Vilken frihet (Oh freedom)

Vilken frihet!

Vilken frihet,

vilken frihet att bli fri!

Förrän jag på nytt blir slav

ska jag läggas i min grav

och gå hem till min Gud och vara fri!

1. Inga tårar,

inga tårar,

inga tårar för mej, ni!

Förrän jag på nytt...

2. Ni ska sjunga,

ni ska sjunga,

ni ska sjunga för mej, ni!

Förrän jag på nytt...

3. Ni ska ropa,

ni ska ropa,

ni ska ropa för mej, ni!

Förrän jag på nytt...

4. Ni ska bedja,

ni ska bedja,

ni ska bedja för mej, ni!

Förrän jag på nytt...

Guds Son har gjort mej fri

Alt. variant:




1. Guds Son har gjort mej fri
från Satans tyranni,
från synd som vann,
från lagens bann,
från dödens skräck och helvetsbrand.
Min Goel tog på sej
den dom som låg på mej,
sej undergav
Guds viljas krav
till pina, död och grav.
Jag där Guds kärlek ser och tror,
den är så obegripligt stor,
så god
emot
en ond från topp till rot,
som ingenting var till behag,
förutom den förbjudna smak,
och som han fann
med håg och hand
i satans hårda band.

2. Jag ger mej Gud i våld,
och de i ormens sold
ska klart förstå
att jag vill gå
i friheten Gud lät mej få!  
Det glädje ger och tröst
att följa Jesu röst,
att gå förbi
försåten fri,
mot himlens harmoni!
Den värld som här far efter vind
får aldrig mera ta mej blind
med sej,
o nej,
till gropen går jag ej!
Jag är ju alltför dyrköpt för
att tro att synden lyckliggör,
jag fnyser åt
dess fröjd och ståt -
till himlen går min stråt.

3. Mitt hjärta i mej ler
när jag min grav beser.
Ej blomsteräng,
ej furstlig peng
kan bädda mej så ljuvlig säng.
Min död är färjeman
till livets fasta land,
Gud Sebaot
har där sitt slott,
och där är evigt gott!
Om vinden här går hårt emot
och späker mej från hår till fot -
all kur
känns sur
för människans natur -
den gör dock tränat, raskt och lätt
vart sinne som vill kämpa rätt,
ja, korset än
ger friheten
som är från himmelen!

Man retas och knuffas och mallar sej

1. Man retas och knuffas och mallar sej
och skryter att man har mest.
Man gör sej till för att folk ska tro
att man själv är absolut bäst. 

2. Vår Herre, du lär oss att se tvärtom,
att den som är minst är störst.
Du lyfter fram den som knuffas bort
och den minste ställer du först.

[Text och copyright: Margareta Melin. Publ. med tillstånd]

Det finns ett ord, för mej så kärt

 

1. Det finns ett ord, för mej så kärt,
så fast och så anammansvärt
till själens liv och hälsa:
att Jesus världens synder bar,
ja, hit i världen kommen var
att syndare få frälsa.
O nådens evangelium,
att han som rövaren ett rum
i paradiset unnar
Guds kärlek än förkunnar!

2. O Jesus, Davids Son, till dej
min blick, mitt hjärta vänder sej:
låt nu din hjälp mej räckas!
Gör ångern sann, fast den är sen,
och två mej från de synder ren
av vilka jag befläckas.
Ett vilset får som funnet är
nu åter hem till hjorden bär
på starka herdearmar,
o du som dej förbarmar!

Prövningar vi möta får (Ovan där)

Jesus har grundat ett rike kring världen den vida

1. Jesus har grundat ett rike kring världen den vida,
samlar ett folk som vill kämpa i tro vid hans sida.
Riket ska stå,
folket ska salighet nå -
än ska dock andarna strida.

2. Ryktet om riket som löpeld till alla sej vänder.
Tungor som glöder kan höras i avlägsna länder. 
Ja, med Guds ord
väcker Guds Ande vår jord,
eldar på höjderna tänder. 

3. Jesus, vår Kristus, vår Konung, Guds Smorde med ära!
Kristus, vår Jesus, allsmäktige Frälsare kära!
Hos oss förbliv!
Var du vårt ljus och vårt liv,
allt vad vår själ kan begära!

4. Då på ditt ord ska det gladaste budskap utbredas,
också av oss ska då väg för ditt rike beredas.
Fest blir det då,
när både stora och små
låter sej fram till dej ledas.

5. Nådens och sanningens fullhet hos dej får vi möta,
sedan som kungar och präster vår kallelse sköta.
Hör nu vår bön:
låt i din kärlekssol skön
Gudsrikets frukter bli söta!

Du människa och vandringsman

1. Du människa och vandringsman,
säg, vill du inte höra
när Jesus själv dej ropar an
och till sin gård vill föra?
Ej någon glädje lika stor
kan världen dej förläna,
som den att bo där Herren bor
och honom se och tjäna.

2. För tung hans börda aldrig är,
hans ok är lätt att bära,
och ingen är för liten här
att verka till hans ära.
I tjänsten som han dej betror
ska ej hans bistånd fela,
och fast din bräcklighet är stor
kan Mästaren dej hela.

3. Tänk inte att det är för sent,
att dagen är förliden.
Så har ej nådens Herre ment,
han som dej skänker tiden.
Se, porten slog han ej igen,
fast det är sent på dagen.
Nej, i den elfte timmen än
kan du i tjänst bli tagen.

4. Men tänk ej heller: "Det finns tid
att ännu längre dröja,
att först i syndig lust och frid
av världen sej förnöja."
Du vet ej timme, ej minut,
då dagen går till ända
och nådens tid för dej är slut.
Vart ska du då dej vända?

5. Jag kommit sent, jag vet det väl,
till Jesus, som så mången.
Vid flärden fästad var min själ,
min tröghet höll mej fången.
Jag kallades, men köttet stred
mot viljan som sej röjde.
Jag såg och såg hur dagen led,
men tvekade och dröjde.

6. Dock gläds jag att jag funnit den
som vill min brist förgäta
och lön ej efter gärningen
men efter nåd tillmäta.
Nu, Jesus, håg och vilja stärk,
så jag mej ej må spara,
men glad arbeta i ditt verk
och ta var stund till vara.

I min Mästares hand (Börja om än en gång)

1. I min Mästares hand syns det bitar av ler
från ett käril som misslyckat var.
I sitt hjärta han sörjer när genast han ser:
av förhoppningar inget är kvar.
Men i uthållig kärlek han börjar igen,
han vill skåda sin avsikt däri.
Då han formar det åter, kanhända det än
dock ett hedersamt käril kan bli.
Börja om än en gång i mitt liv,
börja om än en gång i mitt liv!
Jag vill formas av dej, av ditt heliga bud,
gör mitt liv till ditt redskap, o Gud!

2. I din hand, o min Herre, jag lägger mitt liv,
så din vilja med mej helt kan ske.
Ur mitt hjärta och sinne allt orent fördriv,
så din avsikt med mej du kan se.
Jag vill vara ett redskap, till tjänst just för dej,
för att bära välsignelse ut
till en värld som försmäktar och finner den ej,
jag vill verka tills dagen är slut.
Börja om än en gång i mitt liv...

3. Som ett ler i Guds hand vill jag vara idag
med en bön att bli helig och ren.
Jag vill leva mitt liv till min Herres behag,
för att tjänande nå en och en.
I hans händer jag vilar så tryggt, för jag vet:
han ej lämnar det bräckliga ler
förrän målet han vunnit för tid, evighet
och sin avsikt förverkligad ser.
Börja om än en gång i mitt liv...

