I Adam är vi alla ett

 

I ångestdagar och vanmaktstider

 

1. I ångestdagar och vanmaktstider, 

då hjärtat våndas i nöd och kvider, 

så hjälp mej, Gud, att min arma tro 

må ständigt finna till dej en bro. 

2. Hur smal och sviktande den må vara, 

om den mej bär och jag når dej bara, 

då är jag stark, fastän hjälplöst svag, 

och segrar mitt i mitt nederlag. 

3. Men stängs den vägen och du är borta, 

o Gud, hur kommer all kraft till korta!

Förtvivlan gräver sej stund för stund 

allt längre ned, in mot själens grund. 

4. Blir allt än mörkt här i världens vimmel, 

om du är där, är det ändå himmel. 

Men skänks allt gott mej i överflöd, 

är du ej med, är det bitter nöd. 

5. Så hjälp mej bedja om detta ena: 

dej, Gud, att finna - dej, Gud, att tjäna! 

Ja, Fader, ta mej i ditt förvar, 

i Jesu namn ber ditt barn om svar! 

Text: Einar Billing (1871-1939), bearb. A.H. 2012

A C Rutström 300 år: Jerusalem, den helga stad

1. Jerusalem, den helga stad

som ovantill är byggd,

den sjunger högt, förnöjd och glad

om Blodets kraft och dygd.

De hjältar som kring tronen står,

ja, helgon, änglar likaså,

de offrar alla lovsångsljud

åt Lammet och vår Gud.

2. Se himlens Kyrka liggande

på knä i vördnad sann!

Den prisar allas Skapare

och världens Frälserman.

Den Gud som nu har vår natur

blir tillbedd av de fyra djur -

det är en höjd av härlighet,

vars like jag ej vet.

3. De säger med förenad röst:

"Tack, Jesus, för ditt blod,

varmed du världen återlöst

när du på korset stod!"

För honom som sitt liv utgav,

de tar nu sina kronor av,

för Herren som i mansgestalt

nu råder över allt.

4. Se, det är dem en helig lag,

att hela himlens hov

till evig tid, båd´ natt och dag,

förkunnar Lammets lov.

Vad gör då jag, som än är här

och honom gjort så stort besvär,

ja, jag som hit till världen rann

av samma blod som han?

5. Jag som i vilda öknen har

för Jesu räkning gått

i alla mina levnadsdar

och minst hans nåd förstått:

Du härlighetens Herres Son,

min själavän, var om mej mån,

från nådastolen aldrig vräk

det allraminsta kräk!

6. På mej har du i nåder tänkt

allt ifrån evighet,

om du ej kropp och själ mej skänkt

jag aldrig vetat det.

Och för mitt helga nådaval

du smakat alla dödars kval,

så har din helge Ande sagt

och på mitt hjärta lagt.

7. Så är då saken riktigt gjord

och jag har ingen nöd.

Jag litar på ditt löftesord

och på din offerdöd.

Står millioner syndare

för tronen triumferande,

där nåd och rätt ger glädje hel,

skall det för mej slå fel?

8. O nej, i tid och evighet

förblir och är det så

att för hans räkning jag nu vet

mej dö och leva få!

Upp, ande, kropp och själ och sjung

ett evigt lov för Sions kung:

min Gud, min Bror skall äran ha!

Halle, halleluja!

A C Rutström 300 år: Kom, nådens helga tidevarv

NYÅR

1. Kom, nådens helga tidevarv

med evigt ljus, med livets arv!

Ack, Jesus, för ditt dyra blod

förläng ditt ömma tålamod!

2. Du tjusta, kalla, dömda skock,

du olycksfolk bland dödens flock,

din otro har dej själv fördömt

och all din glädje undangömt.

3. Så har du gått och ännu går

i kval och vånda år från år.

Må du för tron nu stå tillreds,

förr blir din Jesus ej tillfreds.

4. Tack, hulde vän och själaman,

som dej min börda tagit an,

som själv och först inlåtit dej

så djupt av evig nåd med mej!

5. Ännu ett år, ett jubelår,

min arma själ med dej åtrår,

förrän vid Babels älvar jag

får sluta mina harposlag.

6. Jag vill i evigt fridsförbund

dej offra mej av hjärtats grund.

Ack, låt din Ande göra stort

för mej vad du för världen gjort!

7. Så får min ande Andens liv, 

i dej sitt sanna tidsfördriv.

Dej vare pris för all din nåd,

din födsel, död, ditt frälsningsråd!

8. För varje år och varje stund,

som du bestyrkt ditt fridsförbund,

lovsjunger dej min arma själ -

i evighet, Immanuel!

9. Din Ande gör mej glad till mods

och vårdar mitt betrodda gods,

beseglar med ditt välbehag

till min förlossnings ljusa dag.

A C Rutström 300 år: Väl mej, evigt väl

   

1. Väl mej, evigt väl!

Ande, liv och själ

ska dej nu och evigt vörda,

som igenlöst min förstörda

himlaarvedel.

Tack, Immanuel!

2. Efter många kval,

plågor utan tal,

som mitt eget hjärta spunnit,

har du sent omsider hunnit

bli mitt ledmotiv,

grunden för mitt liv.

3. Länge nog har jag,

skrämd, fördömd och svag

burit en odräglig börda,

velat mej i otro mörda,

tänkt att göra väl

när jag kvalt min själ.

4. Men i nådens ord

fann jag dukat bord.

Där har du av nåd förklarat,

ja, för världen uppenbarat:

ingen själ som dör,

dör för det hon bör.

5. Ty Guds nåds magnet,

hans rättfärdighet,

har i nit så högt uppstigit -

det har Anden ej förtigit -

att av Jesus blott

den full lösen fått.

6. Så besvärligt vann

världens löftesman,

blev ock förr ej aktad värdig

ell´ i andanom rättfärdig,

än han inför Gud

uppfyllt lagens bud.

7. Sådant sanningsljud

talar själve Gud,

kan ock andra ord ej fälla,

ty Guds Son fick så beställa.

Så är saken gjord.

Så är nådens ord.

8. Här har tron sin grund

var minut och stund.

Så vill Gud att det ska vara,

detta får vår själ erfara.

Mer och mindre tro

ger oss aldrig ro.

9. Milde själavän!

Tack, som mej därhän

med så mycket möda dragit,

och dej så min själ antagit.

Låt mej nu i frid

evigt bli därvid.

A C Rutström 300 år: Nu hörs en fröjd av änglakor

1. Nu hörs en fröjd av änglakor

för herdar uppenbaras!

De säger att en glädje stor

allt folk skall vederfaras,

ty mänskosläktets Frälsare

är född; kom, världen all, och se

Guds nåd hos oss förklaras!

2. Varenda mänskosjäl, kom hit,

ja, följ nu änglaskallet!

Kom, gör hos Frälsaren visit

i mörka åsnestallet!

Kom hit för att med lovets ljud

få hedra mänskosläktets Gud,

som botat syndafallet!

3. Kom hit och kyss den hand och fot,

man skall på korset spika,

det offer som skall göra bot

och oss med Gud förlika!

Själv både Gud och mänska sann,

i fattigt linne ligger han,

att alla göra rika.

4. Se här vår Gud, var inte rädd!

Gör lammet fåren skygga?

I vår natur han ligger klädd,

för att oss göra trygga.

Kom, låt oss nyttja var sin lott!

På detta ställe är oss gott

vår hydda evigt bygga!

5. Kom, hylla honom, världen all,

långt mer än andra kungar!

Kom, knäböj vid hans fotapall,

låt oss tillsammans sjunga,

så skallet utav lov och fröjd

må stiga upp till himlens höjd

från varje mänskotunga!

6. Lov ske dej, Gud och Mänskoson,

vår Gud av judastammen!

Dej kommer himlens nåd ifrån,

vi ber nu allesamman

en enda bön så innerlig:

låt helgen bli evinnerlig!
Bönhör oss, Jesus! Amen.

Jag har hört och jag har läst

Jag behövde en nästa, var du där, var du där?

 

Text och musik: Sidney Carter

Lär mej höra din röst på bussen

 

Jesus mottar syndare

 

1. Jesus mottar syndare!

Dela denna tröst med alla

som har glömt sin Skapare

och i synd och skam sågs falla.

Bara det kan räddning ge:

Jesus mottar syndare!

2. Vi förtjänar ej hans nåd,

men han i sitt ord nu låter

göra känt sitt frälsningsråd,

himlens portar öppnas åter

för de fallna. Kom och se!

