Medan kärleken från korset talar

1. Medan kärleken från korset talar
och solen från himlen mot oss ler,
låt oss fly ur Sodoms fröjdesalar
och i ödmjukhet för Herren falla ner. 
Var är din skrud,
du Kristi brud?
Var är din tro, var är din första kärlek?
Var är ditt hopp,
ditt segerlopp?
Vak upp! Se Jesus, kommer snart!

2. O förtrösta ej på egen styrka!
Din kraft, om än stor, ej hjälpa skall.
Falskt är hoppet om vi jaget dyrkar,
endast urtidsklippan trotsar vågens svall.
Ej prål, ej prakt,
ej mänsklig makt
en bunden själ ur Satans garn kan lösa.
Vårt hopp och mod
finns i Guds blod,
vår enda tillflykt är hans kors. 

3. Hjälp oss, Gud, att vi må redo vara
och troget förvalta här vårt pund,
med vår blick på Morgonstjärnan klara,
litande på dina löftens säkra grund.
O Jesus Krist,
du skall förvisst
din lilla hjord ett evigt rike skänka.
O tag oss in
i vilan din,
då slutad är vår pilgrimsfärd.