Tänk vilken underbar nåd du fått

1. Tänk vilken underbar nåd du fått,

att du får skörda där andra sått!

Andra har arbetat före dej,

de ska med dej få glädja sej!

Gå, gå, skördeman, gå,

gå, gå, skördeman, gå

ut att en skörd för himlen få,

gå, gå, skördeman, gå!

2. Är du en nykomling liksom Rut,

skynda dej ändå på fälten ut!

Kanske där än många ax du har,

som just åt dej har lämnats kvar.

Gå, gå, skördeman, gå...

Av helgonen som kämpar

1. Av helgonen som kämpar,

av dem som vilar ut,

ditt namn, o Herre Jesus,

ska prisas utan slut.

Du segrat för att alla

en krona skulle få

och återspegla glansen

som från din tron ses gå.

2. Profeter och apostlar,

martyrers rad så lång,

ja, små och stora vittnen

du klär till fest och sång.

För dem som här gått före

vi prisar dej, vår Gud,

och vill i deras fotspår

för dej få leva nu.

*3. Vi prisar dej, vår Fader,

och Sonen, Frälsaren,

och Anden, god och helig,

för evigt tre i En,

tills alla som du vunnit

hos dej får glädja sej

att riket, makten, äran

för evigt tillhör dej.

O Gud, ge kyrkan runt vår värld

O Gud, ge kyrkan runt vår värld
Marias hopp och tro,
på arbetsplats, vid hem och härd,
i helgedomens ro.
Låt kyrkan trogen stå som Rut,
låt den med Hanna sjunga ut,
Tabita lik i gärning skön
och Monika i bön!

Tack, Herre, för S:t Simon

1. Tack, Herre, för S:t Simon, 

S:t Judas likaså! 

Du sände dem tillsammans, 

apostlar båda två. 

Må vi med trofast iver 

nu följa dej och dem

i kärlek till varandra

så fler kan hitta hem.

2. Du, Herre, sa till Judas

att de som har dej kär

i tro ditt ord bevarar

och i sitt hjärta bär.

För evigt ska de älskas

av dej och av din Far,

som kommer dem så nära

och stannar hos dem kvar.

Öppna din dörr för Jesus

Text och musik: Göte Strandsjö

Mitt i en värld av mörker

Alt. verser 2-4 utifrån berättelsen i Joh 9:

Av spott och jord och lera

han gjorde som en deg

och la på mina ögon,

jag blundade och teg.

Förr var jag blind...

Han sa jag skulle tvätta

mej ren i Siloam.

Det var en bit att vandra,

men klart jag tog mej fram.

Förr var jag blind...

I dammens klara vatten

allt mörker sköljdes bort.

Jag såg hur solen lyste,

och då blev vägen kort.

Förr var jag blind...

S:t Lukas var en läkare

1. S:t Lukas var en läkare

som undersökte, forskade.

En oxe har han som symbol,

//: en knegare som motstånd tål ://

2. Han skrev mest till Teofilos,

fast andra läste med, förstås.

Och Lukas evangelium

//: hörs nu i hem och kyrkorum! ://

3. Från första julen till den påsk

då Jesus gav sitt liv för oss

ger Lukas oss berättelsen,

//: om det som hände först och sen ://

4. Apostlagärningarna blev

den bok som Lukas sedan skrev

om pingsten, Anden, kyrkan, tron

//: om resor, skeppsbrott, Guds mission ://

5. S:t Lukas intervjuade 

så många som han hann få med.

Maria liksom Paulus

//: gav reportagen extra skjuts ://

6. S:t Lukas lydde Jesus Krist

och blev en sann evangelist.

Den 18 oktober är

//: den dag vi firar Lukas här ://

Högt i stjärnehimlen

Ditt folk, o Gud, kan glädjas

1. Ditt folk, o Gud, kan glädjas

att ondskan måste rädas

och vika för ditt ord.

De dina du bevarar,

din kärlek allt förklarar,

din helge Ande gör sej spord.

2. Att dina under skåda,

att se din vilja råda

är Kyrkans salighet.

Får syndens våg sej häva

och jord och himmel bäva,

ditt folk sin sanna fristad vet.

3. Du är vårt värn och fäste,

i nöd vår vän den bäste,

vår tillflykt i all sorg.

Till dej i bön vi ilar,

hos dej vi stilla vilar,

du är vårt hjärtas trygga borg.

Nu vissnar skog på berg och strand

1. Nu vissnar skog på berg och strand

och många sångarbröder

med systrar från vårt sommarland

drar vidare mot söder.

2. Där marken lyste nyss som guld,

med ax på strån så smala,

där ser man nu den svarta mull

med stubb på fält så kala.

3. Men andra ställen där vi bor

är fyllda dessa dagar.

Ja, verksamhet och välstånd gror,

Guds gåvor läggs i travar.

4. Och han som fyllde på vår jord

de gyllne axen rika,

han stannar hos oss med sitt ord,

det ord som ej kan svika.

5. Vi tackar honom med vår sång

för allt som blev oss givet,

för allt som växte sommarn lång,

för ordet och för livet.

6. Då över oss vårt hela år

sin frid han lyser gärna,

då efter vinter kommer vår,

med sommar, korn och kärna.

