Jag vet en väg som leder

1. Jag vet en väg som leder
till himlens sköna land.
Väl går den genom mörker
och prövningar ibland,
men till den ljusa staden
den ändå säkert bär.
//: Den vägen Jesus är ://'

2. Jag vet en frid som varar
när annat allt förgås.
För guld den kan ej vinnas,
för penningar ej fås.
Den är en dyrbar gåva
från Gud, vår Fader kär.
//: Den friden Jesus är ://

3. Jag vet en kraft som helar
min ande, själ och kropp,
som skänker ro och vila,
ger läkedom och hopp.
Den ger mej mod att leva
i denna mörka värld.
//: Den kraften Jesus är ://

4. Jag vet ett mål så härligt,
som väntar ovan skyn,
och snart den slöjan brister,
som dolt det för min syn.
Med blicken fäst vid Jesus
jag löper framåt här.
//: Det målet himlen är ://

Text: Hildur Elmers 1894 (26 år), ngt bearb. för Psalmer och Sånger 1987 (men jfr gärna med originalversionen i Lisbeths och Ny-Davids sånginspelning!).
Musik: Anders Gustaf Sjöblom

O Jesus, öppna du mitt öga

Alt. melodiform (mer originaltrogen):



1. O Jesus, öppna du mitt öga
så jag kan se hur rik jag är!
Jag har en Fader i det höga
//: som fadersomsorg om mej bär ://

2. Jag har en Broder vid hans sida,
som alltid talar väl för mej,
en evig nåd, som går så vida
//: som himlavalvet sträcker sej ://

3. Jag har en Tröstare i nöden,
en Hjälpare, en vän så god.
Jag har ett evigt liv i döden,
//: en evig frid i Jesu blod ://

4. Jag har ett fast, orubbligt rike,
vars grundval aldrig bäva kan.
Jag har en krona utan like,
//: ett arv som Jesus åt mej vann ://

5. Än mer, fast synd och brist mej plågar,
jag är en mäktig Konungs brud,
fast otron ofta ler och frågar:
//: var är din höghet och din skrud? ://

6. Gud, låt ditt ord i mej få tona
så jag kan se din härlighet
och aldrig glömmer bort den krona
//: du mej berett av evighet :// 

Hur underlig är du i allt vad du gör

1. Hur underlig är du i allt vad du gör,
vem kan dina vägar förstå?
Men ett är dock säkert: den väg du mig för
för mig är den bästa ändå.

2. "Här nere du vet ej, mitt barn, vad jag gör,
men du skall få se det en gång.
Du ängsliga hjärta, vad sörjer du för?
Ej prövningens dag är så lång."

3. Mångtusende vagnar, o Herre, du har,
och vilken du väljer för mig
kan göra detsamma, ty lycklig jag far
till himlen i sällskap med dig.

4. Och när som Elia i ilande fart
jag lämnar den ödsliga strand,
all smärta försvinner och allting blir klart
hos Jesus i fröjdernas land.

5. I tillbedjan skall vi då böja oss där
och ropa mångtusen i kör:
Rättfärdig och nådig, o Herre, du är
för evigt i allt vad du gör!

6. Så bidar jag tålig och nöjd med min del
till dess alla varför fått svar.
Mitt härliga hopp, det kan aldrig slå fel:
ett arv utan like jag har. 

Han är slagen och förkastad

1. Han är slagen och förkastad,
fast han själv oskyldig är.
Skulden är på honom lastad,
all vår synd han tåligt bär.
Det är Kristus, livets Herre,
länge väntad till vår jord,
Davids Son, likväl hans Herre
och av evighet Guds ord.

2. Har det någonsin i tiden
funnits smärta lika stor?
Han blir hånad när han lider,
överges av vän och bror.
Många vill hans börda råga,
ingen hindrar det som sker.
Men det svåraste är plågan
från de slag Rättvisan ger.

3. Om du straffets vidd ej fattar,
inte inser vad du fått,
om du synden underskattar,
lyft din blick - se här dess mått!
Mänskosonen, Herrens Smorde,
en ohygglig börda bär.
Se på Offret, vad han gjorde
för att du så älskad är!

4. Vi får syndens straff nu slippa,
den har sonats av Guds Lamm.
Kristus är vår frälsnings klippa,
vi vill upphöja hans namn.
Till vår tillflykt vi nu ilar,
där förlåtelse vi får.
Den vars hopp på Kristus vilar
aldrig skall förlorad gå.

Text: Thomas Kelly (1769-1855) "Stricken, smitten and afflicted", övers. Katarina Eliasson 2007 som har upphovsrätten, se lbk.cc/Media/Sånger (publicerad här med tillstånd).
Musik: Paderborn 1850

Det ringer nu till julens fest

1. Det ringer nu till julens fest,

det ringer för den höge gäst

som steg till låga stugor ned

med himlens glädje, frid och fred.

2. Så kom nu med till Davids stad,

där änglaskaran sjunger glad.

Ja, kom och hör det glädjebud

som markens herdar får från Gud!

3. Låt oss tillsammans stilla då

som herdarna till barnet gå,

med glädjetårar tacka Gud

för Frälsaren och nådens bud.

4. Ja, sjunge den som sjunga kan!

Nu tändes ljus i skuggors land

och just som midnattshanen gol

blev Jakobs stjärna till en sol.

5. Nu kom han, patriarkers hopp,

med ord och dop, med blod och kropp,

och tyder nu i krubbans säng

vad David sjöng på berg och äng.

6. Kom, Jesus, var vår värd och gäst,

håll själv i oss din stora fest,

då ska med David själv en gång

vi prisa dej med jubelsång! 

Jesus, jag dej älskar

1. Jesus, jag dej älskar,
du som älskar mej.
Du på korset lider,
jag tillbeder dej.

2. Jesus, jag dej prisar,
du som räddar mej.
Jag går fri från synden,
när jag går med dej.

3. Jesus, du har uppstått,
nu är graven tom.
Jag står där förundrad,
o mysterium.

4. Du har gått till Fadern,
står inför hans tron,
ser ditt folk i kärlek,
beder för dem nu.

5. Jesus, du är med oss,
genom liv och död,
nu mitt hjärta brinner
av din kärleks glöd.

6. Höj din röst i lovsång,
ropa ut i fröjd:
Jesus är min Herre,
han gör allting nytt.

*7. Pris ske dej, o Fader,
pris ske dej, Guds Son.
Pris ske dej, du Ande,
i all evighet. 

Advent är mörker och kyla

1. Advent är mörker och kyla,
på jorden är krig och kallt.
Man drömmer om fred och om vänskap,
men bråkar och slåss överallt.

2. Advent är mörker och kyla.
Vi tänder ett ljus och ber:
Förbarma dig, Gud, över jorden.
All nöd, all förtvivlan du ser.

3. Advent är väntan på Kristus.
Kom, Herre, kom hit i tid
och lär oss ta hand om varandra
och leva tillsammans i frid. 

 
©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publ. med tillstånd.
 ©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år) 

Vi sätter oss i ringen

1. Vi sätter oss i ringen
och tar varann i hand.
Vi är en massa syskon
som tycker om varann.
För Gud är allas pappa
och jorden är vårt bo,
och vi vill vara vänner
med alla, må ni tro.

2. Vi sätter oss i ringen
och tar varann i hand.
Vi är en massa syskon,
som tycker om varann.
Tack gode Gud för jorden
och alla människor.
Gör en familj av alla,
en enda jättestor.
 
©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publ. med tillstånd.
 ©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan noterna inte publiceras här än] 

Jag går i fara var jag går

Alt. koral:


1. Jag går i fara var jag går,
jag måste alltid tänka
att Satan invid vägen står
med färdigsmidda länkar.
Hans dolda helvetsbrand
mej lätt förvilla kan
när inte på min vakt jag står.
Jag går i fara var jag går.

2. Jag går i trångmål var jag går,
mot synden ska jag strida.
Om Herren lägger korset på,
då ska jag tåligt lida.
Rätt ofta jag ej ser
en väg att vandra mer,
när motgångsdimman blir för svår.
Jag går i trångmål var jag går.

3. Jag går mot döden var jag går
vart än jag här mej vänder.
Förrän jag vet det, klockan slår
och döden bud mej sänder.
Ett litet andetag,
så slutar livets dag
och jag i evigheten står.
Jag går mot döden var jag går.

4. Jag går bland änglar var jag går,
de ska mej väl bevara.
Alls inget Satans makt förmår
mot denna himlaskara.
Bort, världens suck och sorg,
jag går i änglaborg
och Herren räknat mina hår.
Jag går bland änglar var jag går.

5. Jag går med Jesus var jag går,
han har mej vid sin sida.
Han läker mej med sina sår
och hjälper mej att strida.
Där han står ondskan mot,
jag sätter ner min fot.
Om allting än min ofärd spår,
jag går med Jesus var jag går.

6. Jag går till himlen var jag går,
så fatta mod, mitt hjärta!
I himlen du en ände får
på all din nöd och smärta.
Bort, världens lust och prakt,
ni hör vad jag har sagt:
all världens ära jag försmår,
jag går till himlen var jag går.

Sök allra först Guds rike

1. Sök allra först Guds rike
och hans rättfärdighet,
så ska ni få allt det andra med.
Halleluja, amen.

2. Människan lever ej bara av bröd
men av varje ord
som går ut från Guds egen mun,
halleluja, amen.

3. Be till Gud och ni ska få,
sök och ni ska finna,
bulta och dörren ska öppnas för er,
halleluja, amen.

Här kommer, Jesus, dina små

1. Här kommer, Jesus, dina små!
I Betlehem vi hälsar på.
Men ge oss ljus och hjälp oss du
att hitta vägen till dej nu!

2. Med sång vi kommer till dej in
och böjer knä vid krubban din. 
O stora stund, o klara natt,
då du blev född, vår största skatt!

3. Välkommen från din himmelssal
till denna världens tåredal,
där man dej inget annat bjöd
än stall och krubba, kors och död!

4. Men Jesus, hur kan det gå till
att många än dej glömma vill
och inte mer den kärlek ser
som gjorde att du kom hit ner?

5. Så låt dem se den nu igen,
du som är allas bäste vän,
så var och en vill vända om 
och tro på dej som till oss kom.

6. Låt ingenting på jordens rund
oss locka från vårt dopförbund,
men låt vår största längtan stå
till dej, till dej, som älskar så.

7. Så ska det ske att vi en gång
bland alla helgons jubelsång
i himlens sköna paradis
får prisa dej på änglavis.

8. Här står vi alla nu på rad
kring dej, som gör vår jul så glad!
Men led oss så vi möts igen
en gång hos dej i himmelen!

Det är ett fast ord

1. Det är ett fast ord, i alla skiften
väl värt att hela sin tillit ge,
att Jesus Kristus kom hit i världen,
han kom att frälsa just syndare.

2. Och är bland syndare jag den störste,
jag sjunger ändå på barnavis:
barmhärtighet även mej bevisats
igenom Jesus, Gud vare pris!

3. Vår Herre Jesus är själv oss nära,
han verkar, vem kan förhindra det?
Den eld på jorden han kom att tända
skall härligt brinna i evighet.

4. O Herre Jesus, kom med din Ande,
blås liv i benen som ligger här
på marken döda och har förtorkat -
kom, skänk dem livet, o Jesus kär!

5. Låt himlen rämna och kom som regnet
hit ner till jorden så torr och hård!
Låt ödemarken snart härligt blomstra
och gör av öknen en örtagård.

6. Sätt stora skaror vid dina fötter
och lär dem känna dej som du sa!
Ja amen, amen, ditt namn ske ära,
dej tillhör riket. Halleluja!

Upp, upp min själ och sjung

1. Upp, upp min själ och sjung!

Stig dristigt upp ur gruset,

inställ dej fri och glad för Guds och Lammets tron!

Fast blicken svag och tung

måst blunda vid det ljuset,

så utgjut dock ditt hjärtas fröjd med jubelton!

Ty du till fröjden

som är i höjden,

till Lammets stora bröllop friköpts med hans blod.

All himlens helga prakt

av Herrens stora makt

har skänkts åt dig, det är ditt arv, din skatt, din lott,

så fröjda dej, betänk, min själ, vad nåd du fått!

2. Du ej vid Sinai

i mörker, blixt och dunder

behöver bäva mer, du bjuden är till fest,

att Sion få bese

och Salems glädjeunder

hos Nya Testamentets Medlare och Präst.

Om lystna världen

har frid i flärden,

så sjung du helig, lov, pris, tack, halleluja!

Ty fast du än är här

och svaga hyddan bär

så får dock hjärtat vara vid sitt hem, sin skatt.

Där kan, där bör, där skall det vara dag och natt.

3. O vilken härlig lott

att Herren lik få vakna

och där förklarad skåda honom som han är!

Då är allt glädje blott,

jag ingenting skall sakna,

nej, då är Lammets brud fullkomligt ren och skär.

Mej kronan räckes,

jag övertäckes

med Jesu Kristi härliga rättfärdighet.

Min gamle Adam svår

och varje bitter tår,

allt blir förbytt i helighet och härlighet

och Gud får pris och lov och tack i evighet.

4. Då redan här jag får

så ofta lycklig vara,

fast dunkel blick blott delvis kan min Herre se,

då himmelsk sång mig når

re´n här med toner klara,

hur härligt skall ej sedan allt för mej sej te!

I lyckans stunder

Guds kärleks under

så ljuvligt strålar mej till mötes redan här.

Men när jag tänker på

att en gång jag skall få

med alla frälsta sjunga Lammets nya sång,

då blir min själ för ändlöst jubel alltför trång!

5. Den nya visan där,

den sjungs till Lammets ära,

och gammal och utsjungen kan den aldrig bli.

Den vill jag redan här

så gott jag kan mej lära

och stämma in i himlens glada melodi:

Guds Lamm ske ära,

som kom oss nära

och som på korset återlöst oss med sitt blod!

Det värdigt är all makt,

kraft, rikedom och prakt,

lov, starkhet, ära, pris och tack båd' först och sist!

Och himlen svarar: Amen, det är sant och visst! 

Frid, verklig frid

Alt. koral:


1. Frid, verklig frid, 
bland jordens synd och strid?
Ja, Jesu blod ger hjärtat ro och frid.

2. Frid, verklig frid, 
bland jäktande bestyr?
På Jesu viljas väg all oro flyr.

3. Frid, verklig frid, 
när allt känns svårt och tungt?
Vid Jesu hjärta, där är stilla, lugnt.

4. Frid, verklig frid, 
där vänner inte är?
Ja, Jesus oss och våra kära bär.

5. Frid, verklig frid, 
när okänd framtid gryr?
Vi känner Jesus, han vår farkost styr.

6. Frid, verklig frid, 
i dödens mörka trakt?
Ja, Jesus kuvat döden och dess makt.

7. Det är oss nog: 
snart slutar jordens strid
och Jesus kallar oss till evig frid. 

Min sång skall bli om Jesus

 

1. Min sång skall bli om Jesus,
den enda tröst jag vet.
Han kröner mina dagar
med nåd och trofasthet.
Han lär mitt hjärta sjunga,
han är ju själv min frid.
Min sång skall bli om Jesus
i klar och mulen tid.

