Välkommen att sjunga med i dessa över 3000 psalmer från olika tider och länder! Observera att det ofta nyöversatta eller bearbetade materialet inte utan vidare är fritt för publicering i andra forum. Men en del är upphovsrättsbefriat eller publicerat med tillstånd av rättsinnehavarna. Jag hoppas att "inbäddning" av Youtube-klipp på denna psalmblogg räknas som okej, och vill gärna tacka sångare och musikanter av olika slag för deras bidrag till att hålla psalmskatten levande. Deo Gloria!
1. Gav hårdaste klippan den klaraste ström, fick manna från himmelen regna, långt mera är Jesus, min broder, för öm att inte fullkomligt undfägna mitt fattiga syndarehjärta.
2. Ja, endast han själv i sin höga person min andliga oro kan lindra. Att hålla sej undan benådningens tron, det är att sin själsfrid förhindra och kvälja sitt fattiga hjärta. 3. Ack, Sions förvanter, vad båtar det oss på grönskande ängarna svälta, vid källorna törsta, av fruktan förgås i följe med hjältarnas hjälte? Så räds ej, mitt barnsliga hjärta! 4. Än lever och råder hugsvalelsens Gud: Gud Fader, Guds Son och Guds Ande, som håller sitt hjärta, sin himmelska skrud vart ögonblick bruden tillhanda. Säll den som på honom förtröstar! 5. Så är han min fägnad och eviga ro, ja, det är mitt sista och första att endast på honom förtrösta och tro, hugsvalas och hungra och törsta, hugsvalelsens Herre till ära.
1. Ta nu namnet Jesus med dej, nu och i all evighet. Tröst och glädje ska det ge dej, vart du går, ta med dej det. //: Ljusa namn, sköna namn, jordens hopp och himlens fröjd! :// 2. Ta till hjälp i nöd och fara denna frälsarkrans så skön. Lägger satan ut sin snara, andas Jesus namn i bön. Ljusa namn...
3. Vilken fröjd det namnet ger oss, vilken glädje gång på gång, när hans varma ögon ser oss och vår tunga rörs till sång. Ljusa namn... 4. Ja, i Jesusnamnet sköna alla böjer knä en dag. Må vi med vår lovsång kröna honom redan, du och jag. Ljusa namn...
1. Sjung nu, syskon, hela vägen, gläd er under resans lopp, alla som i Kristus äger evighetens ljusa hopp! //: Din jag är, o Jesus kär, din med allt som i mej är :// 2. Lammet, det är värdigt sången, som oss friköpt med sitt blod, som så härligt löste fången och som är vår herde god. Din jag är... 3. Prisa den uppståndne Herren, lovsjung honom, Frälsaren, kungen med de djupa ärren, segraren, vår bäste vän. Din jag är... 4. Herren lever! Låt nu skalla över världen detta bud. Mänskor, djur och änglar alla, stäm nu in och lova Gud! Din jag är...
1. Guds ängel till Maria kom med hälsning och med bud, och somligt frågade hon om men gav sej hän åt Gud: Jag i Guds hand mitt liv har lagt, så ske med mej som du har sagt! Välsignelsen hon fick blev stor, ja, hon blev Herrens mor. 2. Gud har idag den hälsningen till kvinna och till man: Välsignad den som vandrar än den väg Maria fann, som rörd av nåden bjuder in Guds egen Son i världen sin, som dristigt på Guds allmakt tror och litar på hans ord. 3. Välsignad är den mänska som åt Herren lämnar sej, från ungdom och till ålderdom till himlen ämnar sej, som till Guds tjänst sej ställer än i hemmet och församlingen, som bär de små så hjärtevarm till Jesus på sin arm. 4. O Gud, ge kyrkan runt vår värld Marias hopp och tro, på arbetsplats, vid hem och härd, i helgedomens ro. Låt kyrkan trogen stå som Rut, låt den med Hanna sjunga ut, Tabita lik i gärning skön och Monika i bön!
1. Guds folk för sin Konung ska sjunga, kring jorden dess jubel må runga. Sitt folk han från synden vill frälsa, med lovsång vi honom må hälsa. 2. Guds under begrunda vi borde, till frälsning för oss han dem gjorde. Så ofattbart rik är hans gåva, hans heliga namn må vi lova! 3. Hans kärlek den är utan ände mot dem som till honom sej vände, från släkte till släkte han bär dem, sin nåd och sin trofasthet lär dem. 4. Men mänskor med högmodets tankar, vars hjärtan av maktlystnad bankar, som agnar för vinden han skingrar, som sand mellan allmaktens fingrar. 5. Han nedstörtar stora och rika, men ska aldrig någonsin svika de små i de dystraste öden, som suckar till honom ur nöden. 6. I kärlek han hungrande mättar och sorgtyngda hjärtan han lättar, sitt ansikte milt mot oss vänder, sin frid och välsignelse sänder. 7. Vår Gud vill vi lova och ära som kom för att synderna bära. Ja, du som oss skapar och frälsar, ditt folk dej med lovsånger hälsar!
SAMTAL MELLAN JESUS OCH SJÄLEN 1. Vad har du mej idag att ge? //: Förlåtelse :// Mitt hjärta är så hårt och kallt. //: Jag är ditt allt :// Var ska jag få ett himmelskt mod? //: Uti mitt blod :// 2. Men synden är så mäktig än. //: Jag dött för den :// Det är så mörkt och farligt här. //: Jag är dej när´ :// Jag brutit har mot Herrens lag. //: Men inte jag :// 3. Mej satan ej vill låta bli. //: Jag köpt dej fri :// Var finns den plats där ro jag får? //: Vid mina sår :// I världen är det trångt alltid. //: Jag är din frid :// 4. Jag synden aldrig ångrar nog. //: Jag för den dog :// Jag helt förlorad är i mej. //: Dock ren i mej :// Ej kan jag bedja eller tro. //: Jag är din ro :// 5. Var finns för mej en säker hamn? //: Uti min famn :// Jag är så oren, käre Gud. //: Likväl min brud :// Men synden överflödar så. //: Än nåden då? :// 6. Ack, räcker nåden som du ger? //: Ja, mycket mer :// Mitt hjärta mej fördöma plär. //: Jag större är :// Så ond och hård och död jag är! //: Du är mej kär :// 7. Du verkar understundom vred. //: Så är min sed :// Att vara glad, finns därtill skäl? //: Allt är ju väl :// Mej satan övermäktig är. //: Jag är dej när :// 8. Hur länge varar livets strid? //: En liten tid :// Men vägen mörk och stenig är. //: Jag själv dej bär :// Hur ska jag komma hem till dej? //: Igenom mej :// 9. Du verkar dröja, Jesus god. //: Ha tålamod :// Hos dej stängs sorgen ut till slut? //: För evigt ut :// Då får vi sjunga mer en gång? //: Ja, Lammets sång! ://
1. Jag kommit hem långt bortifrån, jag full av synder är, jag är en arm, förlorad son, men Jesus har mej kär. Han sätter nåderätter fram, en himmelsk måltid god, ja, se Guds rena Offerlamm, ta mot hans kropp och blod! 2. Du, Jesus, kommit till min själ, som låg där i sitt blod, för mej du, min Immanuel, Guds vredesdom utstod och bragte så i ljuset fram en evig salighet, för mej du dog, Guds rena Lamm, pris dej i evighet! 3. Tack att du inte förebrår att jag så usel är! Tack att du aldrig mej försmår! Tack att du har mej kär! Tack att du aldrig kastar ut den du fått reda på! Tack att den aldrig ska ta slut, den glädje vi ska få! 4. Då ska jag skåda dej, Guds Lamm, som för mej dödat var, och såren som på korsets stam du för mej usling bar, de skiner som rubiner då och tindrar salighet, o vilken fröjd att vara få hos dej i evighet! 5. Pris, ära, lov i evighet åt Lammet på dess tron som utvalt oss till salighet och skänkt oss fri pardon! O du Guds Lamm, som offrat är, du har oss löst en gång med blod och sår, o Jesus kär! Så ljuder himlens sång.
