Bättre än så här kan det aldrig bli

Som gränslösa vidder

Jag tackar dej, min Gud

1. Jag tackar dej, min Gud, 

att fri från ve och våda 

jag föddes av min mor 

och ljuset kunde skåda,

att du på livets mål

förrän jag föddes tänkt, 

att du mej kropp och själ, 

förnuft och sinnen skänkt. 

 2. Jag tackar dej, min Gud,

att du mej gett tillbaka 

den sköna arvedel 

som Adam fick försaka, 

att du din Son lät dö 

och mej förlossning få, 

så jag, från träldom frälst,

får fri i Kristus gå. 

3. Jag tackar dej, min Gud,

att du har räckt mej handen

och givit mej till tröst 

den gode helge Anden,

som till din kännedom 

mitt stela sinne drar 

och i den rätta tron 

mitt hjärta helgat har. 

4. Jag tackar dej, min Gud,

att du ditt ord utsänder, 

att det förkunnat blir 

kring alla världens länder,

att när jag tvivlar så 

mitt mod förlorat är, 

det tröst och tålamod 

och hopp tillbaka bär. 

5. Jag tackar dej, min Gud,

för dopet du instiftat, 

där satan avsagd är, 

ett vatten oförgiftat, 

där livets källa jag 

med modersskötet fann,

som Kristi kyrkas är 

och pånyttföda kan. 

6. Jag tackar dej, min Gud,

som än mitt bästa menar

och i din nattvard själv 

dej med min själ förenar.

Här är den hemlighet 

som ingen kan förstå, 

som djävlar häpnar vid 

och änglar undrar på. 

7. Till sist vill jag på nytt 

få ge dej tack och heder 

för löftet att du än 

en boning mej bereder, 

där i den helga stad 

dit du ska hämta mej. 

Tänk, hur min själ en gång

där ska få tacka dej!

Himlaprinsen Jon Svensson: Att lova Gud är mera gott

1. Att lova Gud är mera gott

än någon kan beskriva.

Det kan förhindra synd och brott

och ondskan från oss driva,

ja, plågor ifrån folk och land

och värja oss från eld och brand,

från dyrtid och från hunger.

2. Vår Frälsare, han för oss ber,

dess mera bör vi tacka.

Det oss till mycken fromma sker

om världen vill belacka.

Vad hon ej känner, inte vet,

det länder oss till salighet

i himlen och på jorden.

3. Den som har buken till sin Gud,

är inte född av Herren,

men syndar mot Guds lag och bud,

från himlens sällhet fjärran.

Guds barn, de har ett högre mål

än världens lumpna, tomma prål,

ty Gud sej själv dem skänker.

4. Ack, kunde jag var mänska hem

till himmelriket bära,

samt offra mej till liv och lem

för Jesu Kristi ära,

för Jesu heliga person,

så någon kom till rätta tron -

helt visst det lönte mödan.

5. Guds Son, till vilken jag är döpt,

hans namn jag jämt vill ära.

Han ber för mej, han fri mej köpt

och föder med sin lära.

Ack, nådetiden är för kort

att glömma denna sanning bort

och världens gudar tjäna.

6. Hjälp mej, min käre Frälsare, 

att världen glad försaka.

Hjälp mej, min trogne Hjälpare,

allt mer och mer att vaka.

Ja, stanna i mitt hjärta, du,

ty fienden är nära nu

och vill mej ta tillfånga.

7. Jag är en fattig missionär,

men Gud kan rik mej göra;

han har de sina alltid kär

och vill dem helt tillhöra.

Så prisa högt vår själavän,

som varit och är med oss än,

samt hjälper de elända.

8. Är Gud med mej i verk och råd,

så vill jag honom lyda.

När ondskan i sitt överdåd

min sak vill orätt tyda,

jag tackar då min Gud och far,

att han i nåd mej utsett har

att också något lida.

9. Till sist, det tror jag över allt,

min gode Gud och Herre:

de som dej tjänar är som salt,

så världen ej blir värre;

ja, pelare som upprätt står,

när jorden slutligen förgår

och all dess prakt försvinner.

Vilken nåd att vara barn i huset

1. Vilken nåd att vara barn i huset, 

överförd från mörkret och till ljuset, 

slippa att som många, många andra 

i mörkret vandra - vilken nåd!

2. Har du Sonen, gläds, då har du livet

och ditt namn i livets bok inskrivet.

Prövotiden slutar vad det lider

och bättre tider väntar dej.

3. Tänk, vi är ju ändå återlösta

och från synd och lag och djävul frälsta!

Fienden kan väl förskräcka, jaga,

men aldrig taga oss med våld.

4. Må vi nu i Herrens fruktan vandra,

ej de andra nådebarnen klandra.

Svaga lammen Herden bär i famnen,

ja, in i hamnen för sin skull.

5. Du får vänja dej vid många skiften,

mer än dina känslor gäller Skriften:

har du bara Sonen, har du livet,

så står det skrivet, glöm ej det!

6. Herrens vänner, glöm ej hemligheten: 

Kristus gäller mer än uselheten.

Vad du än här nödgas låta fara,

barn får du vara, Kristi brud.

7. Dej tillräknas allt vad Kristus äger,

hans förtjänst allt annat överväger. 

Kristus inför Gud din gudstjänst sköter -

vad än dej möter, glöm ej det!