2. Min sång skall bli om Jesus,
det blödande Guds Lamm
som gått för mej i döden
och hängt på korsets stam.
Min sång skall bli om Jesus
när jag i stilla ro
besinnar vad han gjort mej
och i hans frid får bo.

3. Min sång skall bli om Jesus
som än bevarar mej
och med sin nåd och tuktan
mej håller kvar hos sej.
Att jag ej går förlorad,
det gör hans trofasthet.
O, skulle jag ej tacka
i evighet för det?

4. Min sång skall bli om Jesus
på vägen hem, tills jag
står frälst och glad och salig
hos honom själv en dag.
Och där i Edens lunder,
vid livets klara flod,
min sång skall bli om Jesus
som löst mej med sitt blod. 

Jesus, min Herre, dej vill jag älska

 

1. Jesus, min Herre, dej vill jag älska,
du som i döden älskade mej.
//: Dej vill jag lyda, dej vill jag tjäna,
lämna mej villigt, Herre åt dej. ://

2. Ge mej, o Jesus, mer av ditt sinne,
gör mej barmhärtig, ödmjuk och mild.
//: Ge mej mer kärlek, mod att försaka,
djupt i mitt hjärta prägla din bild. ://

3. Ta mina händer, ta mina fötter,
öga och öra ta, Herre kär.
//: Hela mitt hjärta vill jag få ge dej,
Jesus, min Herre, din jag nu är. ://


Text och musik: Joel Blomqvist 1879 (39 år), ngt bearb.

Vad tar jag mej till

1. Vad tar jag mej till
när ingenting går som jag önskar och vill,
när tvivel och hopplöshet tränger sej in
och lägger sej tungt över tillvaron min,
när slutet sej närmar fast livet står still,
//: vad tar jag mej till? ://

2. Var finner jag fred
när tankarna tynger och böjer mej ned?
För frestelser ofta mej ryckte och drev
och synder och sorger, de tryckte och rev,
så foten blev sårad och frid jag ej fick
//: på vägen jag gick ://

3. Det finns inte en
som läker vart sår och får undan var sten,
av alla de stora och visa på jord
som granskar de doldaste krafter och ord,
för alla har synder och blödande sår,
//: nej, ingen förmår ://

4. Min Herre och Gud!
Du ensam kan trösta din sörjande brud.
Du ser hennes tårar, du ser hennes sorg
och visar en väg ifrån frestarens borg.
Den vägen har brudgummen märkt med sitt blod,
//: det ger henne mod ://

5. Om vägen ger sår,
om frestaren ofta min undergång spår,
då för det mej bara till Frälsarens famn,
där stillnar min strid och där har jag min hamn.
Min sköld och mitt svärd och min rustning han är,
//: min Frälsare kär ://

6. Låt drömmarna dö
och planerna vissna som blommor och hö,
om bara min själ kan få vinna sitt slag
och står på sin vakt till förlossningens dag.
Då får jag min krona och skinande skrud
//: av Herren, min Gud :// 

Jag mår ibland som ett moderlöst barn (Sometimes I feel like a motherless child)

1. //: Jag mår ibland som ett moderlöst barn ://
Jag mår ibland som ett moderlöst barn
//: långt, långt hemifrån ://
Tro Guds ord ändå
//: långt, långt hemifrån ://

2. //: Det känns ibland som om allting var slut ://
Det känns ibland som om allting var slut
//: långt, långt hemifrån ://
Tro Guds ord ändå
//: långt, långt hemifrån ://.

En vänlig grönskas rika dräkt

Alt. koral:


1. En vänlig grönskas rika dräkt
har smyckat dal och ängar.
Nu smeker vindens ljumma fläkt
de fagra örtesängar.
Och solens ljus
och lundens sus
och vågens sorl bland viden
förkunnar sommartiden.

2. Sin lycka och sin sommarro
de yra fåglar prisa:
ur skogens snår, ur stilla bo
framklingar deras visa.
En hymn går opp
av fröjd och hopp
från deras glada kväden,
från blommorna och träden.

3. Men du, o Gud, som gör vår jord
så skön i sommarns stunder,
giv att jag aktar främst ditt ord
och dina nådesunder.
Allt kött är hö
och blomstren dö
och tiden allt fördriver.
Blott Herrens ord förbliver.

4. Allt kött är hö. Allt flyktar här,
och snart förvissnar gräsen.
Hos dig allena, Herre, är
ett oförgängligt väsen.
Min ande giv
det nya liv
som aldrig skall förblomma,
fast äng och fält stå tomma.

5. Då må förblekna sommarns glans
och vissna allt fåfängligt.
Min vän är min och jag är hans,
vårt band är oförgängligt.
I paradis
han, huld och vis,
mig sist skall omplantera,
där intet vissnar mera. 

I denna ljuva sommartid

Alt. dalakoral från Malung (finns ej i psalmboken):
  



Jfr även Land Lars Erssons melodi till SvPs622, som i leksandstrakten sjungits just till "I denna ljuva".

Alt. Anders Öhrwalls koral (finns ej i psalmboken):




1. I denna ljuva sommartid,
gå ut, min själ, och gläd dej vid
den store Gudens gåvor.
Se, hur i prydning jorden står,
se, hur för dej och mej hon får
så underbara håvor.

2. Av rika löv är grenen full
och jorden täckt sin svarta mull
med sköna gröna kläder.
De fagra blommors myckenhet
med större prakt och härlighet
än Salomos dig gläder.

3. Oss åkern bådar ymnig tid
och ung och gammal gläds därvid
och bör Guds mildhet prisa
som vill i överdådigt mått
oss människor så mycket gott
var dag och stund bevisa.

4. Låt, Jesus, mej nu i ditt hägn,
alltjämt av nådens milda regn
bevattnad, stå i blomma.
Din kärleks sol upplive så
min själ, att Andens frukter må
av hennes värme komma.

5. Behåll mej till ditt paradis,
och låt mej på de trognas vis
i dina gårdar grönska.
Låt mej få tjäna dej allen'
i trohet sann, i kärlek ren,
så vill jag mer ej önska. 

Far i himlen

1. Far i himlen,
du som mej och världen bär,
du som givit mej åt Jesus,
jag har dej kär.

2. Jesus, Jesus,
du som Gud och mänska är,
du som dog för mej på korset,
jag har dej kär.

3. Helig Ande,
du som livets mening lär,
du som leder mej till Jesus,
jag har dej kär.

4-stämmig kanon, A.H. 2009 och 2011 fritt efter Bengt Pleijel

Än i dag kallar Jesus, Mästaren

1. Än i dag kallar Jesus, Mästaren:
Res dej upp och följ med mej!
I Guds rike finns plats för varenda en.
Res dej upp och följ med mej!
Lämna det som binder dej,
- res dej upp och följ med mej! -
låt det inte hindra dej.
Res dej upp och följ med mej!
Följ mej!
Följ mej!
Res dej upp och följ med mej!
Följ mej till livets stora mål.
Res dej upp och följ med mej!

2. Om du lyssnar till ordet som ger liv
- res dej upp och följ med mej! -
får du leva med Gudsrikets perspektiv.
Res dej upp och följ med mej!
Lämna det som binder dej...
 

Ring samman till himmelen

//: Ring samman till himmelen ://
ring samman till himmelen,
ja, kalla till himlen idag.

//: Gå vägen fram dit Jesus har gått ://
gå vägen fram dit Jesus har gått,
och kalla till himlen idag.
//: Ja, kalla till himlen idag ://
Jag tackar Gud och jag tackar dej
som kallar till himlen idag.

//: Ring samman till himmelen ://
ring samman till himmelen,
ja, kalla till himlen idag. 

Var är den Vän

Alt. koral:


Alt. koral:



1. Var är den Vän som överallt jag söker?
När dagen gryr, min längtan blott sej öker.
När dagen flyr, jag än ej honom finner,
fast hjärta brinner.

2.Jag ser hans spår varhelst en kraft sej röjer
en blomma doftar och ett ax sej böjer.
Ja, i den suck jag drar, den luft jag andas
hans kärlek blandas.

3. Jag hör hans röst där sommarvinden susar,
där lunden sjunger och där floden brusasr;
jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala
och mej hugsvala.

4. Likväl ett töcken mej från honom stänger:
min bön, men ej min blick till honom tränger.
O, om jag kunde nå dithän med båda
och honom skåda!

5. Ack, när så mycket skönt i varje åder
av skapelsen och livet sej förråder,
hur skön då måste själva källan vara,
den evigt klara! 

Den blomstertid nu kommer

1. Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor:
du nalkas, ljuva sommar,
då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma
till allt som varit dött,
sig solens strålar närma,
och allt blir återfött.

2. De fagra blomsterängar
och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
och lundens gröna träd,
de skola oss påminna
Guds godhets rikedom,
att vi den nåd besinna,
som räcker året om.

3. Man hörer fåglar sjunga
med mångahanda ljud,
skall icke då vår tunga
lovsäga Herren Gud?
Min själ, upphöj Guds ära,
stäm upp din glädjesång
till den som vill oss nära
och fröjda på en gång.

4. Du milde Jesu Kriste,

vår glädjesol och sköld,

ditt ljus och hägn ej briste,

uppvärm vårt sinnes köld.

Giv kärlekseld i hjärta,
förnya själ och and´,

vänd bort all sorg och smärta

med mild och mäktig hand.

5. Du Sarons blomster sköna,

du lilja i grön dal,

må du vår själ bekröna

med alla dygders tal.

Av Sion må hon fuktas

med nådens dagg, att hon

förskönas och befruktas

som ros på Libanon.

6. Välsigna årets gröda

och vattna du vårt land.

Giv oss var dag vår föda,

välsigna sjö och strand.

Ditt fotspår drype fetma,

bespisande vår jord,

och flöde nådens sötma

till oss av livets ord. 

Från himlen kommer jag med bud

1. (Ängeln): "Från himlen kommer jag med bud
till alla människor från Gud.
Ett glädjebud från himlens höjd
jag sjunger ut med lust och fröjd:

2. Ett barn är fött åt er i dag,
en Frälsare i Davids stad.
Ja, den ni väntat är nu här,
och Herren själv det barnet är.

3. Om ni förstår mitt budskap rätt,
så ska ni finna vägen lätt:
ett nyfött barn på krubbans strå,
det är det tecken ni ska få."

4. (Alla): Kom, låt oss allesammans då
med herdarna till staden gå!
Med egna ögon får vi se
vad Herren Gud oss velat ge.

5. Du himlabarn, välkommen hit!
Fastän din dräkt var ren och vit
kom du till dammet här hos mej!
Hur ska jag kunna tacka dej?

6. Om världen vore än så stor
och prydd med guld och pärlemor,
så vore den för ful och trång
att bli din vagga ens en gång.

7. Och ändå vilar du så här,
du barn som mej och världen bär.
För min skull är du född att dö
och vilar på en bädd av hö.

8. Med detta du mej lära vill
att himlen hör de minsta till.
All världens makt och sköna ting
kan inte föra oss dit in.

9. Min Herre Jesus, hör min röst:
gör dej en vagga i mitt bröst.
Om du för alltid där vill bo,
så har jag evig tröst och ro.

10. Ja, fyll min själ så att jag ej
i evighet kan glömma dej!
Jag vill så gärna dagen lång
få sjunga just för dej min sång.

*11. Pris vare Gud till evig tid,
som sände oss sin Son med frid!
Vi sjunger nu med änglars kör
den nya sång som aldrig dör. 