Jesus mottar syndare!

3. Den ett får förlorat har

söker ivrigt tills han funnit.

Jesu kärlek större var:

med sitt blod han åt oss vunnit

fri och full förlåtelse.

Jesus mottar syndare!

4. Kom ni alla! ropar han

nu till alla sorgsna själar.

Ingen annan frälsa kan,

gör Guds barn av syndens trälar.

Tro det fast du ej kan se:

Jesus mottar syndare!

5. Trots all synd som finns i mej,

ja, fastän jag är ovärdig

vågar jag mej fram till dej

som gör syndaren rättfärdig.

Mej ditt löfte tröst kan ge:

Jesus mottar syndare!

6. Jesus mottar syndare,

också mej det löftet gäller.

Också jag får honom se,

där ej vredens dom mej fäller,

ansikte mot ansikte.

Jesus mottar syndare!

 

O Herre kär, kom, hjälp oss här

  

1. O Herre kär, kom, hjälp oss här!

Ja, skynda hit att värna

din lilla hjord som tror ditt ord

och det bekänner gärna.

Den får förakt av ondskans makt

i alla tider pröva.

För världen här en fröjd det är

att dina barn bedröva.

2. O Herre Krist, den ondes list

vill snärja dina vänner.

Stort hat han bär till den som här

ditt helga ord bekänner.

Han gör att ren lögn, svindel, sken

som sanning vida aktas,

och att ditt ord på denna jord

som mänskodikt betraktas.

3. Du grymma hav, ställ upp din grav

mot Kristi skepp det lilla!

Du antikrist, du med din list

må väg och spår förvilla!

Det ska ändå oskadat gå,

du kan det ej försena,

det dras ej ned, ty En är med

som heter Gud allena.

4. Vår starke Gud kan med sitt bud

förlossa från all fara.

Det skepp på hav går ej i kvav,

som Herren ska bevara.

Se, själv han är i skeppet här,

han vind och vågor vida

väl näpsa kan, vår borg är han.

Vem vill mot honom strida?

5. Upprunnit har en stjärna klar

och natten är till ända.

Vi ser ett land, den andra strand, 

dit detta skepp ska lända. 

O Jesus kär, kom, hjälp oss här,

så vi den hamnen finner!

Så beder vi: ack, stå oss bi,

ja, ha oss, Gud, i minne!

De skarpa dödens pilar

De skarpa dödens pilar,

o Herre, lindra väl.

När det till änden ilar,

o Herre, ta vår själ

och låt oss få en evig ro,

ja, låt oss få en evig ro,

o Herre Sebaot.

O Kristus, Konung, Frälsare

 

1. O Kristus, Konung, Frälsare

och hela världens Skapare,

av nåd ta mot vår bön idag,

vårt lov må bli dej till behag!

2. Din rika nåd, din bittra nöd,

då du för oss led korsets död, 

de hårda banden sönderskar,

som mänskan alltsen Adam bar.

3. Ja, fast du skapat stjärnors här

i köttet du dock kommen är,

och större smärta här du bar,

än någon mänskas nånsin var.

4. Att du blev fängslad gjorde så

att vi får ut i frihet gå.

Och skulden som oändlig var

hos Gud du nu betalat har.

5. På korset var du spikad fast,

av bävan likväl jorden brast

och mörker låg kring land och hav

när du din anda här uppgav.

6. Nu sitter du med segerfröjd

på Faderns tron i himlens höjd.

Men med din Ande är du här,

du som vår Gud och Konung är!

I Adam har jag ormen lytt

1. I Adam har jag ormen lytt,

fördömd jag är av lagen,

men blev i dopet född på nytt,

till barn av Herren tagen.

Han tog mej upp i nådens famn,

den dag jag döptes i hans namn.

Han är min rätte Fader.

2. O Jesus Kristus, du Guds Lamm,

du som för synder mina

ett offer blev på korsets stam

och utstod dödens pina,

låt det nu ständigt bli min tröst

att jag av dej är återlöst

och döpt till din förening.

3. Du helge Ande, vittne bär

att jag, fast helt ovärdig,

igenom tron på Jesus är

dock inför Gud rättfärdig.

Hjälp mej att stå ur synden opp,

mot himlen rikta in mitt lopp

och livets krona vinna.

Minuten ganska snällt försvinner

Alt. (trol. mer ursprunglig) koralvariant: 

Minuten ganska snällt försvinner, 

en timmas tid går hastigt bort. 

En dag som strömmen snart bortrinner, 

en veckas lopp är mycket kort. 

En månad går, och året skrider, 

tänk, vandringsman, hur tiden lider! 

På tiden följer död, men vet: 

på döden följer evighet.

Tack, hjälp och förlåt

Förrän mänskostämmor hördes

1. Förrän mänskostämmor hördes 

och förrän mänskohjärtan rördes 

av Herrens salighet och nåd,

stod det tusen sinom tusen

omkring Guds tron i himlaljuset

och tillbad Herrens makt och råd.

Med sköna lovsångsljud

de visade för Gud

sin förtjusning

och skylande

sitt ansikte

knäböjde för sin Skapare.

2. Kring den tron där Herren bjuder

ett helig, helig, helig ljuder

från änglars här i evighet.

Gud sin hyllning vill de bära,

ty endast honom tillhör ära

och rike, makt och härlighet.

De tjänar Herren Gud

och lyder helt hans bud.

Deras prydnad

är helighet

och hörsamhet,

ja, både kraft och ödmjukhet.

3. Änglar även här får vara,

som vinden, ja, som blixten fara

i ljuvligt och lycksaligt kall.

Till den frommes tjänst de ilar,

beskyddar honom när han vilar,

bevarar sen hans fot från fall.

Och när från synden kom

en själ som vände om

och benådas,

då sjunger de:

Förbarmare,

dej pris och tack och ära ske!

4. Gud, med dina änglahärar

ska de som dej av hjärtat ärar

få evigt glädja sej en gång!

Burna hem på deras händer

får de med dem i fridens länder

uppstämma segerns jubelsång.

Ja, den som troget går

i deras ljusa spår

genom världen

ska ren och skär

och salig där

med dem få se dej som du är!

Ja, Herre, jag tror

//: Ja, Herre, jag tror
att du är Messias,
att du är Guds Son,
han som skulle komma till världen ://

Text: Marta i Betania (Joh. 11:27)
Musik: Andreas Holmberg 2018

Välsigna, Herre, vad du ger

Vi är Kristi medarvingar

Frukt-, bär- och svamptid kommer (Sensommarpsalmen)

SENSOMMARPSALMEN

1. Frukt-, bär- och svamptid kommer

med lust och glädje stor,

för ännu är det sommar

fast vi i Norden bor.

Ja, än kan solen värma

och frukten smakar sött,

en skatt får vi oss närma

när lingon lyser rött.

2. De fagra kantareller,

Karl Johans ädla svamp,

som Gud vid stigen ställer,

ger hopp i livets kamp!

Ja, sopp, trumpet och riska

och milda kremlors rad,

gör våra kroppar friska

och själen varm och glad!

3. Tack, Herre, för de gåvor

du denna sommar gav!

Låt aftonsolens lågor

nu smycka land och hav,

tills mörkrets väv sej sänker

och löftets stjärnor tänds:

du ännu på oss tänker,

ditt ord oss ännu sänds. 

Han har besegrat allt det onda

Bartolomaios var en karl

 

1. Bartolomaios var en karl,

som hade Tolomay till far.

I Kana fick han heta mer:

//: Natanael, Gud ger, Gud ger! ://

2. När han vid fikonträdet satt,

Filippos kom och påstod att

de nu Messias hade sett

//: i Jesus ifrån Nasaret! ://

3. "Men kan det komma nånting bra

från Nasaret?" Natanael sa.

Filippos honom övervann:

//: "Följ med och se det själv!" sa han ://

4. När Jesus såg Natanael, 

han såg en rak och ärlig själ,

som snart sa övertygat lugn:

//: "Du är Guds Son och Israels kung!" ://

5. Vi lever ganska långt ifrån

Natanael Tolomayosson.

Men tolv apostlars vittnesbörd

//: gav också här en riklig skörd ://

 

Ett litet ljuvligt nyfött barn

 

1. Ett litet ljuvligt, nyfött barn,
vårt kära lilla Jesusbarn,
har kommit med ett gott nytt år
som de som tror på honom får.