1. Hör hur sabbatsklockan tonar högt från berget Golgata: Allt fullbordat, allt försonat, släktet frälst, halleluja! //: Allt fullbordat, allt fullbordat, ljuder högt från Golgata :// 2. Jesus har nu dödat döden, ormens huvud krossat väl, mörkrets fångar frälst från glöden och ur kulan släppt var själ. //: Full förlossning, full förlossning nu förkunnas för var själ :// 3. Du är fri, för han har löst dej och din skuld betalt kontant. Lammets blod, det är din lösen, Gud ske lov att det är sant! //: Han har köpt dej, han har löst dej och med blod betalt kontant :// 4. Hur än satan, synden rasar, du dock likväl friköpt är. Om ditt kött för Gud än fasar, Gud har dej i Kristus kär. //: Dej han älskar, dej han älskar, dej han har av hjärtat kär :// 5. Hör, du arma, kalla, döda, djupast sjunkna, salig var! Rövarns synder, de blodröda, ja, ock skökans Jesus bar. //: Alla frälsta, alla frälsta, Jesus alla frälsat har! :// 6. Jord och himmel må nu falla, smälta, brinna ner i grund. Fridsförbundet kan ej falla ens i världens sista stund. //: Det står bergfast, mer än bergfast, klippan Kristus är dess grund ://
1. Försoningsdag, du offerdag då Jesus offret räckt, och syndare av alla slag, ja, Adams fallna släkt, som dömts av lagens stränga bud, benådades av Herren Gud. Halleluja, halleluja, halleluja, vår Gud! 2. Ja, detta har för alla skett som genom Adam dött, åt världen Gud sin Son har gett, som för oss alla blött, och du är friköpt som du är, förutan något ditt besvär. Halleluja, halleluja, halleluja, vår Gud! 3. Av nåd och stor barmhärtighet förlåtelse är skänkt åt dem som Guds rättfärdighet från Eden utestängt. Så har vi nu ett dubbelt mått av nåd för våra synder fått. Halleluja, halleluja, halleluja, vår Gud! 4. Nu synd och död uppslukta är, halleluja, vår Gud! och krossad hela mörkrets här, halleluja, vår Gud! Vår starkhet och rättfärdighet är Jesus i all evighet! Halleluja, halleluja, halleluja, vår Gud! 5. Så är då saken riktigt gjord och inget återstår. Men se, den saken bör bli spord, så världen höra får att syndernas förlåtelse är skänkt av världens Frälsare. Halleluja, halleluja, halleluja, vår Gud! 6. Är det väl skäl bli borta då, när Jesus fri dej köpt? Ska han ej då ditt hjärta få, när efter dej han löpt och söker dej som borta går, att föra hem dej, om han får? Halleluja, halleluja, halleluja, vår Gud!
1. Du bör ej ängslig gå, Gud har från evigheten till barn åt sej dej valt igenom Jesus Krist. Du bjuds nu akta på den stora verkligheten att Frälsaren för dej fullbordat allt förvisst. Hör Gud i detta, det ska uträtta att du får tro och liv och frid i Jesus Krist. I gärningar du gjort, i dem du göra bort, ej finns rättfärdighet och vila för din själ, men genom tron på Jesu gärning mår du väl. 2. Du bör ej ängslig gå för morgondagens plåga, ty Jesus har ju sagt: Var dag har nog av sin. Det är ju galet då att tänka dit stor råga; du vet ju inte nu om sådan nöd blir din. Kan du uträtta att bördor lätta, så gör det åt din nästa och din egen ta och kasta den på Far, som omsorg om dej har, han vill och kan och ska då handla med dej så, att krafter nog för vandringen du jämt ska få.
1. Gud ske lov, min vän han blivit, o vilken vän, han som sej för mej utgivit, o vilken vän, han som så av kärlek glöder, att för oss han dör och blöder, att han kallar oss för bröder, o vilken vän! 2. Alla synder han förlåter, o vilken vän, han mej tröstar när jag gråter, o vilken vän! Då olyckligt jag förgår mej bäst av alla han förstår mej och hans kärlek alltid når mej, o vilken vän! 3. Även då han djupt sej döljer, är han min vän. Alltid lika god mej följer min bäste vän. Sker mej något svårt, så sker det mej till godo, vännen ger det. Efteråt jag tydligt ser det; o vilken vän! 4. Allt bekymmer jag då kastar helt på min vän, allt som här min själ belastar förstår min vän. Andens liv med ordet föda och mitt kött korsfästa, döda, lindra tidens vedermöda, allt gör min vän. 5. Det är evigt liv att känna Gud som sin vän. Sälla de, som funnit denna vår bäste vän! Ja, de är för evigt rika, andra vänner kan ju svika, denne vän är alltid lika; o, vilken vän!
