I de stilla aftontimmar

1. I de stilla aftontimmar,
medan löftets stjärnor glimmar,
flyr min tanke hem från gruset
till Guds barn i fadershuset.

2. De har redan övervunnit,
de har fram till målet hunnit.
Men i Bibeln står beskrivet
hur de hade det i livet.

3. Abraham som löftet trodde
medan här i tält han bodde
nu för Jesu Kristi lydnad
är en himmelrikets prydnad.

4. Där hörs Isaks glada stämma
och tänk, Jakob är där hemma,
nu för evigt sann och ärlig,
ren och helig, skön och härlig.

5. Den som sjungit herdepsalmen
ser jag svinga segerpalmen.
Fast kung David mycket syndat,
Herren till hans frälsning skyndat.

6. Frälst ur syndens sämsta brunnar
om Guds nåd med fröjd förkunnar
usle rövarn, som i nöden
hos Guds Lamm fann liv i döden.

7. Klädd i dräkten vita, rena
står Maria Magdalena,
genom blodet frälsad vorden,
fast en syndare på jorden.

8. Den som tyckt sej vara värdig,
mer än andra god, rättfärdig,
passar ej i ljusets salar,
där om Lammets blod man talar.

9. När Guds eldsblick honom hinner,
som en rök hans prakt försvinner.
Han befinns då syndbelastad
och blir ut i mörkret kastad.

10. Herre Jesus, dej förbarma!
Hjälp oss syndare så arma
att det ljusa målet hinna,
genom blodet du lät rinna.

11. Gud, när ögonen skall brista
låt den tanken bli min sista:
Jesu blod från synd mej renat
och med honom mej förenat.