 

Makten är i Jesu händer

Du som gjorde vår värld så vacker

Lat oss prise Gud, vår Fader

1. Lat oss prise Gud, vår Fader,
med ett Ære være,
juble, syngje alle stader
um hans skaparære.

2. Lat vår lovsong fagert tone
djupt frå hjartestrenger,
so vårt kvæde til hans trone
stig på sjelevenger.

3. Han med Sonen sin frå æva
skapte alt og alle,
og lét Anden ljus oss gjeva,
som til liv vil kalle.

4. Englan´ hans med sverd i loge
Paradiset vaktar;
stjerne-yr på himmelboge
syng um det han maktar.

5. Han det fagre himmelromet
gav åt fuglom sine,
og or moldi voks det blome,
blad og urter fine.

6. Fisk i sylvstim lét han leike
kring i havsens bylgje,
og i skog og marker reike
dyr i flokk og fylgje.

7. Han lét vatn i djupe elvar
yver jordi fløde
og frå høge himmelkvelvar
regne yver grøde.

8. Lint på vårdis lét han strøyme
ljuvleg blomeange,
mogi frukt i haustsol fløyme
rikt i fargar mange.

9. Jordi lét han lognt seg dylje
under vintersnøen,
og den gylne grøda bylgje
yver sumarbøen.

10. Mannsens born han vilde gjeva
drottens makt og mynde,
so me skulde gjenom æva
fegnast i hans ynde.

11. Men vår truskap var kje mogen
til so stort eit hende;
me fall frå, men Gud var trogen,
kalla oss attende.

12. Alle sjeler Jesum prise
högt for frelsargåva;
borgarskap i Paradiset
hev han borni lova.

Mitt hjärta, fröjda dej

DAGLIG UPPMUNTRAN TILL ANDAKT

1. Mitt hjärta, fröjda dej, 
låt själ och sinnen röras!
Låt andakt av din bön 
i himlars himmel höras. 
Gud Fader kallar dej, 
och Sonen likaså, 
att fram till nådens tron 
med hoppfullt sinne gå. 

2. Det är din Fader kär 
som manar dej att bedja. 
Din Broder också vill 
få hjälpa dej och glädja. 
Din Tröstare dej lär 
allt vad du bedja bör. 
Så kan du säkert tro 
att Gud dej nådigt hör.

3. Du ser Guds hjärtelag,
behöver inte tveka.
En bön i Jesu namn 
ska han dej aldrig neka. 
Vad helt omöjligt syns, 
det vill hans fadershand 
få ge dej, ja långt mer
än du ens tänka kan. 

4. Så kommer jag, min Gud, 
i Jesu namn inför dej
och säger glad i tron: 
Min käre Far, du hör mej! 
Jag ber, jag tror och vet 
att du min bön upptar. 
Du vill, du kan, du gör 
vad du mej lovat har.

[Ragnar Holtes bearbetning är bättre, men upphovsrättsskyddad. Den här bygger på den anonyma bearbetningen i finlandssvenska psalmboken 1986, utan att kunna följa den i allt].

När jag bland änglarna en gång

När jag bland änglarna en gång
min Jesus skåda får,
då sjunger jag min segersång,
Gud torkar bort var tår.
Å, det ska bli saligt,
saligt, ja, saligt,
å, det ska bli saligt
att få vandra hand i hand,
att få vandra hand i hand
på Kanaans ljusa strand!
Vi möts ju där
hos Jesus kär,
och skils aldrig åt som här!

Ljuset över landet spred sej

1. Ljuset över landet spred sej,
liv och glädje förde med sej,
värt vårt tack och lov och pris.
Kristi folk idag ska sjunga,
lova Gud med själ och tunga,
ära Gud på värdigt vis.
Hans martyrer togs ur faran
till den stora vita skaran
där i ljuset vid Guds tron.
Syndens glädje sågs de vraka,
evig fröjd de nu ska smaka,
höjer där sin lovsångs ton.

2. Kristi vittnen, Gud till ära,
evangelium vill bära
ut till hela denna jord.
Lyft din sång med helig styrka,
du vår mor, du Kristi kyrka,
upp mot himlens höga kor!
Kristus, konung segerrika,
gör oss dina vittnen lika,
som i döden segra kan!
Du som fienden betvingar,
göm oss under dina vingar,
håll oss i din högra hand.
Amen, amen, amen!

Helig Ande, himlens låga

Helig Ande, himlens låga,
kom och tänd mitt hjärta nu,
så jag Jesus klart kan skåda
som min Frälsare och Gud! 
Jesus, jag vill älska dej,
det är vad jag önskar mej!

På Golgata stod det ett kors

1. På Golgata stod det ett kors,
Jesus dog på det korset.
I trädgården fanns det en grav,
Jesus låg i den graven.
//: Men korset är tomt
och graven är tom,
Jesus stod upp och han lever! :// 

2. Det var mina synder han bar, 

när han dog på det korset. 

Han seger vann i sin död, 

och han uppstod ur graven. 

//: Ja, korset är tomt 

och graven är tom, 

Jesus stod upp och han lever! ://

Gud som ser och älskar så

Gud som ser och älskar så 
se till mig och alla små. 
Hjälp mig i all nöd och fara. 
Låt din ängel mig bevara. 
Du min trygghet alla dar 
du är evigt hos mig kvar.

Text och copyright: Margareta Melin (publ. med tillstånd)

Jesus, gör mej så till sinnes

Mitt hjärta fröjdar sej i Gud

1. Mitt hjärta fröjdar sej i Gud,
sen jag hört nådens glädjebud,
att jag i Jesus salig är.
Jag prisar dej, min Herre kär!

2. Det är en glädje verkligt stor,
att jag har fått Guds Son till bror.
Han bar min synd i korsets död,
han är min tröst i all min nöd.

3. När Jesu blod på korset rann
rättfärdighet han åt mej vann,
och den blev min i dopets stund;
då togs jag in i Guds förbund.

4. Fast i mitt kött ej annat är
än synd och brist och ont begär,
så renar mej nu Jesu blod
och ger mej åter kraft och mod.

5. Ja, fastän svag i tron jag är,
är jag dock frälst och salig här
igenom Jesus Krist, Guds Lamm,
som borttog världens synd och skam.

6. Så må nu var och en förstå
att man omöjligt kan bestå
i domen utan Jesu nåd.
Förkasta ej Guds Andes råd!

7. Låt ordets ljus upplysa dej
och livets väg få visa dej.
Bli ej i otrons mörker kvar!
Se, Jesus allt fullbordat har!

8. Lov, ära, tack! Vår lovsångs ljud
från hjärtat stiger upp till Gud.
Från synd och död vi frälsta är.
Ditt namn vi prisar, Herre kär!

Må sången ljuvligt klinga

1. Må sången ljuvligt klinga
ut i den vida rymd
och glädjebud få bringa
en värld, av skuggor skymd.
Vår själ i sången anar
det sköna Kanaans land,
dit ögat fåfängt spanar
långt bortom öknens rand.

2. Må varje sårat hjärta
få nåd att lyssna till
vår sång om Jesu smärta,
som tröst oss bringa vill!
Ja, må jag alltid prisa
min konung dyr och kär
och mina syskon visa
att vägen hem han här.

3. Den vägen ska oss föra
igenom kval och strid
dit där ej synd ska störa
vår sköna sabbatsfrid.
Och när vi står där hemma
syns allt på annat vis.
Vi får i kör instämma:
Lov, ära, tack och pris!

Som du vill, o Herre min

       

1. Som du vill, o Herre min,
bara jag får vara din,
om i glädje och i smärta
jag får vila vid ditt hjärta,
ha i dej min högsta fröjd,
o, då är jag trygg och nöjd.

2. Som du vill, o Herre god,
bara du ger tålamod
när i kärlek du mej prövar
och min tro, min kärlek övar.
Lär mej, Herre, att förstå
att du bär mej också då.

3. Som du vill, o Herre Krist,
bara jag med all min brist,
ja, med all min synd otalig
dock i dej får tro mej salig.
Och jag får ju tro det så,
då jag har ditt ord därpå.

4. Som du vill, o Herre kär,
bara det till himlen bär.
Fri från tidens bördor tunga
ska jag där ditt namn lovsjunga
för din nåd och trofasthet
som består i evighet.

Mänskor, var nu inte tröga

1. Mänskor, var nu inte tröga
till att lova Gud som ser
ner till oss ifrån det höga
och så mycket gott oss ger.
Verka, vila, dricka, äta,
se och höra, gå och stå,
men vår gode Gud förgäta:
borde mänskor göra så?

2. Ordet om Guds kärlek höra
och om Kristi kors och död,
kallas till att bättring göra
och bli frälst från synd och nöd,
men förakta nådens gåva,
ej i Herrens lydnad gå, 
ej i tron hans godhet lova:
kan en kristen göra så?

3. Jag är din! Min själ och tunga,
kropp och ande fröjdar sej
och din Ande lär mej sjunga,
Gud, i tacksamhet till dej.
Jag vill tro och jag vill prisa
här ditt kärleksfulla råd,
att du velat mej bevisa
oförskylld och riklig nåd!

Se vad Jesus lovar här

Alt. koral:




1. Se vad Jesus lovar här:
Anden som Guds väg oss lär,
som från Fadern sändes ner
och oss aldrig överger.

2. Jesus i sin härlighet
tänker på vår skröplighet.
Själv i nåd han hos oss är
när oss Anden styr och lär.

3. Där Guds Ande ingång fann,
gärna också stannar han.
Ande, var hos mej i nåd,
led mej alltid i ditt råd!

4. Tala när jag inget vet,
hjälp mej i min häpenhet.
Far jag vilse, led mej rätt,
styr du allt på bästa sätt.

5. Mot den ondes avund så
alltid på min sida stå.
Där med kraftens ord du är
flyr ju hela mörkrets här.

6. Inte fäller mej min nöd
om du ger min svaghet stöd.
Jag min väg då trygg kan gå
och det goda målet nå.

7. Med min ande vittne bär
att Guds eget barn jag är,
gör min sak i himlen god
genom Jesu Kristi blod.

8. När jag saknar kraft och röst,
ropa "Abba!" i mitt bröst.
När min sista suck jag drar,
var mitt mäktiga försvar.

9. När jag Jesus ser engång
blir det salig jubelsång.
Fader, Son och Ande vis,
dej ske evigt lov och pris!

Låt Gud i tro befästa dej

1. Låt Gud befästa dej i tro,
som bästa skölden är.
Ej fienden oss unnar ro,
men gör oss jämt besvär.

2. I tro på Herren Jesus Krist
jag lever och jag dör.
Han är min hjälp, så satans list
mej inte skada gör.

3. Jag tror att jag hör honom till
som mej så dyrt har köpt.
Förbli hos honom nu jag vill,
jag är till honom döpt.

4. Jag tror att Gud mej älskat har,
försonat mej med sej,
han är mitt mäktiga försvar
när satan hotar mej.

5. Hans gode Ande vittnesbörd
om barnaskap mej ger.
Den Ondes makt är nu förstörd,
jag den ej fruktar mer.

6. Jag tror att Anden driver mej
och bönens konst mej lär
och verkar tro som visar sej,
besegrar mörkrets här.

7. Jag tror att Jesu Kristi blod
från synden rena kan.
Då han för mej gjort saken god,
den Ondes rätt försvann.

8. Som Fader Gud bevisar sej
när nöd jag lida får,
och ingen ska inbilla mej
att han i vrede slår.

9. Jag tror att Jesus lever än
och räds ej gravens bo.
Till sist han väcker mej igen
till evig frid och ro.

Här så ofta under ökenvandrandet

1. Här så ofta under ökenvandrandet
mörka dimmor skymmer kära hemlandet.
Men när Jesus med sin Ande tröstar mej,
måste alla mörka dimmor skingra sej.

2. Se, då lyser löfteslandet, stranden ren,
för mej såsom solen i sitt klarhetssken!
Tack och lov jag, käre Jesus, sjunger dej,
att du mej i kärlek kallat: kom till mej!

3. En gång ska min sång få ljuda ren och klar,
då jag inga tårar mer i ögat har.
Alla tårar torkats bort av himlens Gud,
för att Jesus ska bli synlig för sin brud.

Vi glada prisar Gud, vår Far

1. Vi glada prisar Gud, vår Far,
liksom Guds Son som evigt var
och som för oss gjort saken klar.
Halleluja! Halleluja! Halleluja!

2. Vid tredje dagens gryningssken
stod Jesus upp med kött och ben,
trots en förseglad, väldig sten.
Halleluja! Halleluja! Halleluja!

3. "Var inte rädda," ängeln sa,
"ni söker Jesus i hans grav,
men han är inte längre kvar!"
Halleluja! Halleluja! Halleluja!

4. "Sin skapelse han återsåg,
han näpste dödens mörka våg,
kom här och se nu var han låg!"
Halleluja! Halleluja! Halleluja!

5. Nu ber vi dej, o Jesus Krist,
som stod ur döden upp till sist,
fyll med gudomligt liv vår brist.
Halleluja! Halleluja! Halleluja!

6. Led och bered oss, så vi vet
att vi får tacka dej för det
helt utan synd i evighet:
Halleluja! Halleluja! Halleluja!

Påsken är nära

1. Påsken är nära!
Låt oss rensa ut
fångenskapens surdeg,
tvångets tid är slut!
Ur vårt livs Egypten
vi med Kristus drar,
lämnar där för alltid
våra bojor kvar.
Påsken är nära!
Låt oss rensa ut
fångenskapens surdeg,
tvångets tid är slut!

2. Fria för alltid
ur vårt slaveri
skall Egyptens fångar
aldrig mer vi bli.
Livets bröd osyrat
vi i hjärtat bär,
inget av vår träldoms
föda mer oss när.
Fria för alltid
ur vårt slaveri
skall Egyptens fångar
aldrig mer vi bli.

3. Havet sig öppnar;
mitt i öknens nöd
klippan blir en källa,
marken täcks av bröd.
Dränkt i Röda havet
är den som oss band,
vägen ligger öppen
till Guds löftesland.
Havet sig öppnar;
mitt i öknens nöd
klippan blir en källa,
marken täcks av bröd.

Text och copyright: Christian Braw - publ. med tillstånd 

Käre Jesus, vi är här

1. Käre Jesus, vi är här
för att dej på nytt få höra.
Våra sinnen och begär
må du in i ordet föra,
så att var och en sej åter
helt med dej förenas låter.


2. Vårt förnuft förblindat är,
mörker helt vår själ betäcker,
om din Ande ej är där
och nytt liv med ordet väcker.
Goda verk och ödmjukt sinne
låt med tron få gro därinne.

3. O du härlighetens sken,
ljus, av Faderns ljus utgånget,
lys ur mörkret var och en,
lossa det som hållits fånget!
Värm nu hjärta, tunga, öra
till att bedja, sjunga, höra!

Som när ett barn kommer hem om kvällen

O min tanke flyr hän till det härliga land

1. O min tanke flyr hän till det härliga land,
upp till Jesus, min broder och vän!
Till min krona jag trår, men jag frågar ibland:
ska det bli några stjärnor i den?
Ska det bli några stjärnor i kronan jag får,
när jag avlagt min jordiska skrud?
Ska jag möta med fröjd på den himmelska höjd
några själar jag vunnit för Gud?

2. Må jag troget då söka den tid jag har kvar
samla själar till Frälsarens famn!
Varje blodtvagen själ blir en stjärna så klar
som för evigt ska prisa hans namn.
Ska det bli några stjärnor i kronan jag får,
när jag avlagt min jordiska skrud?
Ska jag möta med fröjd på den himmelska höjd
några själar jag vunnit för Gud?

3. Vilken fröjd, när min Jesus mej hämtar till sej,
om till honom jag visade här!
Himlens härlighet blir ännu högre för mej
om en stjärna i kronan jag bär.
Ska det bli några stjärnor i kronan jag får,
när jag avlagt min jordiska skrud?
Ska jag möta med fröjd på den himmelska höjd
några själar jag vunnit för Gud?