I mörker sjönk de, lyckodrömmens länder

Alt. koral:
 

1. I mörker sjönk de, lyckodrömmens länder,
mot hägringar jag sträckte mina händer.
På intighet har jag mitt arv förspillt,
från Gud och människor min synd mej skilt.

2. Den värld som frihet lovat, bojor givit,
dess glädje bitterhet och leda blivit.
Det hem jag lämnat vill jag åter nå:
jag vill stå upp och till min Fader gå.

3. Till den som vilse gått ur fjärran ljuder
en röst som glädje, ljus och frihet bjuder.
Jag vill den följa, vad det kosta må:
jag vill stå upp och till min Fader gå.

Vid flodens strand ett rop vi hör

1. Vid flodens strand ett rop vi hör
som oss till bot beredda gör.
Om Jesus bär Johannes bud,
bereder vägen, sänd av Gud.

2. Så lyssna alla nu och driv
all synd och ondska ur ert liv!
Låt oss tillsammans bjuda in
Guds Son till oss med friden sin:

3. Vi hälsar dej som Frälsaren,
som vägen, livet, sanningen.
Vi utan nåden som du ger
som gräs om hösten vissnar ner.

4. Räck oss din starka hand, vi ber,
så att vi inte faller mer!
Ja, lys oss med ditt ansikte,
oss ren, gudomlig kärlek ge!

*5. All lovsång tillhör dej, Guds Lamm,
som löser oss från synd och skam,
och Fadern som vårt bästa vet
och Anden, i all evighet.

Han ska gå framför

//: Han ska gå framför,
ja, framför Herren ://
Han ska gå framför,
ja, framför Herren,
han ska gå framför Herren.

1. //: Just med samma kraft
och ande som Elia haft ://
just med samma kraft
och ande som Elia haft
ska han gå framför Herren.
Han ska gå framför...

2. //: för att vända fädernas
hjärtan till barnen ://
för att vända fädernas
hjärtan till barnen,
ska han gå framför Herren.
Han ska gå framför...

3. //: för att ohörsamma
ska få ett nytt sinne ://
för att ohörsamma
ska få ett nytt sinne,
ska han gå framför Herren.
Han ska gå framför...

I de andra templens dagar

1. I de andra templens dagar,
efter Serubbabels tid,
återstod ju bara minnet
av det förstas härlighet.

2. Och fast många, många hjärtan
längtade i hemlighet,
inga fler profeter spådde
Mänskosonens ankomst nu.

3. Om än mångas aftonböner
steg som rökoffer i skyn,
aldrig tycktes dock Guds änglar
sänka sej till jorden mer.

4. Därför tänkte även fromma
att Gud tillstängt himlens port,
att hans stränga vredesdomar
nåden otillgänglig gjort.

5. Ännu dock till nådastolen
prästerna gick in och ut,
men en glimt av själva nåden
tycktes de så sällan se.

6. Då till prästen Sakarias
kom Guds ängel Gabriel,
kom och sa att för Messias
skulle nu beredas väg

7. av en son till Sakarias
och hans fru Elisabet,
röst i öknen som Elias,
frälsning skulle ropas ut.

8. Sant var talet, stor var trösten,
stort var prästens tvivel dock.
Himlaglansen, änglarösten
var för honom inte nog.

9. Ej sitt öra och sitt öga
tordes han den gången tro,
men han tordes fresta Herren,
krävde klarare bevis.

10. Därför måste ängeln säga:
Jag kom hit med glädjebud,
och Elisabet ska föda,
men till dess ska du bli stum.

11. Den som ängeln förutspådde
var Johannes Döparen,
Herrens förebud och släkting,
himlens röst i öknens sand.

Ett litet ljuvligt, nyfött barn

1. Ett litet ljuvligt, nyfött barn,
vårt kära lilla Jesusbarn,
har kommit med ett gott nytt år
som de som tror på honom får.

2. Det gläder himlens änglar så
att de vill runt omkring oss stå 
och med sin sång få visa här
att Gud med oss försonad är.

3. Är Gud försonad och vår vän,
vad rör oss sedan fienden?
Trots varje mäktig helvetsport,
har Sonen själv oss fria gjort.

4. Han kommer med ett jubelår,
han ger den glädje som består.
Kom med och sjung i julens tid,
för Jesus är ju själv vår frid! 

