Sätt mej så jag ser dej Jesus

1. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
sätt mej nu hos dej,
så att dina kära ögon
lyser rakt mot mej.

2. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
sätt dej framför mej,
så att mina trötta ögon
vila kan på dej.

3. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
på ditt kors upphängd,
blodig, sårad, krönt med törnen,
hånad och hudflängd. 

4. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
hur du dör för mej,
för att jag rättfärdig, salig
ska tillhöra dej.

5. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
i ditt Gudomsord.
Tala till mej, låt mej höra -
du i ordet bor.

6. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
nu i denna stund.
Andas på mej, låt mej se dej
som min frälsnings grund.

7. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
som mitt liv, min skatt.
Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
mitt i dödens natt.

Många stora, starka män (Jesus är hans namn)

Jesus kommer

I de gamla gyllne dagar

1. I de gamla gyllne dagar där i staden Jeriko 
fanns en gång en man, Sackeus hette han. 
Han var ganska kort till växten, 
som vi läsa kan i texten 
där hos Lukas, annars var han en stor man. 
Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk 
fulla utav egenkärlek här i stan,
och de börja´ diskutera 
hur nån kunde sej genera 
och gå in och gästa hos en publikan. 

2. Men en dag så fick han höra att den store Mästaren 
ifrån Nasaret där skulle gå förbi. 
Och han gick från tull och låda,
gick i förväg för att skåda 
denne store Mästare från Galiléen. 
Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk
fulla utav egenkärlek här i stan,
och de börja´ diskutera 
hur nån kunde sej genera 
och gå in och gästa hos en publikan. 

3. Han såg hela skaran komma nere där vid bergets fot, 
så nu gällde det minsann att skynda på. 
Men Sackeus allvar menar, 
och bland mullbärsträdets grenar 
klev han upp för att där ostörd sitta få. 
Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk
fulla utav egenkärlek här i stan,
och de börja´ diskutera 
hur nån kunde sej genera 
och gå in och gästa hos en publikan. 

4. Men ej längre fick han sitta uppå mullbärsträdets gren, 
för när skaran drog förbi med sång och brus 
lyfte Mästar´n upp sitt öga 
till Sackeus i det höga,
sa: Stig ner, för jag vill gästa i ditt hus. 
Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk
fulla utav egenkärlek här i stan,
och de börja´ diskutera 
hur han kunde sej genera 
och gå in och gästa hos en publikan. 

5. Men Sackeus, vilket under! Även jag fick lust att se 
denne store Mästare, som är så god. 
Jag kröp ner vid Jesu fötter, 
där min tro sköt djupa rötter
och nu är jag frälst och renad i hans blod. 
Men naturligtvis så finns det många än, som ej förstår 
att en syndare kan få bli frälst av nåd. 
Men jag tar en dag i sänder 
och är trygg i Herrens händer, 
för jag litar på Guds goda frälsningsråd.

Vi har nu i himlen en överstepräst

Alt. koral:

1. Vi har nu i himlen en överstepräst,
och gärna förbarmar han sej.
En sådan ju passar för syndare bäst,
en sådan ju passar för mej.

2. Ack, skulle jag själv komma fram inför Gud,
för evigt jag borta då blev,
ty jag har ju syndat och brutit hans bud,
den lag i vårt hjärta han skrev,

3. den lag som han sedan på Sinai gav
och sände från himmelen ned,
att visa oss alla sin helighets krav
och att han av synden blir vred.

4. Vår överstepräst, han tog på sej att stå
som medlare för oss hos Gud,
att själv under lagens förbannelse gå
och hålla de brutna Guds bud.

5. Ett fullkomligt offer för oss han frambar,
o djup av Guds eviga råd!
Fullkomligt för evigt det offret ju var.
Så är vi då frälsta av nåd!

6. Så är han den nya och levande väg,
som in genom förlåten går.
Är detta ej saligt, o syndare, säg?
Till Herren vi komma nu får.

7. Själv frestad i allting just lika som vi,
fast helt utan synd i sin själ,
han kan oss i frestelsestunden stå bi
och fostra och hjälpa så väl.

8. Så har vi förvisso en överstepräst,
och gärna förbarmar han sej.
En sådan ju passar för syndare bäst,
kan han då ej passa för dej?

Lär mej, Jesus, ödmjuk vara

Jesus, Jesus! Ja, det ordet

1. Jesus! Jesus! Ja, det ordet
klingar ljuvt som änglasång,
//: det är hjärtats bröd på bordet,
livets friska vattensprång ://

2. Det är stjärnan på min himmel
som mej leder tryggt och glatt
//: genom tidens flärd och vimmel,
genom jordens nöd och natt ://

3. Det är trogna modersfamnen

som omsluter barnet ömt.

