Han på korset, han allena

Alt. koral:

Alt. koral: 
    

1. Han på korset, han allena
är min fröjd och salighet. 
Ingen kan så väl mej mena, 
ingen så mitt bästa vet. 
Ingen är mot mej så god, 
ingen har hans tålamod. 
Söker jag kring land och rike, 
aldrig finner jag hans like. 

2. Jordisk vän kan lindra nöden 
för en vän som hjälp begär. 
Jordisk kärlek går i döden 
bara om den älskad är. 
Men finns någon mer än han 
som så tåligt älska kan 
att han allt för mänskor lider 
som i hat mot honom strider? 

3. Han på korset, han allena, 
annan är ej funnen än. 
Han, Guds Lamm, det milda, rena, 
dör för ovän som för vän. 
Ingen skillnad Jesus gör, 
lämnar inga utanför,
kämpar, blöder och vill kalla 
till Guds paradis oss alla.

4. Solen som från fästet lyser
över ond som över god
bara någon droppe hyser
av hans djupa kärleksflod.
Månen som från himlens hus
ger åt själva natten ljus
är ju som en skugga bara
av hans kärlekseld, den klara. 


5. Han på korset, han allena 
allt mitt hopp och goda är. 
Ingen må mej det förmena 
att jag håller honom kär. 
Vilken vän har här för mej 
såsom han utgivit sej? 
Han kan mej med Gud förena, 
han på korset, han allena.

Se, livet vill blomma i Skaparens hand

Alt. koral:

1. Se, livet vill blomma i Skaparens hand,
som lustgårdens örter och träd,
då hjärtan är tända hos kvinna och man
att älska och ära varandra.

2. Vi lyfter till Herren vårt tack och vår bön
för gåvan han ger i vår vård.
Låt växa och mogna, om lust byts i nöd,
den kärlek som bundit oss samman.

3. Så stärk oss att bära den vardag vi får
i kärlek som ej söker sitt.
Bevara ett ljus och en fröjd hos oss två
från livet vid skapelsens källa.

Snabbt jagar stormen våra år

1. Snabbt jagar stormen våra år 
som skyar över hav. 
Knappt tändes, år, din blida vår, 
så bleknar glansen av. 
Din sommarblomstring är sin kos, 
hav tack för vad du gav, 
om ock du endast gav en ros 
att lägga på en grav. 

2. Du makt för vind och skyar, 
du makt för liv och år, 
som ständigt allt förnyar 
och allt i spillror slår, 
med öden och med timmar 
i julens aftonbrand 
du står, och sädet glimmar 
i såningsmannens hand. 

3. Giv psaltare och lyra, 
då mödan görs oss lång. 
Betag oss ej den dyra, 
den ljuva lust till sång. 
Låt klinga våra dagar 
som vind i gröna hagar,
som vind i gröna hagar, 
som hav i böljegång. 

4. Giv oss en härd att njuta vid 
av vårt beskärda bröd,
giv oss ett bröst att luta vid, 
när glädjen vänds i nöd,  
giv oss en tro att sluta vid 

tryggt i den mörka död,
giv oss en tro att sluta vid
tryggt i den mörka död.

Död och födsel gör oss lika

Alt. koral:



Alt. koral:




Död och födsel gör oss lika,
gå bort till de dödas ben,
sök där ut de arma, rika,
en förnäm och en gemen.
Gå till vaggan, se och lär
om det barn, som ligger där
och så stilla menlöst sover,
med sig förer guld och håvor.

Bedröva ej Anden

1. Bedröva ej Anden, som talar så stilla
i hjärtat om Herren och söker ditt väl.
Bedröva ej Anden, när han ej kan gilla
en tanke, en handling som skadar din själ.

2. Bedröva ej Anden, som rikt dej hugsvalar
och visar dej fram till din Frälsare kär.
Giv akt, när i hjärtat så ljuvligt han talar
och sanningens helgande vägar dej lär.


3. Bedröva ej Anden, när tyst han dej manar
att göra i kärlek en tjänst åt vår Gud.
Var villig att följa, då vägen han banar
och bjuder dej lyda din Mästares bud.

4. Bedröva ej Anden - han kan från dej vika
och låta dej vandra till mörker och ve.
Men lyder du honom, du finner de rika,
de härliga skatter dej Herren vill ge!

Härligt nu skallar frälsningens bud

1. Härligt nu skallar 
frälsningens bud!
Syndare kallar
Herren, vår Gud,
kallar och hälsar
stora och små,
att han dem frälsar 
härligt också.

