1. Jerusalem, den helga stad
som ovantill är byggd,
den sjunger högt, förnöjd och glad
om Blodets kraft och dygd.
De hjältar som kring tronen står,
ja, helgon, änglar likaså,
de offrar alla lovsångsljud
åt Lammet och vår Gud.
2. Se himlens Kyrka liggande
på knä i vördnad sann!
Den prisar allas Skapare
och världens Frälserman.
Den Gud som nu har vår natur
blir tillbedd av de fyra djur -
det är en höjd av härlighet,
vars like jag ej vet.
3. De säger med förenad röst:
"Tack, Jesus, för ditt blod,
varmed du världen återlöst
när du på korset stod!"
För honom som sitt liv utgav,
de tar nu sina kronor av,
för Herren som i mansgestalt
nu råder över allt.
4. Se, det är dem en helig lag,
att hela himlens hov
till evig tid, båd´ natt och dag,
förkunnar Lammets lov.
Vad gör då jag, som än är här
och honom gjort så stort besvär,
ja, jag som hit till världen rann
av samma blod som han?
5. Jag som i vilda öknen har
för Jesu räkning gått
i alla mina levnadsdar
och minst hans nåd förstått:
Du härlighetens Herres Son,
min själavän, var om mej mån,
från nådastolen aldrig vräk
det allraminsta kräk!
6. På mej har du i nåder tänkt
allt ifrån evighet,
om du ej kropp och själ mej skänkt
jag aldrig vetat det.
Och för mitt helga nådaval
du smakat alla dödars kval,
så har din helge Ande sagt
och på mitt hjärta lagt.
7. Så är då saken riktigt gjord
och jag har ingen nöd.
Jag litar på ditt löftesord
och på din offerdöd.
Står millioner syndare
för tronen triumferande,
där nåd och rätt ger glädje hel,
skall det för mej slå fel?
8. O nej, i tid och evighet
förblir och är det så
att för hans räkning jag nu vet
mej dö och leva få!
Upp, ande, kropp och själ och sjung
ett evigt lov för Sions kung:
min Gud, min Bror skall äran ha!
Halle, halleluja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar