Herrens väninnor

(Grundtvigs originaltext finns här - texten i klippet ovan är en norsk översättning)

1. Herrens väninnor!

Apostelinnor!

Saliga prisar vi er än idag:

Ljus från graven, 

rosen som trädgården gav er 

förde ni in under sorgehustak.

2. Guld är att tala

det ni fick tala,

det är uppståndelsens levande röst:

"Herren lever,

Jesus, vår vän, vunnit seger!"

jublade ni, hela jorden till tröst.

3. Änglar förtärde

svepningens värde,

Herren sin glädje då la i er famn

att bevinga

och till apostlarna bringa,

glädje ur grav i den Levandes namn!

4. Alla här hemma

minns att er stämma

före apostlarna glädjen gav rum: 

livets gröda,

Jesus är ej bland de döda!

Så gav ni Herrens uppståndelse mun.

5. Herrens väninnor! 

Saliga kvinnor,

som hjälpt oss lossa vår tunghäftas band.

Påsk ger åter

skratt mitt i sorgen och gråten,

vittnesbörd än från förlåtelsens land!

Den som svikit fick en fråga (Herre, du vet allt)

När alla dörrar reglats, låsts

Detta är dagen som Herren har gjort, hans offer på korset dej löser

Detta är dagen som Herren har gjort,

hans offer på korset dej löser, hur stort!

Hans nåd, den tar dina missgärningar bort,

för detta är dagen för dej!

Detta är dagen som Herren har gjort -

en allvarets dag, för dess tid är så kort,

kan glädje bereda

om han dej får leda,

ja, detta är dagen för dej!

Därför att Ordet bland oss bor

Hans väg är vår (Ewe thina)

Jesus, korsets man

 

1. Jesus, korsets man,

segern för oss vann,

Vägen, Sanningen och Livet är vår bror.

Hans rättfärdighet

och barmhärtighet

skänker evigt liv åt den som tror hans ord. 

Han ger oss ljus och glädje sann,

ja, dödens murar krossar han,

frigör syndens träl,

allting gör han väl,

lovsång strömmar som en vårflod i min själ.

2. Nådens morgon gryr,

nattens mörker flyr,

livets väg vid Herrens hand vi vandra får.

Skynda, käre vän,

fram till Frälsaren,

ta emot vår Guds barmhärtighet och nåd.

När Herren Jesus led och dog

han dina synder på sej tog.

Du i evighet

lita kan på det -

gläd dej över honom, din rättfärdighet!

 

Uppstånden är vår Herre Krist

  

1. Uppstånden är vår Herre Krist, 

- halleluja, halleluja! -

till hela världens tröst förvisst. 

Halleluja, halleluja! 

2. För oss han led sin bittra död, 

- halleluja, halleluja! - 

att hjälpa oss ur evig nöd. 

Halleluja, halleluja! 

3. På tredje dagen dock uppstod, 

- halleluja, halleluja! - 

från död till liv vår konung god. 

Halleluja, halleluja! 

4. I denna påskens ljusa fröjd, 

- halleluja, halleluja! -

vi lovar Gud i himlens höjd. 

Halleluja, halleluja! 

*5. Den heliga Treenighet

- halleluja, halleluja! -

ske pris och lov i evighet. 

Halleluja, halleluja!

Text: Latinsk från 1300-talet, till tyska 1478, övers. 1610 (nr 168 i 1695 års psalmbok), bearb

Musik: Från 1300-talet / Michael Weisse 1531

 

Nu kommen är vår påskafröjd

Vänd nu om ni sorgsna sinnen

 

När Israel i Egypten var (Låt mitt folk få gå)

Gå nu, Moses,
ner till Egyptens land,
säg åt Farao:
"Låt mitt folk få gå!" 

1. När Israel i Egypten var
- låt mitt folk få gå -
förtryck och träldom höll dem kvar
- låt mitt folk få gå.
Gå nu, Moses...

2. Så Moses gick till Farao ner
- låt mitt folk få gå -
och höll sej inte undan mer
- låt mitt folk få gå.
Gå nu, Moses...

3. Ja, Moses sa: "Guds ord ni hör:
'Låt mitt folk få gå,
var förstfödd hos er annars dör.
Låt mitt folk få gå!' "
Gå nu, Moses...

4. När Israel nått sitt Röda hav
- låt mitt folk få gå -
de gick där Farao fick sin grav
- låt mitt folk få gå.
Gå nu, Moses...

5. Och när de andra stranden nått
- låt mitt folk få gå -
de sjöng om segern som de fått
- låt mitt folk få gå.
Gå nu, Moses...

6. Låt oss ur slaveriet fly
- låt mitt folk få gå -
i Kristus får vi frihet ny
- låt mitt folk få gå.
Gå nu, Moses...

Om Kristus döljer sej för dej

 

1. Om Kristus döljer sej för dej,
så är han dock ej borta.
Om dunkel vägen visar sej
och glädjens dagar korta,
han är hos dej med ljus och tröst,

det vare vår, det vare höst.

Din sorg han bär,

ty själens herde trofast är.

2. Om jordisk lycka än förgår,

dej Herren aldrig sviker.

I dag densamme som i går,

han aldrig från dej viker.

Hur mörkt Getsemane än är,

se, före dej är Kristus där.

När du ej kan

med honom vaka, vakar han.

3. Och där han vakar ska till slut

all sorg och klagan ändas.

Till den som stilla håller ut

ska tröst från Herren sändas.

På Golgata var kampen hård,

men nära är den örtagård

där själens vän

uppstånden möter dej igen.

4. Kom, Herde, du som tar dej an

vad sårat är och brutet.

Om varje hjärta stängt jag fann,

ditt hjärta är ej slutet.

Omistlige, som trösten räckt,

bli kvar här i vår aftonväkt.

Vår sorgetid

ska fly, men ej din ljusa frid.

A C Rutström 300 år: Välkommen åter från de döda

 

1. Välkommen åter från de döda,
Fridsfurste, Hjälte, Evig Far,
som ormens huvud krossat har!
Nog sågs din kropp i striden blöda,
ditt hjärta brast, din mun vart kall,
av sorg vi knappt ett ord förmådde,
men som en Simson du dock rådde
och segrade mitt i ditt fall!

2. Se! Lejonet av Juda vinner
trots dödens udd och satans skott!
Nu har det sådant byte fått,
vars like ingenstans man finner:
var enda dyrbar mänskosjäl
från honom ulven hade rövat,
men fåfängt nu sin styrka prövat,
ty Hjälten var Immanuel!

3. Han är uppstånden, uppenbarad
för våra ögons häpna syn.
Som solen strålande i skyn
står han helt härlig och förklarad!
O vilken lycklig morgonstund!
Kom, bräckta rör, här får du styrka,
nu kan du på din sällhet yrka,
sen Frälsarn lagt så säker grund!

4. Upp, tungospel, upp, ärestoder,
upp, fröjdeskott från hjärtats skans!
Kom för att fläta segerkrans
åt en så nådig vän och broder!
Lägg skrymtan bort! Här blir en dag,
då han allt folk för domen ställer,
då intet jäv och konstgrepp gäller,
men allting skiljes efter lag.

Kom med glädje och med sång

Faraos härar hann upp oss vid stranden

Text: Börre Knudsen 1979 (42 år)
Musik: Ansbach 1661

Jag vill sjunga om min vän

Försoningens dag och uppståndelsens dag

Det tänds ett ljus i sorgens mörka gömma

Passionspsalm

Det är fullbordat! Han vunnit seger!