1. När jag lägger mej till ro, liksom fågeln i sitt bo, låt din ängel mej bevara från allt ont och från all fara. 2. Far och mor och syskon små, se i nåd till dem också. Kung och rike, slott och hydda, gode Gud, dem alla skydda.
1. Trots alla otrons mörka makter Guds rike segrande framgår. Trots Satans list och mörkrets pakter, se, klippan Kristus evigt står! Och ingen störta kan hans kyrka, den vilar säker på hans ord. Guds Son är själv dess värn och styrka, den segra skall i syd och nord. 2. Vår Gud och Fader god, han ser oss i Sonen evigt renade. För Kristi skull i nåd han ger oss en villkorslös förlåtelse. Han bjuder oss så överdådigt sin himmel och sin salighet, åt dem som tror han skänker nådigt sin ende Sons rättfärdighet. 3. Men den som sådan nåd föraktar i otro och i säkerhet och världens skatter eftertraktar, likgiltig för sin salighet, han skall för sent i avgrundskvalen erfara all sin dårskaps höjd, då utestängd från bröllopssalen han evigt saknar himlens fröjd. 4. Så vakna upp, ni själar alla, och vänd nu om till Herren Gud! Han än i dag er låter kalla med nådeordets helga ljud. Nu är ej tid att håglös dröja och liknöjd stå på världens torg. Ve den som än sej vill förnöja i lustars lek till evig sorg! 5. Ty plötsligt skall det ropet skalla: "Se brudgummen, där kommer han!" Strax till hans möte skyndar alla som han på jorden trogna fann. Då skall han skänka dem sitt rike som tillrett är av evighet, med himmelsk fröjd förutan like och outsäglig salighet.
1. Min vän är min och jag är hans! Ej sådan fröjd på jorden fanns som den att äga Jesus Krist - se, det är glädje utan brist! 2. Nu sjunger jag av hjärtans grund: jag salig är i denna stund, för Jesus är min Frälserman och ingen oss åtskilja kan! 3. Ja, nu jag vet på vem jag tror: jag vet att i mitt hjärta bor min Gud och Frälsare så kär, som alla världars Herre är. 4. Han har sin Ande till mej sänt och livets sanna ljus upptänt. Jag ser min Faders kärleks höjd och smakar nådens frid och fröjd. 5. O nåd och frid och salighet, o eviga rättfärdighet som du mej skänkt, o Jesus kär, med Andens pant beseglat här! 6. Nu jubla, himmel, hav och jord: jag är med Herrens Ande smord. Ni bröder, systrar, lova Gud med nya tungors glada ljud! 7. Låt slockna denna världens ljus - jag har en sol i Faderns hus som lyser mej i evighet, i outsäglig härlighet! 8. Må jord och himmel helt förgås - min skatt ej av förstöring nås! Mitt liv i döden lever opp, min brudgums ankomst är mitt hopp! 9. Då ska ett evigt lov och pris uppstämmas i Guds paradis, där jag min Jesus möta får och in i bröllopssalen går. 10. Jag längtar dit till livets land ifrån förgänglighetens strand. Jag längtar hem till Jesus kär, som allt mitt liv, min glädje är!
1. Jesus, vid din fot med skövlat hopp jag mitt skuldregister rullar opp. För min synd och skam jag ryser, endast kval mitt hjärta hyser. Kan du ännu mej i nåd stå bi och min snärjda ande göra fri, skänka hopp och säga jag får bli Guds barn på nytt? Finns det nåd för varje skuld jag har, blod som varje syndafläck borttar, kraft som skänker seger alla dar för mej, för mej? 2. Dystra minnen som bestormar mej vill ju hindra mej att tro på dej, de med isig köld mej famnar, så att jag i mörker hamnar. Jesus, fräls mej från förtvivlans rand, hör mej, fatta nu min svaga hand, ge mej tröst och släck den vilda brand som tär min själ. Finns det nåd för varje skuld jag har, blod som varje syndafläck borttar, kraft som skänker seger alla dar för mej, för mej? 3. Varför tvivlar jag, fast du mej sagt att du alla synder på dej lagt, att du räknar dem som vänner som för dej sin synd bekänner? För att du i nåd vill nakna klä och för alla led på korsets trä, vågar vid din tron jag böja knä och fråga dej: Finns det nåd för varje skuld jag har, blod som varje syndafläck borttar, kraft som skänker seger alla dar för mej, för mej?