2. Syndare, skynda,
frälsning mottag!
Ja, varför synda
ännu en dag?
Kan du ej se dej
synderna kvitt?
Gud vill få ge dej
frälsningen fritt.

3. Undan du löpte
Frälsaren god,
fastän han köpte
dig med sitt blod.
Löp då ej längre,
fly honom ej!
Trängre och trängre
blir det för dej.

4. Aldrig i världen
blir du förnöjd.
Synden och flärden
ger ingen fröjd.
Men om du smakar
frälsningens frid,
lätt du försakar
världen alltid.

5. Salig i nöden,
salig i strid,
salig i döden,
salig all tid,
det får du vara
om du blir frälst,
sen kan du fara
hem när som helst.

Tack, Herre, för din jungfrumor

1. Tack, Herre, för din jungfrumor,
din mor Maria,
benådad, i sin ringhet stor,
din mor Maria.
Gläd er, o Kerubim,
lovsjung, o Serafim,
sjung med henne Herrens lov!
Salig, salig, salig Maria!

2. Hon bar dej i sin egen kropp,
din mor Maria,
och födde dej, all världens hopp,
din mor Maria.
Gläd er, o Kerubim...

3. Ja, hon bevarade ditt ord,
din mor Maria,
spred väldoft som en fruktbar jord,
din mor Maria.
Gläd er, o Kerubim...

4. Till krubba, kors och kunskap kom
din mor Maria.
Så lär oss ta emot dej som
din mor Maria.
Gläd er, o Kerubim...

Kom, helge Ande, sanna ljus

1. Kom, helge Ande, sanna ljus,
kom, stora och fördolda skatt,
kom du som ingen fullt har känt,
kom, glädje utan gräns och slut.

2. Kom, du som är vår frälsnings mål,
kom, du som väcker ur vår sömn,
kom, dödas liv, uppståndelse,
kom osedd, orörd, ofattbar.

3.  Kom, du som bortom tiden bor
men strömmat ner ibland oss här,
vi ropa kan i bön ditt namn,
men ej ditt väsens djup förstå.

4. Kom, du som själv min längtan är,
kom, trösten för min arma själ.
Kom, du min andedräkt, mitt liv,
kom, du min ära och min fröjd.

Så högt har Gud, oss till stor fröjd

1. Så högt har Gud, oss till stor fröjd,
den fallna världen älskat,
att han har sänt från himlens höjd
sin Son, som oss har frälsat.
I synden världen var så sänkt
att hjälp ej stod att finna,
ej nåd att vinna,
om Gud sin Son ej skänkt.
O mänska, det besinna!

2. Men detta är vår själatröst,
en nådens klara källa,
att Jesus har oss återlöst
och lidit i vårt ställe.
O Gud, så stor din kärlek är,
som så oss ville lisa,
oss hjälp bevisa!
En mänskotunga här
kan aldrig nog dej prisa.

3. För den som tror på Jesus Krist
ska evigt salig vara.
Den salighet vi hade mist
vi får i honom bara.
För inte sände Gud sin Son
att fallna världen döma
och nåden gömma,
nej, frälsa världen från
dess fall och synden glömma.

4. Men den är redan dömd förvisst
och honom Gud förkastar
som ej vill tro på Jesus Krist,
han till fördärvet hastar.
För då han inte ville tro
i Sonens namn allena,
Guds Lamm det rena,
Gud honom själaro
och himlen ska förmena.

5. Den som till änden trogen är
skall livet få att ärva.
Det liv som döden aldrig tär
har Kristus oss förvärvat.
Så ge oss, Gud, en stadig tro
som Jesu namn bekänner
med dina vänner. 
Ja, ge oss evig ro,
oss ta i dina händer.  

Gud vare tack och ära

Alt. koral:
 

1. Gud vare tack och ära 
för helga änglars vakt!
Ej satan ska förfära
med all sin list och makt!
Han tänker nog mej sålla
som vetet på vår jord,
men Gud ska mej behålla,
det säger mej hans ord.

2. De starka himmelskämpar,
o Gud, förordna hit!
När satan mot mej stämplar
till dej jag satt min lit.
Så ställ dem vid min sida
som fordom Jakobs här
och låt dem för mej strida
som för Elisa kär.