Kärlek från vår Gud

Alt. koral:


1. Kärlek från vår Gud

flödar till oss ut

som en källa, frisk och ren.

I dess vatten klart,

stilla, underbart

glimmar livets ädelsten.

2. Kärlek från vår Gud

som en smyckad brud

kommer ljuvlig till oss ner.

Öppna blott din famn,

kom i Jesu namn!

Himlens glädje den dej ger.

3. Kärlek från vår Gud

är det stora bud.

Inget större finns än den.

Bliv däri all tid,

och du har Guds frid,

ty Gud själv är kärleken.

Från Frälsaren på korsets stam

SÅ HELT FÖRLÅTER GUD
Fem trösterika bilder ur Skriften

1. Från Frälsaren på korsets stam
ljus faller på min dräkt,
då träder syndens fläckar fram,
jag blir med rövarn släkt.
Men han som var mot rövarn god,
han tvår mej snövit i sitt blod.
Så helt förlåter Gud.
Så helt förlåter Gud.

2. Min synd låg mellan mej och Gud,
så hög som bergets kam,
och hindrade mitt böneljud
att nå till Herren fram.
Då kastar Gud bakom sin rygg
all synden min, nu är jag trygg.
Så helt förlåter Gud.
Så helt förlåter Gud.

3. Mitt hjärtas svåra plågoris,
som tuktade så hårt,
min synd, som jag på intet vis
själv kunde driva bort,
så fjärran är, så Skriften lär,
som öster ifrån väster är.
Så helt förlåter Gud.
Så helt förlåter Gud.

4. I havets djup min synd blev sänkt,
o evangelium!
Det är som hade Herren tänkt:
jag vill se ut ett rum,
där synd kan stängas in så väl
att aldrig mer den når din själ.
Så helt förlåter Gud.
Så helt förlåter Gud.

5. Som molnen flyr för solens sken
och ej en sky blir kvar,
som himlen strålar klar och ren
där nyss blott töcken var,
så plånar Gud all synden ut
och gör på all min vånda slut.
Så helt förlåter Gud,
så helt förlåter Gud.

Text: Kämpe Gleerup 1913 (42 år) 

Musik: Artur Erikson 1955 (37 år)  

Hos min Jesus är jag helt trygg

Hos min Jesus är jag helt trygg,
han är klippan, han är min frid,
han är klippan, han är min frid,
han är klippan, han är min frid.

1. Jag har ingen tröst för min synd,
men jag ser i Bibeln ett lamm
som har burit allt på sin rygg.
Jag ska inte komma på skam.
Hos min Jesus är jag helt trygg...

2. Om än vågorna kring mej slår,
om jag inte något förmår,
Jesu kors det är en Guds kraft
som helt upp till himmelen når.
Hos min Jesus är jag helt trygg...

Kwake Yesu nasimama

Ndiye Mwamba ni salama,

Ndiye Mwamba ni salama,

Ndiye Mwamba ni salama.

Ge mej det urgamla ordet

Ge mej det urgamla ordet,
ge mej det urgamla ordet,
ge mej det urgamla ordet,
för det duger bra åt mej.

1. Det dög bra åt Mirjam och Moses,
det dög bra åt Mirjam och Moses,
det dög bra åt Mirjam och Moses,
och det duger bra åt mej.
Ge mej det urgamla ordet...

2. Det befriar från slaveriet,
det befriar från slaveriet,
det befriar från slaveriet
och det duger bra åt mej.
Ge mej det urgamla ordet...

3. Det dög bra åt Matteus och Markus,
det dög bra åt Matteus och Markus,
det dög bra åt Matteus och Markus
och det duger bra åt mej.
Ge mej det urgamla ordet...

4. Det ger syndare frid och frihet,
det ger syndare frid och frihet,
det ger syndare frid och frihet
och det duger bra åt mej.
Ge mej det urgamla ordet...

Text och musik: Negro Spiritual, fritt övers. A.H. 2011