Tack, Herre, för S:t Markus

Tack, Herre, för S:t Markus,

den svage som blev stark.

Hans verk och evangelium

bröt ny och fruktbar mark.

Må vi i all vår svaghet

ta mot gudomlig kraft,

bli grenar i din vinstock,

ge druvans rika saft.

Tack, Herre, för Filippos

Tack, Herre, för Filippos,

med grek och jude vän,

och för din trogne Jakob,

Alfaios´ son ber än!

O Fader, lär oss se dej

i Sonen, Jesus Krist,

och så med våra vänner

nå lyckligt hem till sist.

 

O Fader, låt din härlighet

1. O Fader, låt din härlighet

i Sonens liv bli uppenbar

till räddning och till salighet

igenom kraften Anden har.

2. Ty vi har sett den Son du sänt,

och evigt liv från dig han gett;

ja, vi har dig, o Fader, känt

och livet som du oss berett.

3. Förhärligad du, Fader, är

i Kristi offerdöd på jord.

All härlighet du nu beskär

din Son, som är ditt hjärtas Ord.

4. För dem som hör dig, Fader, till

och själv du tar från världen ut

nu Sonen uppenbara vill

ditt Namn och frälsningens beslut.

5. Så hör hans bön: "Låt dem bli ett,

som Du och jag är ett, min Far.

Bevara dem som du mig gett,

att de min glädjes fullhet har."

Text och copyright: Christian Braw (Joh. 17:1-19), publ m tillstånd

Kristi församling

1. Kristi församling

nådens rike är,

där vår Herres kärlek

alltid är oss när.

Genom nådens medel

han ibland oss bor,

dold för världens ögon,

sedd av dem som tror.

Kristi församling

nådens rike är,

där vår Herres kärlek

alltid är oss när.

2. Glada vi väntar

på den stora tid,

då han uppenbarar

rikets makt och frid.

Som en kung regerar

då vårt påskalamm,

härlighetens rike

synligt bryter fram.

Glada vi väntar

på den stora tid,

då han uppenbarar

rikets makt och frid.

Text och copyright: Christian Braw, publ m tillstånd

Rättens konung, du som leder

1. Rättens konung, du som leder
folkens öden med ditt Ord,

hör den bön din Kyrka beder

om rättfärdighet på jord.

2. Konung, rättens röst låt skalla

mäktigt nu till jordens folk,

och låt rättens Ande falla

över Kyrkan, rättens tolk.

3. Lögnens röst på gatan skriar

där du fram i tysthet går.

Och ditt verk, som allt förnyar,

i fördoldhet målet når.

4. Du som bräckta rör ej bryter

och ger svaga veken liv,

av din Ande rätten flyter,

rätten åt de minsta giv.

5. Rätt att leva, växa, vara

ge åt svaga liv som dör,

fångade i mörkrets snara,

som allt levande förgör.

6. Ur rättfärdighetens källa

ge åt världens folk din lag,

och låt rätt i domen gälla

till Rättfärdighetens dag.

Text och copyright: Christian Braw (Matt. 12:15-21), publ m tillstånd

Jungfrun står där för oss alla

1. Jungfrun står där för oss alla, 

som Guds kärlek valt att kalla 

att för hela skapelsen 

tro och svara 

ja och vara 

av hans skördar förstlingen. 

2. Jungfruns tro på Ordet gjorde, 

att hon födde Herrens Smorde. 

Skapelsen och Gud blev ett. 

Sådd som jordats 

har fullbordats 

genom svaret hon har gett. 

3. Herrens moder kunde svara 

ja och världens gensvar vara. 

Anden ledde henne rätt. 

Jungfrun trodde, 

och Gud bodde 

i den kropp hon honom gett. 

4. Tro och lydnad, livets gåva 

skall Guds godhets under lova 

genom att vi livet ger, 

lika fria 

som Maria 

till att våga mer och mer. 

5. Gör oss, Ande, som Maria, 

ur vår låsning oss befria 

till det svar som du vill ha. 

Jungfrun har det.

Gör att svaret 

blir som hennes: hjärtats Ja!

Text och copyright: Christian Braw, publ m tillstånd

Guds rike tränger fram

1. Guds rike tränger fram 

igenom sorg och skam, 

rakt genom alla hinder 

och allt som mänskor binder 

vid missmod och förfallet 

som följt på syndafallet. 

2. Guds rike bryter in 

nu mer än någonsin. 

I ständigt nya länder 

sig nya mänskor vänder 

till riket under nåden 

och ber till Gud att få den. 

3. Guds rike äges ej 

av oss, det värjer sig. 

Försöker man det röva 

får man sin styrka pröva 

mot honom, som planeter 

bär upp i rymdens eter. 

4. Guds rike bryter opp 

ur himlen och blir kropp, 

ett barn i jungfruns sköte. 

Gud stämmer med oss möte 

i Sonen, som hon födde, 

och som för världen blödde. 

5. Guds vishet har fått rätt 

av sina barn - och det

är tron som bygger Kyrkan,

där finns den sanna styrkan 

till seger över döden 

med Andens starka flöden.

Text och copyright: Christian Braw, publ m tillstånd

Undret som i jungfrun skedde

1. Undret som i jungfrun skedde

mänsklighetens framtid ledde 

bortom dödlighetens tvång. 

Så blev livet 

åter givet 

godhetens och hoppets sång. 

2. Ur vår vånda Gud oss löste 

och med Anden överöste 

oss med himmelsk glädjekraft. 

Vi blev fria 

med Maria 

till långt mer än Adam haft. 

3. Vi blir lösta från vår börda 

genom allt det oerhörda 

Jesus Kristus kommit med. 

Genom Blodet 

kan vi tro det 

liv han sänder till oss ned. 

4. Evig ära och beundran, 

jordisk bävan och förundran 

tillhör dig, o Gud, för det 

att ur dödens 

mörka flöden 

du förlöst din mänsklighet.

Text och copyright: Christian Braw, publ m tillstånd

(fritt efter 1 Joh. 5:6-8)

Herre, tack att grunden höll

1. Herre, tack att grunden höll 

och att huset inte föll. 

Störtflod kom och stormvind ven, 

kring oss spreds förödelsen. 

2. Mitt i stormen var du där 

i den grund som livet bär, 

i det ord och löfte som 

till oss genom Jesus kom. 

3. Ordet är den fasta grund, 

där vårt liv och vårt förbund 

med ditt fadershjärta fått 

mera gott än vi förstått. 

4. Inte bara hört men gjort 

blir ditt Ord och löfte stort 

mitt i livets nederlag 

och på stormens mörka dag. 

5. Ordets kraft blir uppenbar 

när det under livet har 

fått förvandla handlingssätt 

och gjort dem med dig till ett. 

6. Herre, tack att Ordet haft 

mitt i stormen sådan kraft 

och har blivit grunden där 

fasthet i allt flyktigt är. 

7. Efter stormen stillhet rår 

och förundrade vi står. 

Tack för att i stormens stund 

du höll fast oss vid din grund.

Text och copyright: Christian Braw, publ m tillstånd

Herre, o att du kom ned

1. Herre, o att du kom ned! 

Kom och var ej längre vred. 

Kom som du till mötes kom 

i din glädjes helgedom. 

2. Kom och låt din fiende 

tyngden av din makt få se. 

Kom, låt jorden bäva för 

dig, som skapar och förstör. 

3. Se, ditt folk förlorat allt. 

Templet står här mörkt och kallt, 

en ruin av vad det var, 

när din härlighet fanns kvar. 

4. Här är mörkt och här är tomt. 

Borta är allt ljust och fromt. 

Inga synder bäres fram, 

ingen sång om påskens lamm. 

5. Det är allt vårt eget fel. 

Svalt och sällan tog vi del 

av din nåd och goda lag. 

Därför är det tomt idag. 

6. Du är allt vi nu har kvar 

av vad förr vår glädje var. 

Hjälp oss för att du är du. 

Herre kom! Kom till oss nu! 

7. Kom, o Herre, kom hitned 

med förnyelse och fred 

in där hopplöshet och hämnd 

gör din svaga skara skrämd. 

8. Kom och oss förvandla så 

att du genom oss kan nå 

in i världens mörka hus 

med förvandling och med ljus.

Text: Christian Braw fritt efter Jesaja 64, publ m tillstånd

Vår Gud har skapat allt som är

1. Vår Gud har skapat allt, som är, 

var sol och var planet,

och obetvinglig omsorg bär 

om jordens mänsklighet. 

2. Ej solsystemens väldighet, 

ej nebulosors glans 

fick honom att bli ett med det, 

som valt att ej bli hans. 

3. Men misstro och motspänstighet 

vek undan för ett ja, 

när jungfruns tro och ödmjukhet 

lät Sonen boning ta. 

4. Av Anden lyftes vår natur 

ur egensinnets hav 

och fram steg gudamänskan ur 

vår egenviljas grav. 

5. Han, som har fötts av Gud, blev så 

ett barn av vår planet. 

