1. I himlar, sjungen den Eviges ära,
ja, loven Herrens heliga namn!
Vår jord och haven sitt pris honom bära,
som bär sin värld i fadersfamn.
Vem strör med stjärnor de högblåa fälten?
Vem för väl solen ur sitt tjäll?
Hon kommer, strålar lik segrande hjälten
och går sin ban så stolt, så säll,
och går sin ban så stolt, så säll.
2. Förnim och skåda de under så rika,
som i naturen bjudas dig!
I kraft och ordning och vishet tillika
all världens Gud ju röjer sig.
O se, otaliga väsendens skara!
I minsta stoft se kraft och liv!
Ja, Herrens, Herrens all ära skall vara.
"Ditt hjärta," säger han, "mig giv!
I mig du äger evigt liv!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar