På lidande byggd är Guds kyrka

Vårt fäste i all nöd är Gud

En visa ny med ämne stort

1. En visa ny med ämne stort
vi vill till Gud frambära.
Vi sjunger om vad Gud har gjort
sitt namn till lov och ära.
I Bryssel blev hans stämma hörd
med svar på tvivlets frågor,
i de martyrers vittnesbörd
som han med sina gåvor
så rikligt hade rustat. 

2. Låt lögnen frodas till en tid,
klen är dess vinst och värde.
Vi bör ju tacka Gud därvid:
Guds ord är dock på färde.
För dörren sommartiden står
och vintern är till ända.
Allt blommar i den späda vår:
Gud skall sitt verk fullända
som han så härligt börjat.

Om Kristi gärning, evigt stor

1. Om Kristi gärning, evigt stor,
nu sjung, Guds kyrka, du vår mor!
Han i sin helighet dej klär,
martyrers blod blir helig säd.

2. Guds vittnen valde gråt och nöd,
försakade allt överflöd.
De djupt sej böjde, tog sej tid,
de bar till fridlöst folk Guds frid.

3. De seglade på vilda hav,
de fann i främlingsland sin grav.
De under korset segnat ner,
men nu Guds härlighet de ser.

4. Guds vittnen gror i Jesu spår,
de växer upp som rosor små.
De rodnar här i markens ris
men blommar skönt i paradis.

5. Treenig Gud, dej vare pris
och lov och tack på alla vis!
Du, Gud, för evigt äran får
av vittneshärens segertåg!
Amen!

Gud själv har mej benådat

Alt. koral:

Alt. koral:

1. Gud själv har mej benådat!
Vad skadar världen mej
om den en stund får råda
och illsint visa sej?
Vill den min kropp få binda
i häktets mörka skjul,
ska anden seger vinna
och hålla glad sin jul.

2. De utan tro ej fattar
Guds Andes verkan här,
men mest åt alla skrattar
som håller Jesus kär.
O, visste bara alla
vad oss ger frid och fred!
Gud, fräls oss från att falla
i mörkrets avgrund ned!

3. Vår Gud oss trofast lovar
att göra den helt fri,
som här i livet vågar
att gå hans sannings stig,
ej låter sej förföra
av världens falska sken,
men djupa spår vill göra
rakt in i himmelen.

4. Guds nåd må oss förena
och kraftigt stå oss bi,
så vi kan honom tjäna
och gå hans sannings stig,
så vi med tända vekar,
sen tron blev din och min,
all självisk ära nekar,
i himlen tränger in.

Leva för Jesus, dö i hans namn

1. Leva för Jesus, dö i hans namn.
Genom det dunkla gå mot hans famn.
Tjäna och följa Frälsaren trofast,
vad det än kostar stilla gå fram.

2. Leva för Jesus nu när vi kan,
leva som ljus i skuggornas land,
aldrig ge upp i kampen för livet,
Gud, ge oss trohet, helig och sann.

3. Leva av Jesus liksom en kvist,
räddas från ondskans lismande list,
bära sitt kors och vinna de andra,
fullborda loppet, segra till sist.

Du Ord för alla tider

1. Du Ord för alla tider
och evig Gud av Gud,
du Liv för allt som lever,
från dej går ljuset ut,
ett himmelskt ljus som skiner
i denna mörka värld.
O vilken nåd och glädje
att du, Guds Son, är här!

2. Vem såg din glans och trodde
att himlen var ditt hem,
när du i stallet bodde
i lilla Betlehem?
Jo, herdarna på marken
som dej i krubban fann
har med Maria tackat
för frälsning i ditt namn.

3. Var fanns ditt gudomsvälde,
var fanns din frälsarhand,
när nådens barn man fällde
med sten och svärd och brand?
Vi såg din styrka, Herre,
vi trodde, Jesus Krist,
när Lammets pris och ära
var deras sång till sist.

4. Låt dina vittnen visa
till dej med hand och mun
och dina under prisa
intill den dag och stund
då folk av alla släkten
skall stå inför din tron
och till din ära höja
en evig jubelton!

Ljuset över landet spred sej

1. Ljuset över landet spred sej,
liv och glädje förde med sej,
värt vårt tack och lov och pris.
Kristi folk idag ska sjunga,
lova Gud med själ och tunga,
ära Gud på värdigt vis.
Hans martyrer togs ur faran
till den stora vita skaran
där i ljuset vid Guds tron.
Syndens glädje sågs de vraka,
evig fröjd de nu ska smaka,
höjer där sin lovsångs ton.

2. Kristi vittnen, Gud till ära,
evangelium vill bära
ut till hela denna jord.
Lyft din sång med helig styrka,
du vår mor, du Kristi kyrka,
upp mot himlens höga kor!
Kristus, konung segerrika,
gör oss dina vittnen lika,
som i döden segra kan!
Du som fienden betvingar,
göm oss under dina vingar,
håll oss i din högra hand.
Amen, amen, amen!

Korset vill jag aldrig svika

Alt. koral:



1. Korset vill jag aldrig svika,
det som Jesus själv mej sänt.
Skulle vi av honom lära
utan att hans smälek bära?
Kan vi bli för evigt rika
om vi ej hans namn bekänt?
Korset vill jag aldrig svika,
det som Jesus själv mej sänt.

2. Sveder öknen många gånger,
nalkas ändå löftets land.
Tornar hoten upp sej höga,
väger de ändå så föga
mot att sjunga jubelsånger
hemma vid Guds högra hand.
Sveder öknen många gånger,
nalkas ändå löftets land.

Nyss sågs med öppnad glans

ÖVER EVANGELIUM PÅ ANNANDAG JUL

1. Nyss sågs med öppnad glans 
sej himlens skyar skilja, 
åt jorden önskas frid 
och mänskan en god vilja. 
Nyss denna stolta rymd, 
med nattens stilla ljus, 
kringvärvde Jesu bild, 
hans krubba, mull och grus. 

2. Nyss fann vi honom där 
i ett lycksaligt möte, 
som syndarns bäste vän, 
med nåden i sitt sköte.
Från änglarna i skyn 
kring ljusets boning klar, 
till herdens mörka skjul, 
allt pris och ära bar. 

3. Men ack! nu bävar allt, 
nu jordens lust ofredas. 
Den gyllne skyn blir svart; 
se dödens täcken bredas! 
Förtvivlat äventyr! - 
ack, ve er, skynda hem! 
Guds sändebud er når, 
och se, ni stenar dem!

4. De lovar frid med Gud 
och Jesu kunskap yrkar, 
bespottarn ska få nåd, 
få rum i Sions kyrka: 
en usel jordens träl 
ska finna livets land 
och livets krona få 
av Jesu kärleks hand. 

5. Här lockas era barn, 
och kärlek barnen bringar 
att samla sina liv 
inunder nådens vingar; 
av er ändå förkvävs 
all rörelse till liv, 
med löje och förakt, 
med snöda tidsfördriv. 

6. Rannsaka dej, min själ! 
Upptänd din låga sakta: 
sök Herren med din bön, 
lär rätt hans nåd betrakta, 
att ej ditt hus blir tomt, 
eländigt och förstört, 
och att ditt hesa rop 
ej blir ur avgrund hört. 

7. Ja, låt ditt hårda bröst 
var dag bli rätt uppmjukat: 
Träd till Guds nådebord: 
det står ju för dej dukat! 
Glöm världens gyckleri, 
besinna, märk och lär: 
den mera nåd har fått, 
dess större ansvar bär.

Kristus, din Kyrka är världens hopp

1. Kristus, din Kyrka är världens hopp.
Hoppet för hopplös jord
är hon i dig som din egen kropp
genom ditt starka ord:
outgrundliga kärlek!

2. Hoppet du tänder skall väcka strid,
utmana mörkrets vakt.
Tron föder lidandets, kampens tid,
striden om korsets makt:
outgrundliga kärlek!

3. Kyrkan du invigt till kamp, hon går
vägen till Långfredag,
men av martyrernas blod du sår
sådd till din segerdag:
outgrundliga kärlek!

4. Herre, förföljda och smädade
vittnen låt seger se,
att de ej bittra, men härdade
dig kan sin kärlek ge:
outgrundliga kärlek!