3. Då ängeln gav i nöden
Elia mat en kväll,
då änglar ifrån döden
fick rädda Daniel,
låt dem mej ta vid handen
som Lot ur eld och glöd,
som Petrus ifrån banden,
som Paulus ur hans nöd.

4. Min synd har jag begråtit
och funnit nåd hos dej,
ja, du har allt förlåtit
så änglar fröjdat sej
med jubelrop som hördes
i hela himmelen,
när fallna barnet fördes
till frid och ljus igen.

5. När livet ska upphöra,
gör vilan lyckosam,
låt änglarna mej föra
till ro hos Abraham.
När du till doms ska komma,
låt mej i himmelrik
med alla dina fromma
bli dina änglar lik.

Tack, Gud, för ljusa morgonstunder

1. Tack, Gud, för ljusa morgonstunder,
tack, Gud, för varje nyfödd dag.
Tack, Gud, för alla livets under
ödmjukt tackar jag.

2. Tack, Gud, för alla goda vänner,
tack, Gud, för din förlåtelse.
Tack, Gud, om andras ord mej bränner,
hjälp mej för dem be.

3. Tack, Gud, för arbetsdagens möda,
tack, Gud, för varje glädje rik.
Tack, Gud, du låter toner flöda,
tack för skön musik.

4. Tack, Gud, för sorg som fostran ger mej,
tack, Gud, för varje vänlighet.
Tack, Gud, med gränslös kärlek ser mej
du i evighet.

5. Tack, Gud, att jag ditt ord fått lära,
tack, Gud, att du din Ande ger.
Tack, Gud, du är mej alltid nära,
vart jag mej beger.


6. Tack, Gud, din frälsning gäller alla,
tack, Gud, att också jag den fann!
Tack, Gud, en gåva kan jag kalla
att jag tacka kan! 

Jesus är min vän den bäste

Utjämnad koral:


1. Jesus är min vän den bäste,
vilkens like ingen är.
Skulle jag då som de flesta
överge den vännen här?
Ingen ska mej kunna skilja
ifrån den mej har så kär.
Vad han vill, det ska jag vilja
alltid här och evigt där.

2. Domen, döden för mej led han,
ingen ska fördöma mej.
Hos sin Fader för mej ber han,
aldrig ska han glömma mej.
Vem är då som vill anklaga
den som Jesus utvalt har?
Vem kan ifrån honom draga
den han tagit i försvar?

3. Jag är viss och därpå litar:
varken fara eller nöd
ska mej från min Jesus slita,
inte liv och inte död.
Inga andemakters vilja,
fjärran eller nu och här,
ska mej från Guds kärlek skilja
som i Jesus Kristus är.

Amen! Lovet och priset

//: Amen! Lovet och priset,

amen, vishet och tack,

amen, äran och makten och starkheten tillhör vår Gud och Lammet ://

1. Det är dessa som kom ur den stora bedrövelsen,

som har gjort sina kläder vita i Lammets blod.

Därför står de nu inför Guds tron och tjänar honom i hans tempel

och han som sitter på sin tron skall vara mitt ibland dem.

Amen...

2. Ingen hunger och törst skall plåga dem mera,

varken sol eller eljest brännande hetta,

ty Guds Lamm skall föda dem och leda dem till livets vattenkällor,

och Gud skall torka alla tårar bort från deras ögon.

Amen... 

Varför bygger du, Noa, en båt

Alt. melodivariant (Sions Sånger):



1. Varför bygger du, Noa, en båt?
Som en galning du bär dej ju åt.
Bygga båt uppå land,
långt från närmaste strand,
ingen enda av oss det förstår.

2. Jo, se Herren har talat och sagt
att han snart ämnar visa sin makt.
Ingen bättra sej vill
eller ens lyssna till
och nu måste ni alla förgås.

3. Sinsemellan de rådslår så smått:
har därhän det då verkligen gått?
Nej, det är nog ej så,
ingen det kan förstå,
därför fortsätter vi såsom förr.

4. Tiden ilar och Noa har brått
att fullborda det uppdrag han fått.
Under tiden man ler
och på byggnaden ser.
Stackars Noa har mist sitt förstånd!

5. Han har sagt att en dom förestår
nu i över etthundrade år.
Allting är sej ju likt,
landet bördigt och rikt,
allesammans av oss mår vi bra.

6. Men en dag börjar stormvindar gny
uti väster vid mörknande sky.
Nu ses Noa gå in
uti byggnaden sin.
Herren Gud stänger dörren själv till.

