så vi dej rätt kan ära. 

5. Det saligt är att bo
i Herrens hus med ro 
och hjärtat ständigt vända 
till det som mest kan lända 
dej Gud till pris, ja, söka 
sin tro med ordet öka. 

6. Ja, saliga är de
som upp till dej vill se,
som inte stolt sej bröstar
men helt på dej förtröstar,
med tålamod kan lida,
med hopp din hjälp förbida.

7. Fastän i tårars dal
de möter sorg och kval,
ej bort från vägen far de,
i kärlek allt fördrar de,
ur källa efter källa
välsignelse ska välla. 

8. Ja, deras lärare 
med glädje ska få se
hur Herrens bud blev lydda 
och de med seger prydda, 
hur himmelen blev hunnen 
och ondskan övervunnen. 

9. Vår Herre, hör min röst! 
Du är min enda tröst!
Nu synd och satan vike! 
Tillkomme, Gud, ditt rike! 
Ja, låt mej din få vara, 
som själv du vill försvara. 

10. Att tjäna dej en dag 
för mej har mer behag 
än all den fröjd och ära, 
som världen kan begära. 
Jag hellre dörren vaktar, 
där man ditt ord betraktar. 

11. Du är min sol i köld, 
i strid är du min sköld. 
Min tro kan du upptända, 
allt ont ifrån mej vända, 
mig skänka nåd och ära, 
till salighet mej bära.

Fader vår som är i himmelen

Fader vår som är i himmelen,
helgat varde ditt namn.
Tillkomme ditt rike.
Ske din vilja,
såsom i himmelen,
så ock på jorden.
Vårt dagliga bröd
giv oss idag,
och förlåt oss våra skulder,
såsom ock vi förlåta
dem oss skyldiga äro.
Och inled oss icke i frestelse,
utan fräls oss ifrån ondo.
Ty riket är ditt,
och makten
och härligheten
i evighet.
Amen.

Kom, helge Ande, till mej in

Alt. koral:

1. Kom, helge Ande, till mej in,
upplys min själ, upptänd mitt sinn,
bevara mej, jag ber dej.
Låt lysa livets ljus för mej
och lär mej troget följa dej,
åt dej jag helt vill ge mej.

2. Nu i all sanning led du mej
och låt förståndet öppna sej,
ja, lär mej, Gud, din vilja.
Från alla synder gör mej fri,
din godhet vill jag leva i,
allt ont ifrån mej skilja.

3. Hjälp, Herre, nåderik och blid
att jag av hjärtat all min tid
mej håller vid det ena:
att tro på Herren Jesus Krist
och öva kärlek utan list.
Min hjälp är du allena.

4. Nu på min sida alltid stå
så Satan mej ej skada må, 
ej världen mej förföra.
Ja, med min ande vittne bär
att också jag Guds barn nu är,
som du vill saliggöra.

5. Jag känns ju vid min svaghet all,
jag vet ej vad jag bedja skall,
vad gagnar eller skadar.
O helge Ande, bed för mej
och lär mej säga efter dej
mitt Abba, käre Fader!


6. Mej i din nåd behåll du kvar,

som allt i dina händer har, 

mej mer och mer förvandla.

Förlåt min synd och ge mej lust

att för det goda ta en dust

och i din fruktan vandra.

7. Ge lycka, Gud, till allt gott verk,
befrämja det och kraften stärk,
så att jag alla dagar
får växa, vägledd av ditt råd,
i ålder, visdom och i nåd,
just så som dej behagar.


8. Hjälp mej att nyttja tiden rätt

till andras tjänst på bästa sätt,

mitt pund ej ned mer gräva.

Ty den som inte tjäna vill

dej, Herre, som ju allt hör till,

för slutet måste bäva.

9. O glädjens Ande, stå mej bi

i all den sorg jag kommer i
och helst när döden kallar.
Ja, låt mej också där bli ledd,
som kristen vara väl beredd
och i din famn få falla.

Text: Okänd svensk författare 1694. bearb. A.H. 2017, 2024

En blick på den Korsfäste livet dig ger

1. En blick på den korsfäste livet dig ger, 
ja, just nu finns det liv där för dig! 
Så se, kära vän, för så ska du bli frälst, 
se på honom som offrade sig! 
Se! Se! 
Se och lev! 
En blick på den korsfäste livet dig ger, 
ja, just nu finns det liv där för dig! 