4. Ja, jag flyr i nådens öppna famn, vid vart löfte ristar jag mitt namn. Som jag är till dej jag hastar, Herre, du mej ej förkastar. Jag står upp, en fri, förlåten slav, dej som segrat över död och grav vill jag prisa för den kraft du gav en fjättrad själ. Nåd det finns för varje skuld jag har, blod som varje syndafläck borttar, kraft som skänker seger alla dar för mej, för mej!
1. Herre, din jord har resurser för alla, tack för den del du vill att vi ska ha! Hjälp oss att duka ett långbord i världen, där alla sitt dagliga bröd kan ta. Amen, amen. 2. Herre, vi reser oss mätta från bordet, tack för de krafter våra kroppar fått. Andra ska också få sitta och äta, om du får fördela, det räcker gott. Amen, amen.
Alt. koral: 1. Vi hör fåglarna i skogen sjunga, varje fågel sjunger på sitt vis. Ska vi inte, gamla liksom unga, stämma upp en sång till Herrens pris? 2. Varför vill sej många hjärtan sluta? Varför är så mången själ så ljum, vill så sällan sej i lov utgjuta? Varför är jag själv så trög och stum? 3. Värm, o Jesus, själv mitt kalla hjärta, tänd din helge Andes eld i mej, så att jag i både fröjd och smärta aldrig upphör med att lova dej! 4. Väck oss alla, Jesus, ur vår dvala, håg och krafter till det goda giv, lär oss du med nya tungor tala, giv du själv de döda benen liv!
1. O Herre över allting stor, som högre än all tanke bor och danat stjärnetältet! Det är din kraft som vågen rör, det är din kärlek som beströr med blommor gröna fältet. 2. Du bjuder - och på kullens topp en lund så lummig växer opp, där fåglarna kan gunga på trädens späda grenar snart och lika glatt som underbart sin Skapare lovsjunga. 3. Du vill det - och i öknens land ur djupet av den lösa sand en källas åder springer. Den häpne vandrarn njuter glad oasens ljuva vilostad och prisar Herrens finger. 4. Den vida jordens krets är full av Herrens ära: schaktets gull och musslans gömda pärla, det mogna ax, den svällda knopp och örnens flykt mot solen opp och vårens glada ärla! 5. Allt vittnar om att Gud är stor och de i himlens tempelkor hans härlighet beprisar. Serafer skyler sej när de kring tronen står och bävande sin vördnad honom visar. 6. Likväl - o underbara nåd! - nu den som söker hjälp och råd i Jesu namn får bära sin bön inför den Höges stol och strålen från hans ögas sol skall syndarn ej förtära! [Pauline Westdahl, bearb.]
1. Som du, o Jesus, och din Far är ett, må dina vänner kunna så beskrivas! Må vi bli ett i dej, så som du bett, och inte ständigt här på vägen kivas! 2. I världen är nog mycken strid ändå, och strid i världen måste det ju vara, men må ej kärleken förkolna så bland dina lärjungar, din lilla skara. 3. Vi är ju lemmar här i samma kropp, i samma vinstock är vi små, små grenar. Låt inget bittert rotskott växa opp, men giv, att nåden oss alltmer förenar. 4. Du älskar ju där inget älskvärt är, så lär oss älska på det sättet, Herre! Och lär oss glatt förvalta punden här, om än vi nu fått flera eller färre. 5. Visst är ju gåvorna av många slag och samma mått blev inte alla givet. Är Anden en, vad gör det då om jag den minsta fyllnadssten i templet blivit? 6. Du känner dock varenda liten sten och passar in den på sitt rätta ställe. Vi är ju inget själva, men i En, ja, genom En för Gud vi något gäller. 7. Blott i och genom dej, o Jesus god, vi är för Gud fullkomliga och kära! Ja, din rättfärdighet, ditt dyra blod är vår berömmelse, vår fröjd och ära!
1. O Jesus Krist, dig till oss vänd, din helge Ande till oss sänd, vårt lov och våra böner hör och själv på livets väg oss för. 2. Låt våra läppar prisa dig, din nåd i oss låt visa sig. Ja, stärk vår tro, upplys vår själ, din sannings ord att lära väl. 3. Med änglarna vi sjunger här: Gud helig, helig, helig är. I hoppet sjunger vi med dem vår sång hos dig i himmelen. *4. O Fader, Son och Ande, bliv hos oss med kärlek, ljus och liv. Dig, heliga Treenighet, ske pris och lov i evighet.
[Publ. med tillstånd av bearbetaren P O Nisser, se SvPs 1986 nr 78]
1. Tänk, vilken glädje Herren Gud oss givit i vilodagens helga sabbatsro, då vi begrundar vad han sagt och skrivit, då vi får trygga i hans gårdar bo! Till Faderns famn vi trötta barn har blivit inbjudna till att vila ut i tro - hans kärleks kraft, hans Ande hit oss drivit, må Ordets sådd till evig skörd ibland oss gro! 2. I vardagsverket prövas skall vårt sinne, vi luttras här i möda, sorg och strid, och blir vi trötta får vi ha i minne att jordelivet är en kampens tid, att nådelönens krona först vi vinner i himmelrikets stora, fulla frid; den rätta sabbatsglädjen där vi finner, ja, Jesus själv ska vi få se och röra vid! [Carolina Almqvist, 1829-1861, bearb.]
1. Säg min vän, har det dej smärtat att en syndare du är? Har det gått dej djupt till hjärtat att dej Jesus håller kär? Kan du leva utan honom? Har du fått din skatt i honom? Vill du leva, dö för honom? Är han själv din själs begär? 2. Säg, har du Guds Ande låtit fostra dej och därom bett? Har du över synden gråtit och din nöd och fara sett? Har den dej till Jesus drivit? Har hans kors din räddning blivit? Har du Jesus hjärtat givit? Är du nu med honom ett? 3. Det finns många som bekänner Jesus med sin mun var dag, som trivs väl bland Jesu vänner, finner i hans ord behag, men det mest behövda fattas, liv i tron på Jesus fattas, och den själ som detta fattas får ej tröst på domens dag. 4. Tio jungfrur alla hade ordet och bekännelsen, och sej allesammans gladde åt att möta brudgummen. Men Guds Andes olja klara fanns hos hälften av dem bara, och den måste hos oss vara om vi ska nå himmelen. 5. Därför, mänska, dej besinna, låt Guds ord få gripa tag. Jesus vill din kärlek vinna, ta emot hans nåd idag! Lämna all din synd åt honom, ta rättfärdighet av honom, nytt ditt hjärta blir hos honom och du har Guds välbehag. 6. Kanske håller dej ett hinder hemligt kvar i världens lopp? Kanske någon synd dej binder, alltför kär att offras opp? Akta dej och låt den fara! Annars ska den synden vara en förskräcklig, dödlig snara som fördärvar själ och kropp. 7. Jesus vill med helig iver att vi hela hjärtat ger, för när oss hans kärlek driver kan den nå till ännu fler. Han vill all vår synd förstöra, oss för evigt saliggöra, oss mot målet ständigt föra tills en dag vi honom ser!
1. Välkommen afton lika klar som själva morgonstunden var, för Jesus än är med mej. God natt, du sol, med allt besvär, farväl med allt som här mej tär, till ro jag nu beger mej. Vilohamn i Guds namn jag betingar, där hans vingar mej betäcker så att inget ont mej räcker. 2. Nu, Herre kär, vid nådens tron förnim min tungas svaga ton, låt dej mitt offer täckas. Förlåt all synd på denna dag, låt vredesglöden från din lag i Jesu blod utsläckas. För allt gott jag har fått, för var gåva jag vill lova dej och prisa med mitt hjärtas höga visa. 3. Du trogne nattens väktare, din egen hjords försvarare, låt mej din vård få njuta. Var själv en eldstod kring min säng och satans angrepp utestäng, då han vill mej beskjuta. Han med krav skjuter av många pilar när jag vilar, låt dem alla fåfängt nu till marken falla. 4. Ja, låt, o Gud, i denna natt din starka vagnborg vara satt kring allt det som tillhör mej, så med de mina jag får bo, så jag får sova gott i ro, så ingen ofärd stör mej. Herre kär, stanna här i vår hydda för att skydda dina kära, nu och alltid var oss nära!
