Sänd oss trogna arbetsmän

Sänd oss trogna arbetsmän, 

sända ifrån himmelen, 

som i Andens kraft och ljus

fiskar själar till ditt hus.

Ack, här finns det alltför få, 

som sitt kall kan förestå. 

Herre Jesus, hjälp oss då!

Den gode Herden går här fram

Alt melodiform:

1. Den gode Herden går här fram.
Av spridda får och späda lamm
han sej en hjord församla vill,
som hör hans himmelrike till.

2. Saktmodig, mild och utan skuld
han ej med silver eller guld,
men med sin lydnad och sin död
oss återlöst från evig nöd.

3. Hans kyrka, i sitt frö så späd,
skall växa till ett skuggrikt träd,
som sina grenar sträcker ut
kring jordens rund till tidens slut.

4. Likt sommarregnets ljuva fall
hans ord all världen glädja skall
och bära frukt till evig tid
i sanning, helgelse och frid.

5. Och himmel skall förgås och jord,
men aldrig någonsin hans ord.
Hans namn på skilda tungors ljud
skall vara Frälsare och Gud.

*6. Högtlovad vare Herrens nåd,
hans makt, hans underbara råd,
högtlovad i all evighet
den Eviges barmhärtighet!

Festen kan börja

 

Festen kan börja, 

allting är nu redo. 

Bordet är dukat 

med himmelskt bröd. 

Jesus Kristus, 

Konung och Herre 

står här och kallar: 

Kom till mej.

O store Herre Gud

1. O store Herre Gud, som dömer och benådar, 

en evig kärlek du båd'  är och blir och var!

Vi nådens nattvardsbord nu med förundran skådar, 

som du i Sonens död för alla tillrett har.

Du dina sändebud förordnat här på jorden 

att bjuda syndare och duka nådeborden. 

2. Så gjut nu Anden din ut över man och kvinna, 

ja, över hög och låg samt barn och barnabarn, 

ut över tjänare och varje tjänarinna, 

dem du till evigt liv har löst ur dödens garn. 

De alla med din död till livet fria köptes, 

och till din död och din uppståndelse de döptes.

3. Låt, Jesus, både präst och menighet förbundna

i tron nu smaka få din nattvards salighet.

Lär dina tjänare ditt ord med nit förkunna, 

så du får samla fler, men satan får förtret. 

Ta i din herdevård nu herden liksom lammen 

och låt oss dej, vår Gud, lovsjunga evigt.

Amen.

Vad inte ens en klok och lärd

1. Vad inte ens en klok och lärd

kan helt och fullt begripa,

det låter Gud i denna värld

sitt folk var dag predika:

Att han allena Konung är,

hög över alla gudar,

och sej har uppenbarat här

för hedningar och judar

- ett väsen, tre personer.

2. Hans underbara, höga namn

är Fader, Son och Ande.

Han öppnat för envar sin famn,

vi känner nu den Sanne.

Som Abrams, Isaks, Jakobs Gud

han givit sej tillkänna,

som den som stiftat lagens bud

men också nåd vill sända

och än idag gör under.

3. Se, Fadern själv av evighet

sin Son, sin avbild, födde,

som oss till liv och salighet

på jorden led och blödde,

och Anden så till evig tid

går ut från dessa båda.

Gud give oss sin nåd och frid,

att vi må honom skåda

i evig klarhet. Amen.

Text: Paul Gerhardt, övers. A.H. 1992, 2021

Musik: Martin Luther 1524 (41 år)

Detta är dagen som Herren har gjort, hans offer på korset dej löser

Detta är dagen som Herren har gjort,

hans offer på korset dej löser, hur stort!

Hans nåd, den tar dina missgärningar bort,

för detta är dagen för dej!

Detta är dagen som Herren har gjort -

en allvarets dag, för dess tid är så kort,

kan glädje bereda

om han dej får leda,

ja, detta är dagen för dej!

O pingstens fest

O pingstens fest!

Du som är störst och bäst,

Gud Fader, Son och helig Ande

är på jorden gäst.

Dej allena vare ära

1. Dej allena vare ära,

världars Konung, härars Gud!

Från din tron, fast fjärran nära,

evigt klädd i ljusets skrud,

du din allmaktsspira sträcker

till ett rike utan gräns;

i din höghet som förskräcker

dock din mildhet ses och känns.

2. Med ditt "Varde!" skapas detta:

världar, himlar, hav och jord.

Då du gräns för dem vill sätta,

fordras blott ett enda ord.

Alla varelser försvinner

vid din vink som allt förmår,

himlar flyr och världar brinner,

allt till intet återgår.

3. Du, o Gud, om du behagar 

ändra kan naturens bud.

Dessa blott för oss är lagar,

inte lag för dej, o Gud!

Då en blick ditt öga sänder,

alla krafters motstånd flyr

för den makt med fria händer

som mot målet allting styr.

4. Du, då våld och list bereder

godhets undergång och fall,

ondskan till det målet leder

där dess böljor stanna skall.

Du, då dina vänner bävar,

med osynlig hand förstör

hotet som omkring dem svävar

och till livets flod dem för.

5. Giv, o Gud, mej ljus och styrka,

att i tron dej hålla kär,

att av allt mitt hjärta dyrka

dej, som Gud och Fader är,

att din trogna kärlek skåda,

och din nåd, var morgon ny,

att i all min nöd och våda

till din makt med glädje fly.

Om i morgon var den dagen

Saliga alla de döda vilka i Herren har somnat

Du som oss återlöst

1. Du som oss återlöst:

förrän du avsked tog

dej själv du delat ut 

och bjudit oss att äta.

Och mer begär jag ej, 

det är och blir mej nog,

vad du oss unnat har, 

det vill jag ej förgäta.

2. Påminn mej vad som skett,

den kärlek som dej drog,

du Himlakost och Värd,

mer måste jag ej veta.

Styr så mitt blinda vett

långt bort från denna bog,

att helig hemlighet

av högmod efterleta.

3. Jag tror och vet förvisst 

att jag dej, Jesus, får 

här under bröd och vin - 

ditt allmaktsord skall råda.

Du är min Herre Krist,

som mer än jag förstår,

ja, mer än änglar än 

sej understått att skåda. 

4. Så kom, min Själavän, 

förena dej med mej 

på obegripligt sätt, 

till bot mot syndens våda.

Ja, stärk mej så igen,

så finner Satan sej 

med all sin makt för svag 

för oss förenta båda.

Kärlek, barmhärtighet och himmelsk härlighet

PÅ MARIE BEBÅDELSEDAG EN ANDAKT

1. Kärlek, barmhärtighet
och himmelsk härlighet
har Gud på denna dag
visat med välbehag,
då all hans söta nåd
mitt i en tid så bråd
en ängel full av frid
tillsagt Maria blid.
Hon ju Guds ende Son,
världarnas hälsa,
ja, Guds offerlamm
skulle föda fram,
han som skulle frälsa
från död och evig skam.

2. Himlen så visat sej.
Jord, må du fröjda dej,
att trots din synd och skuld
Gud är så god och huld.
Bjud nu all synd godnatt,
sjung ditt Magnificat,
så skall en ekofröjd
höras i himlens höjd!
Gud själv med Gabriel
som här utsändes,
ja, den änglakor
som i höjden bor,
för att du omvändes
skall få en glädje stor!

3. Herre, vi fägnar oss
över ditt nådebloss,
att hela världens hus
har fått ett sådant ljus,
som i allt olycksfall
lysa och lisa skall
den som sej hålla vill
i en fast tro därtill.
Tack för den kärlek
som dej till oss dragit!
Halleluja vårt
skall ej nu bli svårt,
nu när du har tagit
det som oss tryckt så hårt! 

Text: Johan Runius, ur Dudaim tr. 1714, bearb .A.H. 2014
Musik: Från 1600-talet

J Runius:

Inför Guds himlatron

Alt. koral:

Tvång till tro

 

1. Tvång att tro, det önskar dårar;
hjärtat vill ej våldfört bli.
Tvungen tro ej torkar tårar,
föder lögn och skrymteri.
Man till helvetet kan tvingas,
men till himlen bara ringas,
frihet följer sanningen.

2. Jesus som den gode herden
söker vart förlorat får
och med evig kärlek ser den
som i världen vilse går,
lockar oss att hemåt ila,
ger den trötte ro och vila,
nyttigt ok och börda lätt.

3. Men om ordet som han talar
skulle nekas hjärterum,
aldrig ont med ont betalar
fridens evangelium,
kallar aldrig eld från ovan
utan går med himlagåvan
stilla till en bättre plats. 

Nu är sjudande vår

 

1. Nu är sjudande vår,

nu är jublande fröjd,
nu är islossning, solsken och ljus!
Nu hörs jublande sång

ifrån fåglarnas kör
och i skogarnas snår

sista drivan nu dör.
Nu är vårflod med sång och med brus.

2. Nu det spirar ur jord

under vårsolens sken,
både vårlök och sippor så små.
Vackra gullvivor sen

mellan vide och al
växer fram som en här,

utan namn, utan tal,
under vårhimmel luftig och blå.

3. Du vår himmelske Far,

tack för våren så skön!
Tack för solsken och regn du oss ger!
Tack för fåglarnas sång,

tack för blommorna små,
tack att själv du är med

på den väg vi ska gå
och i kärlek och nåd till oss ser!

 

Så härligt det är att i ungdomens vår

1. Så härligt det är att i ungdomens vår 
få njuta av livet i Herrens fruktan! 
När hjärtat av hälsa och levnadslust slår 
och själen är lydig Guds Andes tuktan, 
då lever man livet, som Gud det vill, 
och växer i ålder och visdom till. 

2. Så saligt i frestelsens brännande sand 
att äga i Herren sin glädjekälla, 
att skyddad och ledd av Guds mäktiga hand 
med kropp och med själ till hans tjänst sej ställa! 
Ja, tänk, vilken lycka det är att så 
få vandra med Gud, i hans uppdrag gå! 

3. Så dyrbart det är att få tjäna sin Gud, 
att leva för honom till andras bästa! 
När störst utav allting blir kärlekens bud, 
då tjänar man ödmjukt och glatt sin nästa. 
O Gud, kom i hela mitt hjärta in 
och låt mej för evigt få vara din!

Text och musik: Joel Blomqvist

Våra stunder ilar

1. Våra stunder ilar
till sin tysta hamn.
Låt oss få vår vila,
Jesus, i din famn,
och, till målet komna,
somna
i ditt dyra namn.

2. Dina änglar skicka
till den bädd där vi
ur din kalk får dricka,
må de stå oss bi,
och från tunga banden
anden
göra evigt fri.

3. Snart får den sej svalka
efter stridens kvalm
och Guds tron sej nalka,
krönt av segerns palm,
ja, med själ och tunga
sjunga
livets morgonpsalm!

Dej, min Jesus, nu jag skådar

  

Milde Jesus, du som sade

Milde Jesus, du som sade: 

"låt nu barnen komma få",

händerna på dem du lade 

och välsignar än de små. 

Själv som barn till Herrens tempel 

bars du i din moders famn. 

Låt mej minnas ditt exempel

som jag alltid minns ditt namn.

Njuovtjav lavlo

Albmi ja eana

Du kära lilla med ögon klara (Behåll din krona)

1. Du kära lilla med ögon klara, 
be Herrens ängel dej väl bevara! 
Guds rikes älskade barn du är 
och vet ej, att du dess krona bär. 
Behåll din krona! Behåll din krona! 

2. De ska ju komma, de onda tankar  
av synd och ve som i världen vankar. 
De vill få stjäla din dyra skatt 
och byta morgonens ljus till natt. 
Behåll din krona! Behåll din krona! 

3. Och när de säger: minns årens heder, 
du är ej mera ett barn, som beder, 
ett barn, som älskar, ett barn, som tror, 
ett barn, som lyder, du är nu stor: 
Behåll din krona! Behåll din krona! 

4. Behåll Guds rike, som blev dej givet, 
din tro på Jesus, din tro på livet, 
ditt lätta löje, din korta tår, 
din omedvetna, daggfriska vår! 
Behåll din krona! Behåll din krona! 

5. Så många vill ju din krona vinna, 
som jämt får söka men aldrig finna, 
som ständigt frågar men ej får svar.
Behåll Guds rike i hjärtat kvar! 
Behåll din krona! Behåll din krona!

Gud är mysterium

Din nåd är dyrbar o Gud

Guds kärlek färdas här

Ur träldomsland

1. Ur träldomsland

vid Mose hand
gick Israel till havets strand.
Det Röda hav
för Moses stav
vek undan, men blev Faraos grav.
Och Israel
sjöng frälst och säll
sin lovsång till sin Gud, Goel.

2. Men Moses dog
förrn folket drog
ur öknen hän till äng och skog.
Från brännhet sand
till löftets land
gick Israel vid Josue hand.
Från kamp och strid
han gav dem frid
och ro och härlig skördetid.

3. Du var mej, värld,
med synd och flärd,
ett träldomshus, där jag låg snärd.
Men pris ske Gud!
Hans helga bud
mej väckte med sitt tordönsljud,
och nådens röst
kom till mitt bröst
och gav mej frihet, frid och tröst.

4. Till Kanaans land
vid Jesu hand
jag vandrar glad på öknens sand,
och hoppets stav
som Herren gav,
den grönskar på min tysta grav,
och själen säll
vid livets kväll
går hem till Faderns ljusa tjäll.

Gud, vår lösta tunga

Håll fast vid Herrens ord och bud

1. Håll fast vid Herrens ord och bud!
Det finns en Gud. Det finns en Gud.
Han är en borg, där trygg du bor
om nöden än blir stor.

2. Håll fast vid Herrens löftesord!
Här vacklar mycket på vår jord.
Ett finns som ej av växling vet:
Det är Guds trofasthet.

3. Håll fast i tro! Lyft blicken opp!
Du har en framtid och ett hopp.
Gud har i nåd förbarmat sej.
Han kan ej glömma dej.

Text: Hans Hallebo
Musik: Jonas Andersson den 26 maj 1875, "Så älskade Gud", ngt bearb. 2015 (anpassad till texten)

O du vår Återlösare

1. O du vår Återlösare, av nåd oss giv

att syndare må undfå detta bröd

till vederkvickelse, till salighet och liv,

det rätta ändamålet med din död.

2. Korsfäste Jesus, giv att aldrig någon må 

av denna kalk din dyra purpurflod 

anamma sej till doms, nej, låt oss alla få 

ett evigt liv, förvärvat med ditt blod.

3. O Jesus, du som vid ditt bord dej själv oss ger,

giv åt var hungrig själ som hit nu går,

den tron, den tillförsikten trots vad ögat ser,

att hon dej själv i sakramentet får.

Ryttaren på den vita hästen

1. Himmelen skall öppnas och den vita hästen springa fram med Konungarnas Kung.

Trofast och Rättfärdig är hans namn som vunnit seger över hela jordens rund.

Se hans ögon flammande som lågor,

makten har han i sin hand.

På sitt huvud bär han många kronor,

Konung över alla land.

2. Himmelen skall öppnas och den vita hästen springa fram med Konungarnas Kung.

Trofast och Rättfärdig är hans namn som vunnit seger över hela jordens rund.

Se, han kommer! Himlens vita skaror följer honom, strålande i makt och ära!

Se, han kommer! På den vita hästen

kommer vår Messias!