7. Och när till sist på Herrens bud

vårt timglas här utrinner,

en evig sommar hos vår Gud

i paradis vi finner.

8. Då skördar vi likt fåglars tåg,

som inte sått sin gröda,

och kommer aldrig mer ihåg

all jordens strid och möda.

9. För skörden här och skörden sist

ska den ha äran bara,

som genom Herren Jesus Krist

vår Fader ville vara!

10. Vi ber att Anden, han som kan,

i dessa korta dagar

med tro och hopp och kärlek sann

till himlen oss ledsagar!

I dej är allt förenat och försonat

Se människan, medmänniskan

Trång är porten till livet

Spikarnas lovsång (Jag är förlåten)

Någon ska vaka i världens natt

 

Jag tror och bekänner, o Herre

Frälsare, Guds Son för evigt

1. Frälsare, Guds Son för evigt,

brunn av sanning, nåd och liv,

Mänskoson, som inkarnerad

helgar dem du lever i,

du vårt huvud som i himlen

alltid för de dina ber,

fyll oss med din kraft och kärlek,

hela våra sår alltmer.

2. Du som gett ditt liv för världen,

gör oss varmt upplivande.

Fritt vi fått vad du oss givit, 

frigör nu vårt givande.

Ditt är guldet, ditt är silvret,

djur och växter, land och hav.

Lär oss bruka och bevara,

rätt förvalta det du gav.

3. Kristus, kom, regera bland oss,

kärlekens och fridens prins.

Dämpa habegärens stormar,

bind allt ont som bland oss finns.

Dina långa år av möda,

tysta timmars hemlighet,

låt dem lära oss att verka

utan äregirighet.

4. Frälsare, Guds Son för evigt,

brunn av sanning, nåd och liv,

Mänskoson som inkarnerad

helgar dem du lever i,

låt dem helt i dej förenas,

som du ännu för dem ber,

låt din vilja ske på jorden,

såsom den i himlen sker.

Tid är nåd. I alltets mitt

1. Tid är nåd. I alltets mitt

Jesus står. Allt hans är ditt.

Tid är nåd, så länge än 

hjärtat nås av kallelsen.

2. Tid blir dom när jag ej mer

honom och hans mening ser.

Söndrad, ensam, oförlöst

dag för dag för vinden strös.

3. När hans röst till mej når fram

vill jag så som Abraham

säga "ja" till Gud och gå.

Tid och nåd de följs då åt.

Bartolomaios var en karl

Alt. koral:

1. Bartolomaios var en karl,

som hade Tolomay till far.

I Kana fick han heta mer:

//: Natanael, Gud ger, Gud ger! ://

2. När han vid fikonträdet satt,

Filippos kom och påstod att

de nu Messias hade sett

//: i Jesus ifrån Nasaret! ://

3. "Men kan det komma nånting bra

från Nasaret?" Natanael sa.

Filippos honom övervann:

//: "Följ med och se det själv!" sa han ://

4. När Jesus såg Natanael, 

han såg en rak och ärlig själ,

som snart sa övertygat lugn:

//: "Du är Guds Son och Israels kung!" ://

5. Vi lever ganska långt ifrån

Natanael Tolomayosson.

Men tolv apostlars vittnesbörd

//: gav också här en riklig skörd ://

 

O ljusets, fridens, salighetens källa

1. O ljusets, fridens, salighetens källa!

När ska för mej din rena våg uppvälla?

Vem leder mej till dina friska flöden?

Den stilla döden.

2. Ha tröst, min ande, hoppas, be, försaka!

Dej Vännen vinkar, du ska se och smaka

hur ljuv han är, och sjunka i hans armar,

som sej förbarmar.

3. Till stranden där sej böljor ej ska häva

lik arkens trötta duva ska du sväva,

till herdens famn lik rädda lammet ila

och där få vila.

Bygg inte hus på en sandig strand

Den skördetid nu kommer (Sensommarpsalm)

1. Den skördetid nu kommer,

som före hösten går,

för ännu är det sommar,

då lust och glädje rår.

Ja, än kan solen värma

och frukten smakar sött,

en skatt får vi oss närma

av bär i blått och rött.

2. De fagra kantareller,

Karl Johans ädla svamp,

som Gud vid stigen ställer,

ger hopp i livets kamp!

Ja, ätlig sopp och riska

och milda kremlors rad,

gör våra kroppar friska

och själen varm och glad!

3. Tack, Herre, för de gåvor

du denna sommar gav!

Låt aftonsolens lågor

nu smycka land och hav,

tills mörkrets väv sej sänker

och löftets stjärnor tänds:

du ännu på oss tänker,

ditt ord oss ännu sänds.

Vi prisar dej för Jakob

 

Vi prisar dej för Jakob

som föll för kungens svärd,

så fick han dricka kalken

du druckit, Herre kär.

Ja, Herre, tämj vår strävan

att glänsa och stå fram,

så våra liv och döden

förhärligar ditt namn.

Herren är nu konung

Gud, du andas genom allt

 

Halleluja sköna ord

Du har en känsla av vilsenhet (Jesus Kristus är densamme)

Saltstänkta vågor (Hur ska inte himlen vara då)

En ton från himlen nådde mej

Herren vår Gud har rest sin tron