1. Ja, kände du, Herre, den darrande hand som rörde din mantelfåll, då folket en gång vid Tiberias´ strand dej trängde från alla håll, //: då känner du också den hand, som ännu sej sträcker i nöden till dej! :// 2. Och hörde du bönen som saknade ord, men dock som ett nödrop ljöd, och skådar du ännu kring hela vår jord med hjärta för all dess nöd, //: du hör också bön som ur djupaste djup än stiger till dej utan ord :// 3. Och sa du då: "Gå nu, min dotter, i frid, din tro har fått hjälpa dej!" så viskar du än med din ljuvliga röst de orden jämväl till mej, //: och bördan som nyss ner till jorden mej tryckt du lyfter, ja, själv du den bär :// 4. Tack, käraste Herre och Frälsare god för så outsäglig nåd! Ja, tack för ditt renande, helande blod och tack för ditt frälsningsråd! //: Allt gott är av dej och du gör allting väl - pris, ära och tack tillhör dej! ://
1. Helge Ande, du Guds dyra gåva, kom, ja, kom till var och en av oss! Väck oss upp - nu är ej tid att sova - //: räck oss handen och bryt bojan loss! :// 2. Skingra mörkret helt i våra hjärtan och berör oss med din kärleksglöd! Säg oss mitt i synden och i smärtan //: att Guds Son för oss led korsets död! :// 3. Låt det bli en full och hel förvandling i förståndet, viljan, hågen, allt! Väck oss upp till liv och kraft och handling, //: ge oss nåd att vara jordens salt! :// 4. Ge oss eldens tungor till att tala, ge oss läppar rörda av din nåd. Oss i nöden trösta och hugsvala, //: var vår Hjälpare i råd och dåd! :// 5. Ja, du är ju även bönens Ande, lär oss då att be som glada barn! Och vill satan i vår bön sej blanda, //: sönderslit hans många dolda garn! :// 6. För hans falska angrepp oss bevara, ja, bevara du oss sist som först, ty vi ser ju ofta ingen fara, //: just där faran är som allra störst! :// 7. I all sanning led oss du och lär oss, tröst och tuktan, allt du ger är gott, allt är nåd och trohet - lyft och bär oss, //: tills vi väl det goda landet nått! ://
1. Jag prisar högt min Jesus kär och stämmer upp med himlens här en jubelsång för allt han gjort! Hans namn är heligt, högt och stort! 2. Jag vet, på mej går ingen nöd, ty Jesus har med blod och död mej löst från all min synd och brist. Nu är jag frälst, och det är visst. 3. Jag gick som ett förlorat får på villovägar många år, men nu jag vet på vem jag tror: jag tror på Gud vars nåd är stor. 4. Jag tänkte mången gång som så: om först jag kunde bli ändå som Petrus, Paulus stark i tro - då fick jag nog hos Jesus ro. 5. Men se, den tanken var ej rätt. Nu tänker jag på annat sätt: med all sin fromhet även de ej annat var än syndare. 6. En syndare som jag har rätt till Jesus just på samma sätt. Ty Herren Jesus, Frälsaren, är ännu syndarns bäste vän. 7. Så var nu alla vid gott mod, om än det kostar liv och blod. Vi har en herde stark och god, han ger oss kraft och tålamod. (Greta Lisa Danielsdotter, 1824-1867)
Annan melodiform: 1. Nu är min träldom slut, Jesus är min! Nu får jag vila ut, Jesus är min! Jag länge ej förstod värdet av Jesu blod, fast han gjort saken god, nu är han min! 2. Jag nu förstår Guds råd, Jesus är min! Vi frälsas blott av nåd, Jesus är min! I honom har jag frid mitt under kamp och strid min korta prövotid, Jesus är min! 3. O vilken skatt jag fått, Jesus är min! Det är så gott, så gott, Jesus är min! Visst har jag daglig brist, men bördan har jag mist, ty den tog Jesus Krist och han är min. 4. Nog må jag fröjda mej, Jesus är min! Helt han mej givit sej, Jesus är min! Han som mej löst en gång, han är min sol och sång mitt under tidens tvång, Jesus är min! 5. Farväl med all min nöd, Jesus är min! Var är din udd, o död? Jesus är min! Snart bor jag i Guds stad, nåden i högsta grad, jag är så glad, så glad, Jesus är min! 6. Farväl med synd och lag, Jesus är min! Välkommen, domedag, Jesus är min! Välkommen, evighet, nu jag med visshet vet var jag får salighet, Jesus är min! 7. Här och i himlens höjd Jesus är min! Nämn ingen annan fröjd, Jesus är min! Han är min salighet, nu och i evighet vilar min tro på det, Jesus är min!