7. Än man skämtar och ler liksom förr
och man rycker i gudsmannens dörr:
Noa, kom till oss ut,
detta regn tar snart slut,
ingen segeltur får du ännu!

8. Himlens fönster dock öppnas alltmer,
regnet strömmar från skyarna ner.
Tänk om Noa haft rätt!
Är väl detta det sätt
varpå alla vi måste förgås?

9. Svaret kommer från allmaktens Gud:
jag har sänt till er Noa med bud,
men ni ville ej då
gamle Noa förstå
och nu har ni ert syndamått fyllt.

10. Arken seglar så mäktig och trygg
på de väldiga vågornas rygg.
Den som bor däruti
trygg och säker kan bli
tills den stannar på Ararats berg.

11. Men en ark av ett helt annat slag
Herren Jesus ses bygga idag.
Tvivlar du eller tror?
På dej själv det beror
om i djupet du hamnar en dag.

12. Än är dörren till arken ej stängd
för den larmande, tanklösa mängd.
Men en dag blir försent,
fast du aldrig det ment:
dörren stängs då för evigt av Gud.

Du som fått allting för intet av Herren

1. Du som fått allting för intet av Herren,
ge då för intet åt mänskor igen!
Vet att än många från Jesus går fjärran,
vet, bröllopsbordet ej fullsatt är än!
Han alla dem
önskar få hem -
rum han berett, så vem hindrar, ja, vem?

2. Jonas exempel må vara en varning,
att vi ej nekar att gå dit Gud vill,
att vi må lyda helt villigt hans maning,
även när skam och förakt stundar till.
Må det bli sport
vida och fort
vad han till syndares frälsning har gjort!

3. Detta att sprida han bjuder oss alla
som har fått smaka hans kärlek och nåd.
Må vi då allt i hans hand anbefalla,
öppet förklara hans salighets råd!
Därvid ge akt
på vad han sagt:
all världens synd han på Lammet har lagt!

Sjung tills vår Herres makt blir uppenbar

Alt. mel:


(Kom med och sjung)

//: Sjung tills vår Herres makt blir uppenbar ://
Lyft upp din blick,
var inte rädd,
sjung tills vår Herres makt blir uppenbar ://

1. En andlig strid står här idag,
och där samlas trupp mot trupp.
Men med Gud vi segrar, du och jag,
om vi inte i vårt hjärta ger upp.
Sjung tills vår Herres makt...

2. Vi går fram i kraft av Jesu blod,
av hans vittnesbörd, hans ord,
vi går fram i tro att Gud är god,
att vår frälsning är iordninggjord.
Sjung tills vår Herres makt...

Det var en man vars giriga håg

1. Det var en man 
vars giriga håg
ej aktade svett och möda,
allenast han 
vart ögonblick såg
sitt gods förökas och flöda.
Hans borg blev full
av silver och gull,
hans lador ej rymde hans gröda.

2. Han sade då 
med innerlig fröjd:
"Min levnads ro jag tillagar,
jag äta må 
och dricka förnöjd
och leva som mej behagar:
i många år
mitt goda förslår
till glädje och goda dagar."

3. Men Herren bjöd: 
"Du dåre, i natt
du samlas till dina fäder,
ditt överflöd, 
din hopade skatt
ej mer dej båtar och gläder."
Och dåren föll;
ej mer han behöll
än fyra multnande bräder.

4. Så har det gått, 
så skall det ock gå,
besinna det, unga och gamla.
En timlig lott 
kan inte bestå,
en jordisk hydda skall ramla.
Ja, lär er här 
hur vanskligt det är
att bättre skatter ej samla!

5. För egen törst, 
för kläder och glans,
i otid ej våndas och bäva.
Nej, kristna! först 
Guds rike och hans
rättfärdighet eftersträva!
Mot himlen, där 
vår rikedom är,
vårt hjärta alltid må stäva!

6. Och han, som där 
oss ämnar ett arv,
det ingen ifrån oss kan skilja,
ja, han som när 
den ringaste sparv
och kläder den minsta lilja,
sitt bröd oss ger
att dela med fler,
allt efter sin nådiga vilja. 

Glädjefyllda vi dej tillber

1. Glädjefyllda vi dej tillber,
glädjens Gud och kärlekens!
Hjärtan vecklas ut som blommor
i ditt solsken utan gräns.
Skingra moln av synd och ofrid,
upplös tvivlets dimmor väl -
källa till odödlig glädje,
fyll med himlens ljus var själ!

