Du gode Herde, som gav ut ditt liv för fåren

FÖR PRÄSTER

1. Du gode Herde, som
gav ut ditt liv för fåren,
och gav dem läkedom
utur de helga såren,
du håller ännu vakt
omkring din klena hjord
med samma gudomsmakt
och samma nådens ord.

2. Jag är bland dina får,
dock du mej velat kalla
till herdesysslan svår,
som inte får förfalla,
i din dyrköpta hjord.
Ack, Herre, säg, hur skall
jag tala dina ord
och sköta så högt kall?

3. Men då nu detta är
ditt stora verk allena,
och du, o Herre kär,
själv sänt mej att där tjäna,
så ge din nåd därtill,
med gåvor själv mej krön
att tjäna som du vill.
O Herre, hör min bön!

4. Hjälp att med kristligt nit
jag söka må din ära,
din hjord med vaksam flit
uppbygga, trösta, lära,
ej akta världens pris,
ej heller trug och hot,
men på ett rättframt vis
befordra syndabot.

5. Mej styrk att rätt, o Gud,
ditt löftesord utsprida,
och skärpa in ditt bud,
om än jag måste lida.
I ditt försvar mej tag,
ty jag ej tala får
till vars och ens behag,
men vad ditt ord förmår.

6. Då jag förkunna skall
ditt ord och dina under,
så höre man ditt kall
och inga mänskofunder.
Den goda säd som är
ditt rena, helga ord
må rikligt utsås här
och falla i god jord.

7. När i ditt ljus jag bör
rätt visa andra vägen,
mej själv, o Herre, gör
till ljusets verk benägen,
så jag ej lättjefull,
då helgelse jag lär,
med synder slår omkull
vad av mej uppbyggt är.

8. Giv att jag ej begär
gods, yppighet och ära,
men glatt förnöjsam är
med mitt och mina kära.
När jag har dagligt bröd,
jag glad dej tacka vill
och nöjas till min död
med vad du lägger till.

9. Du, Överherde, giv
att dina får jag vårdar
så de får evigt liv
med mej i dina gårdar,
så jag på domens dag
kan säga inför dej:
O Herre, här är jag
med dem du givit mej!