5. Ge oss martyriets sanna mod,
blick för din kallelse,
kraft att bekänna vår tro med blod,
hopp om uppståndelse:
outgrundliga kärlek!

Text och copyright: Christian Braw, publicerad med tillstånd

Där ingen Ordet hört

1. Där ingen Ordet hört, 
men syndens makt förstört, 
där kan bli de som tror det,
ett glädjebud blir Ordet. 
Det blir en himmelsk hälsning 
om liv från Gud och frälsning. 

2. Där är det man förstår 
och långa vägar går 
för att få se och höra 
om Jesus och beröra 
hans mantel och få styrka 
av Jesus i hans Kyrka. 

3. När evangelium 
i själens djup får rum 
finns ingen tvekan mera, 
de vunna vill bli flera, 
och om än otron hotar 
Guds Ande rädslan botar. 

4. Går vägen till schavott, 
har Kristus före gått,
går väg till ensamcellen, 
var Jesus där den kvällen 
hans folk Guds löfte glömde 
och löftets Konung dömde. 

5. Men vittnesbördet hörs 
när Herrens vilja görs. 
Utöver världen skallar 
martyriet och kallar 
Guds barn att i det tunga 
hans kärleksmakt besjunga. 


Text och copyright: Christian Braw fritt efter Rom. 15: 21, publ. med tillstånd.

Himlens general, ryck ut

1. Himlens general, ryck ut
med din här och gör ett slut 
på förtrycket mot de små, 
som i dina spår vill gå. 

2. Kyrkans fiende går kring 
som ett rovdjur i en ring 
kring de dina i de land, 
som är under Satans hand. 

3. Svaghet och angiveri 
är den sfär han härskar i.
Det finns ingen fredad zon 
för den varma kristna tron. 

4. Tills du kämpat honom ned 
och förvärvat Kyrkan fred, 
kom på hemliga besök 
och de dinas tro förök! 

5. Kom till barnen allra först, 
hjälp, där nöden är som störst! 
Visa dig i syn och dröm, 
ingen av de fångna glöm! 

6. Även i ett fängelse 
kan de dina kärlek ge. 
Till och med i dödens hus 
kan de sprida hopp och ljus. 

7. Gör din röst i Sverige hörd 
genom deras vittnesbörd. 
Tänd på nytt med deras glöd 
oss i all vår välståndsnöd.        

8. Vi med dem är samma kropp, 
delar samma tro och hopp. 
Vi vill leva med dem så 
att med dem vi dig kan nå.

Text och copyright: Christian Braw, publ. med tillstånd

Jag tänker på min Herre

1. Jag tänker på min Herre,
som alltid gjorde gott.
Den tack han fick för hjälpen
var spikar, hån och spott.
Han spikades på korset
för vad han gjort och sagt,
och folket ropa´  retsamt:
"Kliv ner om du har makt!"
Men du blev kvar på korset,
du dog i maktlöshet.
Så klart att dina vänner 
blev rädda då och smet.

2. Jag tänker på dig, Herre,
du känner all tortyr,
du är där fångar plågas
och där förföljda flyr.
Du känner till all ondska,
du vet vad våldet kan,
men du är ändå starkast
som döden övervann.
Din kärlek är det största,
det starkaste jag vet,
du bär oss genom döden
till dig i evighet.

©Text: Margareta Melin, publ. med tillstånd
©Musik: Marta Bäckman (se Kyrksång), alt. Nils Jacobsson

Jesus Kristus vill bli känd

1. Jesus Kristus vill bli känd, 
trodd och älskad och bekänd. 
Vad han med sitt liv har gjort 
måste överallt bli sport. 

2. Tystnad och försiktighet 
gör att ingenstans man vet 
att han är den Herren, som 
kommit hit med liv och dom. 

3. Men hans sanna vänner kan 
inte tiga med vad han 
gjort och gör i alla land 
med sin kärleks starka hand. 

4. Och där detta klart blir sagt 
visar han sin Andes makt. 
Liv förvandlas, föds på nytt 
som när vårens dag har grytt. 

5. Händer detta, räkna med 
slut på enighet och fred. 
Inget värre mörkret vet 
än Guds kraft och verklighet. 

6. Så blir Stefanus martyr. 
Där man Kristi frälsning skyr 
finns det falska vittnen än, 
som kan kasta sten igen. 

7. Men var än martyrens blod 
spilldes, växer tro och mod. 
Själv han äras av Guds Son 
och hans änglar vid Guds tron.

O Gud, vår Herre, vi dej ber

Alt. utjämnad koralvariant:



1. O Gud, vår Herre, vi dej ber
att du i nåd till alla ser
som lider marter, kval och hån
för tron på dej och på din Son.