2. Dina verk med fröjd dej omger,
som en glimt av paradis,
stjärnor, änglar sjunger kring dej:
du är värdig lov och pris.
Fält och skogar, berg och dalar
blomsteräng och stormigt hav,
fåglars sång och bäckars lekar
prisar dej för vad du gav.

3. Du upplåter och förlåter,
du som ger och får vår tro,
källa till all livets glädje,
ocean av salig ro.
Fader, Broder, helig Ande,
du som är all kärleks höjd,
lär oss vad det är att älska,
lyft oss till gudomlig fröjd. 

4. Mänskobarn, stäm in så kören
fylls av folk från varje land!
Må oss Faderns kärlek samla,
Sonens fästa hand vid hand!
Andens kärlek rör oss framåt,
ger oss kraft i kamp så lång,
glad musik på väg mot solen,
livets sköna segersång! 

Den gyllne solens glans över jorden

1. Den gyllne solens glans över jorden 
lyser och leder, fröjd oss bereder, 
ger oss sitt sköna och skimrande ljus. 
Natten försvunnit och gryningen kommit, 
solen nu stiger och ljuset sig sprider, 
jublande upp mot Guds himmel jag ser. 

2. Under så sköna ser nu mitt öga, 
allt honom ärar för att oss lära 
hur han sig vårdar om allt på sin jord. 
Sedan de fromma till honom ska komma, 
fria från bojor som håller dem fångna, 
de som förtröstat och trott på hans ord. 

3. Låt oss nu sjunga, Skaparen bringa 
pris till hans ära, till honom bära 
gåvor och offer med glädje och fröjd. 
Allt han oss givit, vår Herde han blivit, 
lovet till honom ur tacksamma hjärtan 
stiger nu upp emot himmelens höjd. 

4. Afton och morgon han för oss sörjer, 
bär och välsignar, olycka hindrar, 
alltid sin hjälp och beskydd till oss ger. 
Vaknar vi upp eller vilan vi njuter 
är han oss nära och trofast omsluter 
oss med sin nåds och barmhärtighets sken. 

5. Ett jag dig beder, att du mig leder. 
Från nöd och fara fräls och bevara, 
låt det jag börjar med lycka bestå. 
Synder och laster må bort från mig draga, 
tanke och gärning, låt allt dig behaga, 
giv att jag fast vid ditt budord kan stå. 

6. Kors och elände, det har en ände. 
Havet må brusa, vindarna susa, 
snart kommer morgonens härliga ljus. 
Mörkret på jorden har vikit för solen, 
allt vad jag längtar i himlen mig väntar, 
glädje och frid i min Faders hus. 

[övers. och copyright Ingalill Hedin, publ. med tillstånd]

Mitt hjärta, vak opp

Alt. koral:



1. Mitt hjärta, vak opp,
vak opp, du min ande, min själ och min kropp!
Se, mörkret nu skingrats på natthimlens tält
och solen går fram på sitt klarnande fält.
Så sov inte längre, men tacksam du må
till Skaparen gå!

2. Till Gud, som så väl
i natt dej bevarat till kropp och till själ, 
som runt om ditt läger satt änglar till vakt,
dej skyddat med faderlig kärlek och makt.
För detta med glädje nu tacka du bör,
det första du gör.

3. Dej, Gud, vare lov,
som över mej vakade medan jag sov,
så ingen förskräckelse, frestelse, nöd,
sorg, eld eller sjukdom mej sömnen förbjöd.
Jag låg i ditt sköte och faderligt skött
sov fridfullt och sött.

4. Din Ande mej giv
som stärker med Ordet mitt andliga liv,
så inte jag, dövad av världsbullrets ljud,
förargar min nästa, förtörnar dej, Gud.
Låt girighet, okyskhet, lågsinnad harm
ej bo i min barm.

5. Men giv att jag kan
mitt kall och min uppgift med lust ta mej an.
Giv hälsa och krafter och vishet och mod,
låt verkets fullbordan bli salig och god.
Begynnelsen vare, o Gud, på ditt ord
i Jesu namn gjord!

Text: Olof Kolmodin, bearb.
Musik: Gustaf Aulén, alt. A.H.

Herre, lär oss troget vänta

1. Herre, lär oss troget vänta
som apostlarna, när de
samlades i nattvardssalen
för att vaka och att be,
be med jungfrun, Herrens moder,
och med dem som följde med,
när från Galileens ängar
du till Juda land drog ned.

