från mon som susar nedom byn
och fann vid floden här en strand,
där starren sanden stilla band.
Bakom stod skogen tät och stum,
i norr sken forsens vita skum
och vinden svängde kring oss ljum.
2. Var där vår vandring redan slut
vid vattnets rand en skum minut?
Nej, där på stranden låg en båt,
av tjära svart, med kölen våt.
Dess åror blänkte blekt och grått,
där vattnet många år dem tvått.
Och snart vi andra stranden nått.
3. En gång skall jag vid gränsen stå
en afton skum och sommarblå.
Där rinner floden, tung och svart,
och jag skall över, vet ej vart.
Här skils vi åt, och undret sker:
jag ser min båt och ingen mer
och stiger i dess skugga ner.
4. Det brusar kring mitt livs Jordan,
och allt är glömt som jag är van.
Det dör en svårtydd melodi,
när nattens vingslag drar förbi.
Där brister alla vänskapsband.
Jag dignar ner - då räcks en hand,
och bortom floden skymtar land.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar