Två väldiga strider om människans själ

 

JESUS UTDRIVER EN DJÄVUL
(Luk. 11:14-28)

1. Två väldiga strider om människans själ,

att helt på sin sida den taga.

Den ene vill människans eviga väl,

men kan inte alltid behaga.

Den andre vill se henne fången och snärd,

förvillar med smicker och lockar med flärd

och tänker blott på att bedraga.

2. Den ene den gode Guds Ande är,

som bjuder oss frid och försoning,

vår Hjälpare stor som oss syndare lär

i Kristus att vinna förskoning.

I synd och i mörker den andre går fram,

han börjar i lögn och han slutar i skam,

förbannelse heter hans boning.

3. Så välj nu, o människa, välj, medan tid

du äger att än dej besinna.

Slut aldrig med synden och frestaren frid,

vad skulle du därpå väl vinna?

Besinnar du inte ditt eviga väl,

men binder i stoftet din fattiga själ,

du aldrig ska himmelen hinna.

4. Men saliga de som vill höra Guds ord

och låter det genom sej strömma.

För dessa blir nåden i evighet spord,

när Herren all världen ska döma.

Guds helige Ande, mej mana och lär

att söka av hjärtat vad ovantill är

och aldrig min Frälsare glömma.