2. Lär oss vänta som de gjorde
efter vad du lovat har,
vänta Andens kraft att vittna
och ge hela världen svar
om den seger Gud har vunnit
över all förgängelse,
och det liv som han har gett oss
genom din uppståndelse.

3. Tänk att kunna tala öppet
in i andras hjärtan så
att de lyssnar och de följer
på den väg vi fått att gå!
Herre, ge åt oss den nåden
att nå ut men också in
till den okända och stora
skara Fadern gjort till din.

4. Låt oss vänta, låt oss hoppas
på vad Gud har lovat ge
och som heliga apostlar
med Maria ständigt be:
Kom, Guds Ande! Kom, Guds Ande
som ett regn i torkans vår,
ge oss mod och kraft att vittna,
så att alla det förstår.

Text och copyright: Christian Braw, publicerad med tillstånd

En glad morgon när jag här är klar

1. En glad morgon när jag här är klar
flyger jag hem,
till det land där evigt liv jag har
flyger jag hem,
flyger jag hem - så härligt! -
flyger jag hem,
när jag dör - prisa Gud för vad han gör! -
flyger jag hem.

2. Bara några dagar här och sen
flyger jag hem,
som en fågel far till sommaren,
flyger jag hem,
flyger jag hem - så härligt! ...

3. Då när alla skuggorna har flytt
flyger jag hem,
till det land där livet föds på nytt
flyger jag hem,
flyger jag hem - så härligt! ...

Ära till dej Kristus

1. Ära till dej, Kristus,
för den själanöd
som du led på korset
vid din bittra död.
Du som nu är upphöjd
i all evighet,
var oss nådig, bär oss
till din salighet.
Herre, förbarma dej,
Kristus, förbarma dej,
Herre, förbarma dej.

2. Om du inte blivit
människa som vi,
hade du ej kunnat
göra någon fri,
om du inte burit
korsets bittra ve,
hade vi fått lida 
i all evighet.
Herre, förbarma dej,
Kristus, förbarma dej,
Herre, förbarma dej.

3. Därför ska vår lovsång
stiga stark och fri,
Fader, Son och Ande,
intill evig tid.
Gud, må du bevara
alla dem som tror,
så vi aldrig mister
trösten av ditt ord.
Herre, förbarma dej,
Kristus, förbarma dej,
Herre, förbarma dej.  

Ack, vi är ju alla

1. Ack, vi är ju alla
Adams barn, o Gud! 
Därför ses vi falla, 
bryta dina bud. 
Högmod vill få höra 
ormens smicker än, 
att varann förstöra 
vän förleder vän. 
Herre, förbarma dej! 
Kristus, förbarma dej!
Herre, förbarma dej!  

2. Men den fröjd försvinner, 
som mitt brott mej vann;  
snart min brist jag finner,  
som ej skylas kan. 
Fåfängt jag mej döljer 
undan Herrens röst; 
vart jag flyr, den följer, 
ropar i mitt bröst. 
Herre, förbarma dej! 
Kristus, förbarma dej!
Herre, förbarma dej!    

3. Borta är det Eden, 
där jag skuldlös var. 
Bort med samvetsfreden 
himlens glädje far. 
Om än lyckan mäter 
mej sitt överflöd, 
skild från Gud jag äter 
dock med sorg mitt bröd. 
Herre, förbarma dej! 
Kristus, förbarma dej!
Herre, förbarma dej!  

4. Se, av jorden komna
blir vi jord igen; 
fåfängt får vi domna, 
själen vakar än, 
vakar och begråter 
utan slut sin nöd, 
lever för att åter 
dö en evig död.
Herre, förbarma dej! 
Kristus, förbarma dej!
Herre, förbarma dej!    

5. Världar ser vi röra
sej på Herrens bud; 
bara vi kan göra 
mot din lag, o Gud! 
Till den minsta lilja 
allt var skapat gott; 
genom mänskans vilja 
blev det onda sått.
Herre, förbarma dej! 
Kristus, förbarma dej!
Herre, förbarma dej!     

6. Ska vi då förskjutas 
utan hjälp och tröst? 
Ska din himmel slutas 
för var böneröst? 
Ska din jord oss nära 
till förtappelse 
och blott tistlar bära 
och förbannelse? 
Herre, förbarma dej! 
Kristus, förbarma dej!
Herre, förbarma dej!    