2. Varför kom han väl hit för att bära vår synd, 
om din börda ej också han tog? 
Varför flöt från hans sida det renande blod, 
om din skuld han ej gäldade nog? 
Se! Se! Se... 

3. Ej med dina tårar, din ånger och bön, 
men i blodet försoning du får. 
Ja, salig du är om du strax med din tyngd 
utav synder till Frälsaren går. 
Se! Se! Se... 

4. Ja, visst får du komma, för Gud har ju sagt 
dig att allting i ordning nu är; 
när tiden var inne till jorden han kom 
och sin gärning fullbordade här. 
Se! Se! Se... 

5. Så ta då med glädje av Jesus emot, 
då han eviga livet dig ger. 
Då han, din rättfärdighet, lever, så vet 
att i evighet dör du ej mer. 
Se! Se! Se...

Du evigt starke Gud och Far

1. Du evigt starke Gud och Far
som i din hand all världen har,
som tände ljus i rymdens natt
och gräns för havets våg har satt,
o, hör vår bön och var dem när
som nu i storm och fara är!


2. O Kristus, du som med din röst
la sjön till ro, gav hopp och tröst,
som kunde över djupen gå
och fridfullt mitt i stormen sov,
o, hör vår bön och var dem när
som nu i storm och fara är.

3. Guds Ande som vid skapelsen
just över vattnet svävade,
som över oss i varje tid
vill sänka dej med nåd och frid,
o, hör vår bön och var dem när
som nu i storm och fara är.

*4. Treenige, all kärleks grund,
var deras skydd i farans stund,
från klippor, stormar, fiender
bevara dem var än de är,
så går en lovsång utan slut
från land och hav till dej, vår Gud!

Väktaren hörs ivrigt ropa

1. Väktaren hörs ivrigt ropa,

hans röst vill nå oss allihopa:

Stig upp, Jerusalem, ge svar!

Låt i natten lampor tändas,

låt mörkret så i ljus få vändas,

var är ni, visa jungfrur, var?
Brudgummen kommer snart,

låt ljusen lysa klart.

Halleluja!

Ja, stå beredd,

så blir du ledd

till fest som aldrig förr blev sedd!

2. Sion lyssnar glad till rösten,

hon överfylld av himlatrösten

går mot sin vän med sång och bön.

Himlens glädje med sej bär han,

ja, full av nåd och sanning är han,

som morgonstjärnan ljus och skön.

Välkommen därifrån,

Guds egen käre Son!

Hosianna!

Från dunkel dal

till smyckad sal

du för en skara utan tal.

3. Ära vare Gud i höjden!

Må änglarna ta del i fröjden,
må harpa och basun ge ton!

Himlaportars pärlor glänser,

och kärlek strålar utan gränser 

 mot oss från Guds och Lammets tron.

Vad ännu ingen hört

och sett och tänkt och rört

vi besjunger

hos Gud en gång,
när väntan lång
har bytts i evig jubelsång.

Vilken salighet i höjden

Alt. koral:



Alt. koral:



1. Vilken salighet i höjden,
när Guds barn får komma hem!
Ingen kan beskriva fröjden
som de får i himmelen:
skåda Jesus, 
skåda Jesus,
som har fört de sina hem.

2. Vilken salighet och glädje
att få tro på Jesus här,
men en ännu större glädje
att se honom som han är,
vara hemma, 
vara hemma,
fri från sorger och besvär!

3. Så ha tröst och sol i sinne,
tröttna ej på vägen hem!
Jesus ständigt ha i minne,
höj din blick mot himmelen.
Jesus kommer, 
Jesus kommer
snart att hämta barnen hem. 

4. Gud ske lov, han vill oss ha där,
när all möda nått sitt slut.
Barnen kommer till sin Fader,
och där får de vila ut
i den glädje
i den glädje
som ej någonsin tar slut.

5. Där vi slipper skiljas mera,
ingen tår ska fällas där.
Kristus evigt ska regera,
härligheten kommen är.
Ack, den dagen, 
ack, den dagen,
give Gud den vore här!