//: Det är lugna, säkra hamnen

där min själ för storm sej gömt ://

4. Sköna namn, o må du klinga
ljuvligt på min pilgrimsfärd
//: och mej goda budskap bringa
ifrån himlens sköna värld ://

5. Ja, må du min själ bevara
under jordens nöd och tvång
//: och mitt viloläger vara
när jag somnar in en gång ://

6. Herre, låt mej sedan väckas
vid det namnets livsmusik,
//: till den dag, som ej kan släckas,
men är evigt skön och rik! ://

Text: Carl Boberg

Musik: Amanda Sandborg-Waesterberg

Tiden försvinner så snabbt som en dröm

Tiden så hastigt försvinner

Det hände sej för längesen

Det går en väg genom ökensand

Gud hjälpe oss alla i tiden

PSALM MOT DJÄVULEN

1. Gud hjälpe oss alla i tiden
stå Djävulens välde emot.
Hans vässade vapen i striden
är list och bedrägsel och hot.
Hans djävulska makt är att fresta,
att locka den svage till svek.
Han säger sej vilja vårt bästa,
men allt är en ondskefull lek.

2. Gud hjälpe oss motstå den satan
som trår att fördärva vårt liv;
han rör sej ibland oss på gatan,
hans leende är som en kniv,
han lust är att sinnen förvrida
och locka till tysthet och fall.
Gud hjälpe det folk som får lida
för slapphet mot Belial!

3. Gud hjälpe oss alla att spjärna
mot Djävulens makt i vår nöd!
Sitt ansikte döljer han gärna
och gläds om vi tror han är död.
Men änglarna vet att han lever,
de ger oss sitt skydd om vi vill
i striden för sanningens seger.
Gud hjälpe oss alla därtill!

Här växlar det av dagar, år

Jag är främling, jag är en pilgrim (alt. version)

Kärlek vid som oceaner

Som ett klockspel hör jag dej

Han är Herre, Jesus är Herre

Han böjde sej ner i ödmjukhet (Korset där Jesus gav sitt liv)

Text och musik: Pelle Karlsson

Kom nära mej

7

Gud, i dina händer

Innan natten kommer

Gud är trofast! så ljöd sången

Säg, känner du det underbara namnet

Jesus, jag viskade ödmjukt ditt namn

1. Jesus jag viskade ödmjukt ditt namn 
när invid korsets fot jag stod,
mötte din frälsnings öppnade famn,
renades i ditt blod.
Jesus, jag viskade ödmjukt ditt namn 
och renades i ditt blod.

2. Jesus när stilla jag viskar ditt namn 
alla mörkrets skuggor flyr,
vinddriven farkost finner sin hamn,
morgonen åter gryr.
Jesus o, Jesus, jag viskar ditt namn 
och morgonen åter gryr.

3. Jesus, ditt namn ger mej himmelsk tröst,

när mej sorgens budskap når,

stillar all oro här i mitt bröst,

torkar var smärtans tår.

Jesus, o Jesus, jag viskar ditt namn,

då torkas var smärtans tår.

4. Jesus, när sist jag fullbordat mitt lopp 
och är löst från jordens tvång,
då är ditt namn allena mitt hopp,
evigt min jubelsång.
Jesus, o Jesus, ditt dyrbara namn 
blir evigt min jubelsång. 

Gud, du är här

Om du känner bördor trycka (Sjung halleluja)

Ej någon egen värdighet (Ett nådehjon)

Uti himmelen en gång

Jag kan aldrig, aldrig glömma

Hav tack, o Jesus

1. Hav tack, o Jesus, att du mej givit 
båd’ makt och rättighet att vara din! 
När jag dej äger, då har jag livet. 
Mej fattas ingenting, blott du är min. 

2. Är vägen tung som jag här får vandra, 
så har jag rättighet att vara din. 
Och är jag mindre än alla andra, 
betyder ingenting, blott du är min.  

3. Om alla kärlek emot mej visar, 
så har jag rättighet att vara din. 
Om man begråter mej eller prisar, 
betyder ingenting, blott du är min.

4. Om jag har guld här, och gröna ängar, 
så har jag rättighet att vara din. 
Och är jag fattig och utan pengar, 
betyder ingenting, blott du är min. 

5. I med- och motgång, vad än mej möter, 
så har jag rättighet att vara din. 
Du ingen bort från ditt hjärta stöter,
hav tack att du är min, och jag är din.