7. Nej, på ormen träder 
kvinnans helga Säd;
Gud, din nåd oss gläder 
än vid livets träd!
Jesus kom, och jorden 
är välsignad än, 
dukade är borden,  
öppnad himmelen. 
Herre, förbarma dej! 
Kristus, förbarma dej!
Herre, förbarma dej!   

8. Du som frälst oss alla, 
Jesus, kom till mej, 
låt mej mer ej falla, 
håll mej fast vid dej! 
Hjälp mej när jag strider,  
gör mej god och vis 
och mej tag omsider 
till ditt paradis! 
Herre, förbarma dej! 
Kristus, förbarma dej!
Herre, förbarma dej!    

Regering, folk och fosterland

 


1. Regering, folk och fosterland,
o Gud, vår Gud, beskydda!
Knyt kärlekens och fridens band
kring både slott och hydda!
Med insikt må bli tydda
de lagar du oss gav, o Gud,
och sanningens och rättens bud
av fria hjärtan lydda!

2. Stärk dem, o Gud, som land och bygd
vill värna om och stödja,
som om rättfärdighet och dygd
sej ärligt vill bemöda!
Låt ymnigheten flöda,
välsigna flit och helgdagsro,
välsigna stads- och landsbygdsbo,
giv arbete och gröda!

3. Må som ett hjärta och en själ
en gång vi kunna nämnas!
Må allmänt väl bli allas väl
och rätt och plikter jämnas!
Med ånger allt må lämnas
som gör ett syskonsinne kallt,
och Kristi Ande live allt
som önskas och som ämnas!

4. Välsigna dem som troget vill
ditt ord i verket sätta,
i nöd och lust sej håller till
det sanna och det rätta!
Bekymrens bördor lätta,
med arbetsglädje framgång giv
och låt oss i ett bättre liv
få mötas efter detta!

O Gud, som allting ser och väger dem som dömer

 Förspel:

Koral (med något kortare förspel, endast ca 2 minuter ;o):



1. O Gud, som allting ser och väger dem som dömer,
giv att de var och en sin ämbetsplikt ej glömmer,
som är att skaffa rätt, och inte bry sej om
ens ogunst eller gunst, men blott en rättvis dom!

2. Giv nåd, att omsorgsfullt för mänskors väl de vakar,
att lugnt och samvetsgrant de varje mål rannsakar,
så att de ej för långt en utredd sak drar ut,
ej heller har för brått till mörka sakers slut,

3. ej ser förbi en svag och ej en mäktig ärar,
men hör på både den som svarar och som kärar.
Den vare fattig, rik, vän, ovän, upphöjd, låg,
så lär dem döma så, som om de det ej såg!

4. Låt dem en främlings rätt och änkas sak ej vända

för mutor, höghet och vad mer som plägar hända,

ej hämnas här på den som brutit har mot dem

och tänka: nu ska du få se att hut går hem!

5. Giv att de självklokhet i domen noga väjer,

sej inte billar in att allt de själva säger

skall vara som om det av himlen vore sagt,

det mången ärlig man har från sin välfärd bragt.

6. Dock, finns det skäl och grund till detta som de driver,

så giv, o Gud, att de därvid så stadigt bliver

att de ej går ifrån den mening som är god

och för en ringa vinst fördömer menlöst blod.

7. Må de som Samuel mot slutet kunna säga:

"Om någon visar att jag andra velat preja,

har tagit mutor och gjort någon övervåld,

vill jag betala allt, om jag än bleve såld."

8. Vi vet ju, Gud, att du ej långt i fjärran vistas,
men mitt ibland oss är och märker vad som tvistas,
vad tänks och talas, görs - tills var och en blir ställd
en dag inför din dom, som slutligen blir fälld.

9. Så undervisa oss och lär oss dina rätter,
så de som dömer ej sitt kall tillbakasätter,
men dömer så att de ej kommer sist på fall,
när, Gud, inför din dom de själva träda skall.

 

I Guds församling Herren Gud

1. I Guds församling Herren Gud
förkunnar dessa orden
för dem som sattes på hans bud
till domare på jorden:
"Upp, skipa rätt för hög och låg
med lag från domartronen,
men väg dem väl på samma våg
och se ej till personen!"

2. "Ja, skaffa faderlösa rätt
och ingen möda spara,
förtrycktas börda gör mer lätt,
oskyldiga försvara!
Mot våld och list ett heligt skydd
åt värnlösheten ägna
och rätt och sanning i var bygd
till jordens glädje hägna."