Du heliga Treenighet

1. Du heliga Treenighet,
vår store Gud i evighet,
Gud Fader, Son och Ande, du
är tre i ett, en enda Gud,
jag prisar den barmhärtighet
du visat mot din mänsklighet!

2. Gud Fader, dej lovsjunger jag,
du skapat allt och än idag
bevarar allt med fadershand,
ditt ord går ut i varje land.
Din Son du sänt i världen här,
jag tackar dej, min Fader kär!

3. Guds Son, min Herre Jesus Krist,
du återgav mej vad jag mist,
när vår natur du på dej tog
och för min skuld på korset dog.
Den i ditt blod utplånad är,
jag tackar dej, min Broder kär!

4. Guds helge Ande, Tröstare,
du har ju gjort mej syndare
i dopet till Guds kära barn
och frälsat mej ur satans garn.
Du helgar, tröstar, ger mej mod,
jag tackar dej, Guds Ande god!

5. Högtlovade Treenighet,
som skänkt mej all din salighet,
nu hjälp mej leva här i tro
och sist få somna in i ro,
så skall med outsäglig fröjd
jag lova dej i himlens höjd.

Jag vet en äng, så frisk och grön

     



1. Jag vet en äng, så frisk och grön, 
där morgonsolen strålar skön 
och Sarons lilja utan fläck 
står vid den silverklara bäck 
och böjer för en himmelsk vind 
sin sköna, oskuldsvita kind. 

2. Dit ilar lamm i morgonstund 
att finna gräs på daggig grund; 
och fridens duva sänker sej 
ner över dem och viker ej; 
och herden själv framför dem går,
de följer i hans ljusa spår. 

3. Och fikonträd och oljeträd 
där står bland fält med gyllne säd; 
en vinstock röda druvor bär, 
och mjölk och honung flyter där. 
Jag vid vart steg på ängen ser 
av rikedomar mer och mer. 

4. Och denna undersköna lund 
planterats på en klippas grund, 
som aldrig, aldrig bäva skall, 
om havet än bröt in med svall.
Om jord och himmel än förgår, 
den ändå lika fast består. 

5. Guds ord den sköna ängen är; 
hans eget folk är lammen där; 
och Herden, Klippan, på vars grund 
står fast ett evigt fridsförbund, 
är du och din rättfärdighet, 
Guds egen Son, i evighet.

Jag har en Fader som i allt

Alt. koral:



1. Jag har en Fader, som i allt 
mitt bästa vill och vet 
och sörjer för var dags behov 
med evig trofasthet, 
förlåter, helar, tuktar mej 
men allt på fadersvis, 
med blicken fäst på målet blott, 
sitt stora namn till pris. 

2. Visst låter han mej här ibland 
erfara mycken brist, 
men han har lovat att mej ge 
ett himmelskt arv till sist. 
Ett rike och en krona skön 
har han berett åt mej. 
Men säg mej, väntar samma arv 
och samme Fader dej? 

3. Jag har en vän, Guds ende Son, 
som evigt älskar mej. 
I vishet och barmhärtighet 
han leder mej till sej. 
När andra vänner sviker mej 
och tröttnar vid min nöd, 
han håller ut i ve och väl, 
i både liv och död. 

4. När jag av mina synder är 
bedrövad i min själ,
ger hans förlåtelse mej frid 
och tröstar mej så väl. 
Men säg mej, visst har även du 
lärt känna denne vän, 
som ger den blinde åter syn, 
den döde liv igen? 

5. Jag har en hjälp, Guds Ande god, 
vid varje steg jag tar. 
Han för mej på Guds sannings väg, 
så jag ej vilse far. 
Och fastän jag så mången gång 
bedrövat denne vän, 
han med oändligt tålamod 
är alltid hos mej än. 

6. Jag hör hans kärleksfulla ord 
i kvällens stilla frid, 
än varnande, än straffande, 
än manande till strid, 
än vittnande med himmelsk kraft 
om Faderns välbehag. 
Har också du på hjärtats dörr 
känt denne vännens slag? 

7. Jag har ett hem, ett himmelskt hem, 
vem ska jag möta där? 
Jo, honom som strök ut min skuld 
och evigt har mej kär. 
Vill du ej också vara med, 
min bror, min syster - säg? 
Han har ju öppnat samma hem 
och samma väg åt dej! 

Text: Lina Sandell, bearb. A.H. 2007