2. Det gläder himlens änglar så
att de vill runt omkring oss stå 
och med sin sång få visa här
att Gud med oss försonad är.

3. Är Gud försonad och vår vän,
vad rör oss sedan fienden?
Trots varje mäktig helvetsport,
har Sonen själv oss fria gjort.

4. Han kommer med ett jubelår,
han ger den glädje som består.
Kom med och sjung i julens tid,
för Jesus är ju själv vår frid! 

Hur underligt, Herre, du leder mej här

1. Hur underligt, Herre, du leder mej här,
när nu jag mitt kors i din efterföljd bär.
Men aldrig min smärta dock varit som din, då du blödde uppå korset för alla.
Nej, aldrig min smärta...

2. O Jesus, ditt kors är min ära, min frid,
ditt blod som där rann är min starkhet i strid,
men aldrig jag blir dock så trogen som du, då du blödde uppå korset för alla.
Nej, aldrig jag blir dock...

3. Vad än du nu tar och vad än du mej ger,
allt blir till mitt bästa, blott din vilja sker,
ty aldrig fanns ömmare hjärta än ditt,
då du blödde uppå korset för alla.
Nej, aldrig fanns...

4. Du övervann synden och döden för mej!
Ja, Herre, uppståndelsen har jag med dej,
och aldrig vi åtskils i liv eller död,
ty du blödde uppå korset för alla.
Nej, aldrig vi åtskils...

 

Se på Jesus! Förstfödd går han före oss

//: Se på Jesus! 

Förstfödd går han före oss,

banar genom dop och död

en livets väg :// 

Text och copyright: Margareta Melin, publ m tillstånd

Mitt kall för världen ringa är

1. Mitt kall för världen ringa är, 

men världens pris jag ej begär, 

för om mej Herren känner blott, 

då nöjs jag gärna med min lott. 

2. Min syssla blir ej tung och svår, 

om jag på Herrens vägar går 

och i mitt levnadskall förnöjd

har nåd hos Gud i himlens höjd. 

3. Ett ringa verk för Gud är stort, 

om blott i kärlek det är gjort

- den i det minsta trogen är

ger Herren mycket mera där. 

4. Jag vill i arbete och bön 

hos Herren söka kraft och lön, 

och när mitt kall jag lämna får, 

i Jesu namn till ro jag går. 

5. Mej Herren Jesus tjänat har, 

då fattig han på jorden var.

Jag därför honom tjäna vill 

och evigt höra honom till.

Vi till ditt altarbord bär fram

Min gode Gud, min Frälsare

1. Min gode Gud, min Frälsare,

o låt mej nu, det vill jag be,

för alltid dej tillhöra!

Låt gamle Adam dö i mej,

och för allt nytt jag får av dej

ge hjärta, öga, öra!

2. I hjärtat låt din tron bli ställd,

och tänd i mej din kärleks eld,

så jag för dej kan brinna.

Låt ögat öppnas för din glans,

som vill få föra oss till sans

och lysa, ej förblinda!

3. Låt örat höra herdens röst,

när till ditt folk du talar tröst

och frid till dina trogna.

I ditt förbund må hjärtat få

sin trygghet, vad än hända må,

så Andens frukt kan mogna!

 

Skymning rår över skogar och vatten

1. Skymning rår över skogar och vatten,

snart har dagen nått sitt slut.

Inom kort härskar mörkret och natten

och vår lägereld dör ut.

Låt oss värmas ännu av dess lågor,

låt vår sång gå fram som havets vågor.

Skymning rår över skogar och vatten,

snart har dagen nått sitt slut.

2. Uti världen är sorgerna många.

Mera glädje, Gud, oss giv!

Mellan hjärtan är vägarna långa.
Skänk gemenskap med vårt liv!

Låt oss fatta fast varandras händer,

låt oss bygga broar mellan länder!

Uti världen är sorgerna många.

Mera glädje, Gud, oss giv!

3. Herre, visa den väg vi ska vandra,

giv oss kraft och villigt sinn´.

Lär oss leva för dej och för andra,

skriv din lag i hjärtat in! 

Lär oss kämpa ärligt för ditt rike,

och i varje mänska se vår like!

Herre, visa den väg vi ska vandra,

giv oss kraft och villigt sinn´!