3. "Ty snart ni härifrån tas bort,
besinna väl de orden,
ni måste dömas inom kort,
ni domare på jorden!"
Så talar han som skall en dag
oss inför rätta ställa
och efter helighetens lag
oss alla vedergälla.

Vid den tid man räknar folket

1. Vid den tid man räknar folket
blir vår Herre Mänskoson,
han vars namn är över alla
uppenbaras nerifrån.
Skaparen så ödmjukt delar
villkor med sin skapelse,
den som ingen dödlig skådar
visar här sitt ansikte.

2. Ja, en natt när markens herdar
håller vakt omkring sin hjord,
kommer kallelsen från ovan
genom änglakörens ord:
Se, till Betlehem har anlänt
er och världens Herdekung;
alla herdar, till er herde
vandra, gammal eller ung!

3. När kung Davids stjärna lyser
över österns himmel klar,
även kungar önskar hylla
detta himlens kungabarn.
Men snart ljuder ramaskriet,
staden blir en sorgeö,
för den kung som inte tillber
har bestämt att han ska dö.

4. Ändå firar vi vid julen
honom som Befriaren:
han, vår frälsnings Gud, besegrat
ondskan och förgängelsen!
Ur Egypten blev han kallad,
"Gud med oss" liksom i fjol.
Julen fylls av påskens strålglans
från Rättfärdighetens Sol! 

Den hind som så snart

Alt. koral (efter Jonas Andersson): 

1. Den hind som så snart
så kringjagad vart
när gryning det blev,
i psalm tjugoandra
kung David beskrev
- en bild, oss till stöd,
hur Gud skulle vandra
i landsflykt och nöd.

2. Vår Herre som då
förnedrades så
blev därmed en tolk
att så skulle hända
hans egendomsfolk,
märk även däri:
på jorden omvända
skall främlingar bli.

3. Vad under då att
i blindhet och natt
tyrannerna vill
så grymma och vilda
mot Sion slå till.
Ty himmel och grus,
de är ju så skilda
som mörker och ljus.

4. Till följe därav
på tillvarons hav
vår kullriga båt
i stormar och vågor
blir driven och våt,
när ondskan far blind
förbi våra plågor
med strykande vind.

5. Men hur det än är,
bland stormar och skär,
vår Gud med oss står,
vad än kan tillstunda
vi aldrig förgår.
Vårt A och vårt O,
han låtsar blott blunda,
att pröva vår tro.

6. Den väg är nu vår,
som fordom var svår
till himmelens land
för helga profeter
på stridernas strand,
i blodfärgad skrud,
med kungen som heter
vår broder och Gud.

7. Så tåga vi fram
förnöjda som lamm
med vad som oss sker,
vi ser där vi vandrar
den hjältens banér,
som har i sin hand
det ena och andra 
vårt fädernesland.

8. Besinna då väl,
min sårade själ,
den väg du nu går
är trampad i över
sextusende år.
Så var nu tillfreds,
ty vad du behöver
är redan tillreds.

9. De för inte krig,
Guds barn, emot dig,
vår överstepräst,
den blodige Guden,
den hatar de mest.
Hans heliga ord
för greken och juden
är villa och mord.

10. En jude och grek,
ja, skrymtan och svek,
i var och en bor,
han hete en kristen,
en turk eller mor,
så länge Guds nåd
ej upphävt den bristen,
otrons överdåd.

11. Men skulle den själ
som hatar vårt väl
nu omvända sig,
man honom strax för i
den törniga stig
han anvisat oss.
Som Saulus förgör vi,
som Paulus förgås.

12. Men ära och makt
ske Herren, som lagt
vår salighets grund
och helgat vår anda
i nådens förbund.
Den Herren vi må
gå evigt tillhanda.
Gud låte oss gå!

Jesus, öppna du vårt öra

1. Jesus, öppna du vårt öra, 
när vi kommer för att höra 
vad som mest inför dej väger
och vad genom dej vi äger.

2. Gör oss alla för dej stilla, 
låt oss ej din nåd förspilla, 
som du nu på nytt oss bjuder, 
när ditt budskap till oss ljuder! 

3. Lär oss dina bud och rätter, 
som du för vårt öga sätter; 
och när vi ditt ord fått höra, 
hjälp oss att din vilja göra! 

4. Hjälp oss, Jesus, dej till ära 
frukt i tro och kärlek bära, 
och när dagen är förliden, 
ta oss hem i rätta tiden!