2. Ja, stärk dem i den svåra strid
de kämpar i vår hårda tid.
Var nära dem med frid och tröst,
fyll mörkret med din Andes röst.

3. Den tåresådd de nu bär ut
låt bli en glädjeskörd till slut.
och dem förlös från jordens tvång
till salig fröjd och segersång.

O Gud, vår broder Abels blod

Alt. koral:



1. O Gud, vår broder Abels blod
till dig från jorden ropar.
Än rasar ondskans övermod,
än brott på brott den hopar.
Dock vid allt otrons överdåd
de dina du hugsvalar.
Till jorden ser du än i nåd,
ty Jesu blod här talar.

2. Och se, då en rättfärdig man
står fram att sanning yrka,
all världens makt ej fruktar han,
Guds sak ger honom styrka.
Förgäves ondskan tänder skär
och till hans död sig väpnar:
hans uppsyn lik en ängels är,
för vilken brottet häpnar.

3. Med himlens glädje för sin syn
går Stefanus att lida
och skådar i den öppna skyn
Guds Son vid Faderns sida.
Lik honom ber han i sitt fall
för dem som ont vill göra
och dör med lugn, ty en gång skall
dock mörkrets makt upphöra.

4. Ja, Herrens ljus ej slocknar ut,
fast det i moln sig döljer.
Det goda segra skall till slut,
fast världen det förföljer.
Och han som kom i Herrens namn
och utstod korsets pina
skall samla i en evig hamn
från tidens storm de sina. 

När Stefanus blir fängslad

1. När Stefanos blir fängslad,
då ger Guds Ande mod.
Han lämnar all sin ängslan
och vittnar med sitt blod
att Jesus, Frälsaren,
är den som kom till jorden
från Gud i himmelen.

2. Så fäster han sitt hjärta
vid Gud på korsets trä
och fruktar inte smärtan.
Han faller ner på knä.
"Förlåt dem vad de gör!"
Han ropar till sin Herre
och böjer sig och dör.

3. Tack Gud, för de martyrer
som följt i dina spår.
De ger oss tröst och styrka
när prövningen blir svår.
De är den goda sådd
som håller fast vid Jesus
till frälsningen är nådd.

4. Guds nåd som lyst från krubban
och skänks i Kristi blod
kan inga makter rubba.
Han ger martyrer mod
och bär oss i vår nöd.
Vårt liv är fäst vid Jesus
från dopet till vår död.

Text: Bertil Murray 2008 - publ. med tillstånd.

Vi lovar dej i stad och land

1. Vi lovar dej i stad och land, 
Guds kärleks eld, Guds godhets hand! 
Till allt som är du sträcker dej 
och dina gåvor sinar ej. 

2. När sorgen vill oss tynga ned 
och hjärtat bävar utan fred, 
du närmar dej med råd och tröst 
och lyfter bördan från vårt bröst. 

3. Och trampas vi i stoft och mull 
för Guds och för hans sannings skull, 
och ställer världen vakter ut 
att göra på vår tro ett slut, 

4. då blir du inom oss en eld, 
som bryter fram där man blir fälld, 
du styrker oss med mod och hopp 
och lyfter våra blickar opp. 

5. Till varje plats på denna jord 
du banar väg för Herrens ord. 
Så övergiven ingen är 
att inte du kan vara där. 

6. All vishet, tro och kärlek sann, 
allt mod som rätt så kallas kan, 
all endräkt, frid och glädje ljuv, 
o helge Ande, verkar du. 

7. Vi ber dej nu i denna stund:
behåll oss kvar i ditt förbund, 
och för oss sist till evig fröjd 
och evig frid i himlens höjd.