Glad som fågeln på sin gren i lunden

1. Glad som fågeln på sin gren i lunden 

är jag nu av inga sorger bunden, 

Jesus är min vän, så Anden säger, 

Guds nåd jag äger alla dar. 

2. Han har frälst min själ ur otrosnatten,

givit sämsta son den bästa skatten. 

Jag är barn i himlafadershuset, 

där nådeljuset lyser klart. 

3. Därför vill jag nu lovsjunga Herren, 

mina synder har han burit fjärran, 

aldrig, aldrig mer de kommer åter, 

fastän det låter så ibland. 

4. Om än dystra moln bortskymmer solen, 

vägen är ej lång till nådastolen, 

lätt som dimman där all nöd försvinner, 

och hjärtat finner frid igen. 

5. Jesus är mej alla dagar nära, 

mej och mina bördor vill han bära. 

Vad han ger mej tar jag utan fruktan,

nåd liksom tuktan, av hans hand.

6. Honom vill jag älska, honom tjäna,

han ska ha mitt hjärta, han allena. 

Jesu bud har blivit mej så kära,

hans ok att bära ljuvligt är.

7. Vid min faders bord i syskonringen

mår jag väl, hur väl, det fattar ingen.

Nådevindens ljuva, milda susning 

med stor förtjusning älskar jag. 

8. Snart är prövotiden här förliden. 

Jesus kommer snart, då slutar striden.

Fröjd som ej på jorden sett sin like

uti Guds rike väntar jag.

 

Jag sjunger nu om seger

 

1. Jag sjunger nu om seger,

min arma själ är frälst!

Vid korset är mitt läger,

där bor jag allra helst.

Ja, snaran sönder gick,

jag se'n avlösning fick,

det kändes i mitt hjärta,

du ropte: ät och drick!

2. Vem ska ha tack för detta?

Jo, du min Frälserman!

Det bör du ha med rätta,

och Gud ske lov, jag kan,

jag kan lovsjunga dej,

som återlöste mej

och låtit mej få smaka

hur Gud förbarmar sej!

3. Jag minns, om jag ska nämna't,

min förra otrostid,

men kanske jag bör lämna't,

ty nu har hjärtat frid.

Men ära bör du ha

liksom i himlarna,

ja, ära är du värdig

av varje människa!

4. Jag aldrig kan förglömma

att detta stoft fick nåd,

du kunnat mej fördöma,

men fann på annat råd.

Du sände bud på mej

och sade: stävja dej!

och syndaren blev stilla

och sa ej längre nej.

5. Skriv upp, min själ, den dagen,

ja denna dagen rätt,

då du till nåd blev tagen

på Frälsarns gamla sätt!

Glöm aldrig av den stund

då i din hjärtegrund

du nådens ord fick höra

ur Jesu egen mun!

 

Dej, Herre Krist, vi prisar

1. Dej, Herre Krist, vi prisar,

där vi kring bordet står,

att du oss väl bespisar,

du rundhänt bland oss går

med kläder, dryck och föda,

så vi ej faller döda,

men kraft och hälsa får,

men kraft och hälsa får.

2. När vi är glada och mätta

av dina rika lån,

så må vi ej förgäta

att allt kom ovanifrån.

Dej vill vi prisa och ära

och givmildhet oss lära,

vår Frälsare, Guds Son,

vår Frälsare, Guds Son.

3. Allt gott av dej vi äger,

du milde Jesus Krist.

Mångfaldig nåd uppväger

vår synd och stora brist.

För sundhet, näring och lycka,

att ingen oss från dej ska rycka,

vi tackar dej först och sist,

vi tackar dej först och sist.

4. Din Ande må oss benåda

och här ibland oss bo,

befrie oss från all våda

och give en stadig tro,

bevare oss här i livet,

och sedan i himmelen give

en evig glädje och ro,

en evig glädje och ro.

Mitt i en värld av mörker

Alt. verser 2-4 utifrån berättelsen i Joh 9:

Av spott och jord och lera

han gjorde som en deg

och la på mina ögon,

jag blundade och teg.

Förr var jag blind...

Han sa jag skulle tvätta

mej ren i Siloam.

Det var en bit att vandra,

men klart jag tog mej fram.

Förr var jag blind...

I dammens klara vatten

allt mörker sköljdes bort.

Jag såg hur solen lyste,

och då blev vägen kort.

Förr var jag blind...

Alla Guds barn, sjung nu för Herren

Kom, lova vår Gud

Som en trast uti furuskogen

Intet här jag bättre vet

Tack, min Jesus, att med dej jag här får leva

Sången vid tronen brusar fram

Sonen har gjort mej fri

Min kung och jag, vi går den smala vägen

Tack för en öppen himmel

Halleluja, halleluja, halleluja, sjung till din Gud (Himlar och rymder)

Tack, o Jesus

//: Tack, o Jesus,
tack, o Jesus,
Jesus, tack
att du älskar mej ://

1. //: På Golgata du dog,
min synd och dom du tog.
Jesus, tack
att du älskar mej ://
Tack, o Jesus...

2. //: Du uppstod ur din grav,
ett evigt liv mej gav.
Jesus, tack
att du älskar mej ://
Tack, o Jesus...

3. //: Du kommer hit igen,
den rätte Konungen.
Jesus, tack
att du älskar mej ://
Tack, o Jesus...


Text och musik: Negro Spiritual,

övers. A.H. 2009