Nu kan vi, jordens barn, också 

få Sonens härlighet. 

6. Än mer, hans kors, hans djupa sår, 

hans ensamhet och skam 

ger liv där sårens kärlek når 

till all vår smärta fram. 

7. Vi faller i förundran ner 

för underverkets glans, 

att Karlavagnens Herre ger 

oss livet som är hans.

Text och copyright: Christian Braw, publ m tillstånd

Utan hopp och utan tro

 

1. Utan hopp och utan tro 

finner själen aldrig ro. 

Hjärtat blir ett upprört hav, 

kallt av vilsenhet och krav. 

2. Glimtarna av upprymdhet 

växlar om med tungsinthet. 

Än är jaget starkt och stort, 

än är det tillintetgjort: 

3. ”Var finns den som älskar mig 

och för mig vill offra sig? 

Vem finns det som ställer opp 

och kan ge mig framtidshopp?” 

4. Ja, han finns, men bortom dig. 

Han i ringhet döljer sig 

i en bortglömd bok och ord 

på en plats vid nådens bord. 

5. Och i sina vänner krets 

vill han göra dig tillfreds 

med vad du är skapad till 

och hur han dig leda vill. 

6. Du var inte hemma, när 

han kom till dig och var där. 

Dina tankar rände kring 

allt, som blev till ingenting. 

7. Än en möjlighet han ger 

här idag att nå till mer 

än till otrons kalla sjö. 

Vad han ger är glädjens frö. 

8. Kom, min Fader, till min själ 

än en gång och gör mig väl. 

Övertyga mig att du 

ger mig livets fullhet nu.

Text och copyright: Christian Braw, publ m tillstånd

Jesus Kristus är vårt centrum

1. Jesus Kristus är vårt centrum 

och vår hälsas när och hur. 

Kyrkan är som Kristi väntrum, 

där vi väntar på vår tur. 

Han har svar på orons fråga, 

därför att han plågats av 

allt som smärta åt oss gav. 

2. Ingen mer än han allena 

har så verksam medicin. 

Den kan läka, stärka, rena 

samvetet och gjuta in 

av hans egen glada vishet, 

av hans hopp och tålamod 

genom Kristi kropp och blod. 

3. Gud av Gud, min kraft och hälsa,

Faderns och Marias son 

är den ende som kan frälsa 

mig ifrån mitt livs demon 

och kan ge en verklig frihet, 

friheten att vara god 

med Guds Andes djärva mod. 

4. Gud har sig med oss förenat – 

det är mer än jag förstår. 

Vad han tänkt och vad han menat 

längre än min tanke når, 

högre än de djup och höjder, 

där Guds avsikt ännu har 

djup och höjd och vidder kvar. 

5. Vi behöver inte svara 

för hur en gång det gick till. 

Gud skall undret själv förklara 

när och hur och som han vill. 

Intill dess för oss det räcker 

med att han är Läkaren, 

som steg ned från himmelen.

Saliga byte

1. Saliga byte 

Sonen oss bereder,

han från sin Fader 

till oss stiger neder

och till sin himmel

åter han oss leder,

hem till sin Fader.

2. Saliga byte, 

vad vi är han blivit

och har bär skammen 

för vad vi bedrivit,

rättfärdigheten 

han som gåva givit

inför sin Fader.

3. Saliga byte, 

bördan honom böjer;

vi som den burit 

våra blickar höjer,

vandrar på vägen 

som hans gärning röjer

hem till vår Fader.

4. Saliga byte, 

morgon åter bräcker;

påskdagens seger

hoppet åter väcker,

Golgata offer 

evigt för oss räcker

inför vår Fader.

Text: Christian Braw, publ m tillstånd

Musik: Johann Crùger

Vägen, sanningen och livet

1. Vägen, Sanningen och Livet,

Jesus, dej vårt "Ja" vi givit,

för vi vet på vem vi tror!

Mellan alla världens röster,

dunkla rädslor, tomma tröster,

led oss med ditt trygga ord! 

2. Ge oss mod i livets branter,

sikt från alla håll och kanter,

sann gemenskap med varann,

lugn och fäste i all halka

och i hettan skydd och svalka,

du som både vill och kan.

3. Ja, när vi dej följer efter,

ge med nåden nya krafter,

hjälp oss från det onda loss.

Jesus, låt ditt namn oss tända,

så vi dej kan glatt bekänna

och du kan bekänna oss.

 

Hans väg är vår (Ewe thina)

Mörkt var djupet

1. Mörkt var djupet. I den tysta natten 

svävar Herrens ande över vatten: 

livets fläkt igenom rymden far. 

Havets böljor häver sej och brusar, 

vindens första dunkla suckar susar. 

Vaknande, Naturen andan drar. 

2. Ljuvt i skönhet blommar redan gruset.

Vattnet skimrar, ty det nya ljuset

ser sej speglat i den klara våg,

som i famnen skapelsen omsluter

och i evig längtans svall sej gjuter

kring den värld som i dess armar låg.

3. Smäktar under hetta nu Naturen, 

kommer du, av lätta skyar buren, 

liksom tröstens bud till Hagar sänt. 

Himlen lockar du hit ned till jorden, 

här dess enda rena spegel vorden, 

klara, underbara element! 

4. Säg, vad sjunger väl din blåa bölja, 

som mej lockar att med blicken följa 

i din virvel, i din svala famn? 

Minns du ännu tidens första stunder? 

Har du speglat Edens sköna lunder? 

Söker rastlöst nu dess flydda hamn?

5. Dock, du får i Nådens solsken glimma 

sällt ännu, i dopets helga timma 

kyssa barnets späda huvud ömt. 

Dina klara tårar sakta bävar; 

ty du känner Herrens Ande sväva 

kring sitt verk, som aldrig än han glömt. 

6. Sjung ni, vågor! Klara bölja, svalla! 

Nu jag vet, vartill vi längtar alla: 

nya himlar och en nyfödd jord. 

Våg på våg må darrande förrinna, 

mänska efter mänska tyst försvinna; 

hoppet vilar lugnt vid löftets ord!

Fall från himlen, Andens glöd

1. Fall från himlen, Andens glöd,

tänd din eld ibland oss kalla.

Res oss upp ur otrons nöd,

låt din kärlek oss befalla

att i kärlek offra allt

och bli jordens ljus och salt.

2. Den vi låter ensam gå

smyger frestaren sig nära.

Låt oss före honom nå 

fram med kraften som kan bära

ut ur ensam bitterhet

till din kärleks härlighet.

3. Vig oss till det liv som är

Kristi liv, ett liv för andra,

till det liv som frukter bär,

och kan döden själv förvandla

till en seger utan mått

och ett liv hos Gud för gott.

Text och copyright: Christian Braw, publ m tillstånd

Måste än av törnen vara

1. »Måste än av törnen vara 

här din krona, o min brud, 

tårar dina pärlor klara, 

suckar dina sångers ljud, 

lyft ditt öga upp och se 

över jordens kval och ve 

himlen öppnad, palmen vunnen, 

livets krona saligt funnen.» 

2. Se, så bygger Gud sin kyrka, 

se, så prövar han vår tro, 

ger oss mitt i nöden styrka 

och i döden salig ro. 

Ära ske vår Herre stor, 

som i himlars himmel bor, 

men som räckt oss sina armar

och så gärna sej förbarmar.

Kom, låt oss Herren lova

1. Kom, låt oss Herren lova

och möta Gud med sång!

Var ton är himlens gåva

med källans friska språng.

Gud i vår hals, vårt hjärta lagt

en sträng till daglig tröst.

Guds lov på jorden är en makt

i alla trognas bröst.

2. Den höga gradualen

en himlastege är,

som oss ur tåredalen

på starka toner bär.

Var helg då vi däruppe står

och sjunger Herrens pris,

ett ögonblick vi skåda får

in i Guds paradis.

3. Med sång i hjärtat går vi

att tjäna Herren Gud.

Inför Guds anlet står vi

med lov och fröjdeljud.

Då strömmar kraft till helig strid

ifrån Gud Faders tron.

Vi lyftes ovan rum och tid

av jubelsångens ton.

Kan du ej tro så helt som du vill

 

1. Kan du ej tro så helt som du vill,
tro som det står, tro som det står!
Vila vid Ordet, sedan var still,
gåvan att tro du får!
Tro som det står, ja, tro som det står!
Aldrig en prick av Ordet förgår.
Glädje och frid i hjärtat du får,
tro som det skrivet står!

2. Kan du ej älska Gud över allt,
tro som det står, tro som det står!
Då ska ditt hjärta inte bli kallt,
kärlek till Gud du får.
Tro som det står, ja, tro som det står...

3. Vill inte hoppet infinna sej,
tro som det står, tro som det står!
Molnen som skymmer brister för dej,
tron genom mörker går.
Tro som det står, ja, tro som det står...

4. Ordet om korset kraften ej mist,
tro som det står, tro som det står!
Löftena väger mer än din brist,
tro som det skrivet står.
Tro som det står, ja, tro som det står...

Tack käre Far i himlen för ditt beskydd i natt

1. Tack, käre Far i himlen,

för ditt beskydd i natt.

Mot allting ont och farligt

du gett mej änglavakt.

För synder och all ondska

i nåd bevara mej,

så allt jag gör och säger

i dag behagar dej.

2. Min kropp och själ jag lämnar

i dina händer, Gud, 

Jag vet att allt jag möter, 

det ser och känner du.

Sänd mej din egen ängel

till skydd mot fienden.

Min Far, jag vill dej tacka

i Jesu namn. Amen.

Text och copyright: Birgitta Erlandsson fritt efter Martin Luther, publ m tillstånd

Gud har varje folk och stam

1. Gud har varje folk och stam

fört igenom sekler fram.

Vart och ett han skönhet gett,

ord och sånger, lag och rätt.

2. Varje folk sitt värde har,

vart och ett sin börda drar.

Vart och ett ska prisa Gud

med sitt liv, med sångers ljud.

3. Folkens värld har satans makt

gripit och i vanmakt lagt.

Hot och ångest härskar där,

hämndens mörka värld det är.

4. Gud i Kristus blivit man

för att rädda människan,

rädda mänskolivets skatt

ut till dag ur rädslans natt.

5. Folkens värld i Kristus kan

föras fram till kärlek sann,

få sitt ljus och liv igen,

leva i välsignelsen.

(Text och copyright: Christian Braw, publ m tillstånd)

Jerusalem, Guds helga stad

 

1. Jerusalem, Guds helga stad, 

vad härligt att en gång 

få gå dit in så hjärteglad 

vid änglars jubelsång, 

på dina gators klara guld, 

helt fri från synd och brist, 

få vandra lätt och fröjdefullt 

med vännen Jesus Krist! 

2. Jerusalem, som Gud har gjort, 

så skön du möter mej. 

Rakt genom praktfull pärleport 

får jag dra in i dej. 

Jag lägger där min vandringsstav 

då resan tagit slut, 

och Fadern torkar tåren av 

när jag har kämpat ut. 

3. Jerusalem, Jerusalem,

när ska jag målet nå? 

Jag är så trött, jag längtar hem 

att evig vila få. 

Här är så kallt och mörkt ibland 

och korset trycker mej. 

Jag längtar hem till himlens land,

Jerusalem, till dej. 

4. Vad under om jag längtar dit, 

till dej, Guds sköna stad, 

där jag får stå i klädnad vit, 

fullkomligt fri och glad, 

där ingen gråt ska vara mer 

och ingen sorg som här, 

och ingen natt oss mörker ger 

ty Lammet solen är.

5. Allt vad på jorden aktas stort, 

det fängslar ej min håg, 

sen jag fick se vad Jesus gjort

och honom korsfäst såg. 

Mitt mål står klart, jag vill nå hem 

vad än det kostar mej: 

Jerusalem, Jerusalem, 

jag vill nå hem till dej!

Jesus, Världens Ljus

Tack, Herre, för Mattias

 

Tack, Herre, för Mattias,

som genom bön och lott

blev vald till ny apostel

sen Judas föll för gott.

Gud, låt oss med din kyrka

gå fram mot tidens slut,

ej svika kyrkans uppdrag

men troget hålla ut.

Kärlek så varm

Du lyfter mej

Över Galileiska sjön

1. Över Galileiska sjön

nattsvart mörker låg.
Lärjungarnas farkost mött 
vild och vredgad våg.
Motvind vållat svårt besvär,
Jesus var ej där.

2. Men från berget Jesus såg
dock de sinas nöd.
"Var ej rädda, det är jag!"
så hans hälsning ljöd,
när han gick på upprörd våg
som snart lugnad låg.

3. När min tro i stormens brus
flämtar matt och svag,
Jesus, säg: "Var inte rädd!
Säg mej: "Det är jag!"
Då skall nattens mörker fly,
dagen åter gry.

4. När jag ser mej helt fördömd
av din helga lag,
visa mej din korsgestalt,
säg mej: "Det är jag!
Jag som dina synder bar
allt fullbordat har."

5. Och när genom dödens flod
sist jag vandra skall,
bär mej med din starka arm
genom vågens svall.
All min fruktan då förtag,
säg mej: "Det är jag!"

 

Tack Gúd för himlaljuset

Tack, Gud, för himlaljuset

som fällt förföljaren,

för vad du sa till honom

och genom honom sen.

Tack, Herre, för S:t Paulus,

att han fick vända om!

Nu genom hans epistlar

med ljus och ledning kom!