lördag 28 februari 2015

Välsignad är du, Jesus Krist






Alt. koral:


Alt. koral:



1. Välsignad är du, Jesus Krist!
Din död har räddat mången!
Som Simson välte du till sist
den makt som höll dej fången.
Och mörkrets stora, stängda port,
den bar du bort,
fastän din dag var gången.

2. Från korsets stam du lyftes av
och bars till örtagården.
Där las du ner i Josefs grav,
Pilatus skötte vården.
Du blev Guds sköna, gröna kvist,
o Jesus Krist!
En evig sommar spår den!

3. Tack Jesus, att min vilas tid
i stillhet ska förflyta!
För din skull får jag ro och frid,
hur satan än kan ryta.
Du håller vakt om mina ben
bland mull och sten
- vem törs då friden bryta?

4. För gott ska alla kroppens men
i graven stängas inne.
Jag ska stå upp helt frisk och ren,
all synd och brist försvinner.
Det gamla ska som rök förgå,
jag ska uppstå,
nytt liv med dej jag finner!


Text: Petter Dass, övers. A.H. 1994
Musik: Johan Varen Ugland, alt. Ludvig Mathias Lindeman

P Dass:


J V Ugland:



L M Lindeman:

Nu dagens sol i dräkt så skön





1. Nu dagens sol i dräkt så skön 
gått ner och bett oss vila,
men du, min själ, med tack och bön
får än mot höjden ila! 
Till himlens port med sång
nu ställ din andes gång,  
låt allt du har i tanken din  
mot Herren Jesus riktas in!

2. Ni klara stjärnor Herren satt 
att vakta himlarunden, 
ni skänker ljus i dunkel natt 
och glans åt aftonstunden. 
Men tusen gånger mer 
än glans som ögat ser 
är Jesus, himlens stjärna klar, 
som gör Guds sanning uppenbar. 

3. Här råder mörka natten nu 
och allt till sömn sej reder; 
i mörkret vakar likväl du, 
som troget för oss beder. 
På mej, o Herre kär, 
ditt öga riktat är,   
så är jag kvar i ditt förbund
fast mina ögon sluts en stund.

4. När nu till vilans bädd jag går, 
jag i ditt skydd får vara. 
Till värn i nattens mörker står 
kring mej din änglaskara. 
Jag fruktar ingen nöd,
ej ens den bråda död, 
ty hör jag dej, min Herre, till, 
du mej till glädje väcka vill.   

tisdag 24 februari 2015

Frid till bot mot synd och skam






Alt. koral:



1. Frid till bot mot synd och skam
gav oss Gud i Jesu namn.
Frid han köpt oss med sitt blod,
då han korsets död utstod.
Fridens evangelium
når oss genom tid och rum

2. Frid är kyrkans välkomstord
och farväl på denna jord.
I vårt dop det till oss ljöd
och ska ljuda i vår död:
Frid med er, ja, Herrens frid
med Guds folk till evig tid! 


söndag 22 februari 2015

Bröder och systrar, nu skils vi en stund





Alt. koral:



1. Bröder och systrar, nu skils vi en stund. 
Far då med Jesus i nådens förbund 
frimodigt var sina vägar! 

2. Lev av Guds ord, i ert innersta brinn, 
släpp inte synden och världen dit in, 
Jesus låt hjärtana äga! 

3. Amen, ja, amen ska vara vår sång, 
sjungas med fröjd under livsdagen lång 
högt av Guds vänner tillsammans. 

4. Lammet, ja, Lammet med märken och sår 
äran och priset i evighet får: 
amen, halleluja, amen!


lördag 21 februari 2015

De som fått ont när Moses hamrar




1. De som fått ont när Moses hamrar
men läkedom i Jesus Krist,
de gråter tyst i sina kamrar
och har fullt upp med egen brist.
De ser nog andras fel ibland,
men gör ej bjälke av ett grand.

2. Den vis vill vara, må bevaka
för fienden sin egen borg.
Ska han sin nästas fel rannsaka,
så må det ske med stilla sorg.
För vad ger det för frukt till slut
att andras felsteg ropa ut?

3. Tack du som mina fel vill rätta
ej bak min rygg, men när jag hör.
Gud ska belöna dej för detta,
när ock för mej din bön du gör.
De handlar ädelt som gör så,
men dessa är nog alltför få.

Förgäves ropar den redan dömde





Alt. melodi:
 



1. Förgäves ropar den redan dömde
om någon lindring i all sin nöd,
fast här om lycka och frid han drömde,
den drömmen slutat med evig död.
Han nu kan aldrig ur djupet fara
till frälsta skaran i himlen opp,
ty se, befäst då ett svalg ska vara,
som ej ger rum för en skymt av hopp.

2. Men lugn som Abrahams trygga sköte
ska mången Lasarus vila där,
som efter nöd gått sin ro till möte,
fast han var glömd och föraktad här.
Han redan här hade i sitt hjärta
en himmelsk frid, ty han svarat ja
på Herrens kallelse, och hans smärta
är nu förbytt i halleluja.

3. Men ve, ur djupet den själen klagar,
som nu sitt purpur, sin ära mist,
som här förspillt sina nådedagar
och här föraktat sin Herre Krist.
Ett nej är ropet som ännu ljuder,
ett nej, ur pinan blott än ett nej
och nåd ej Herren nu längre bjuder,
ty när han bjöd den, man ville ej.

4. Hur är det nu, har du hopp om livet?
Är du försonad med Herren Gud?
När blev åt Jesus ditt svar väl givet?
Tänk om du saknar hans bröllopsskrud?
O svalget vidgas alltmer, ty redan
sej skiljer livets och dödens stråt.
Än finns det väg mellan dem - men sedan
för tid och evighet skils de åt.

5. Du här kan vandra kring hela jorden
fritt över haven du segla må,
du här kan lyssna till nådesorden
och här kan du dem ur hågen slå.
Men där i ändlösa evigheten,
ack, där är valet ej längre ditt,
ty där ej erbjuds den saligheten
som du försköt, när den bjöds dej fritt.

6. Så hör idag hur dej Jesus ropar,
hör hur han kallar dej ömt vid namn!
Med kärlek än han dej överhopar
och går emot dej med öppen famn.
Än är ej svalget befäst, än ljuder
hans röst, som gärna dej frälsa vill,
men kom, ja, kom medan Herren bjuder,
nu må du svara ditt "ja" därtill! 

Var glad, min själ, och fröjda dej





1. Var glad, min själ, och fröjda dej!
I morgon ska du höra
det ord vars kraft bevisar sej
och oss kan saliggöra.
Det ska bli tytt, Guds namn till pris,
på gott och evangeliskt vis,
av herden som oss tjänar.

2. Jag lik den trötte vandraren,
som gläds när dagen skrider,
har väntat efter söndagen
och gläds att tiden lider.
Snart kommer denna stora dag,
till kropp och själ nu fröjdas jag.
O helg, vad du är ljuvlig!

3. O vilken glädje att gå upp
till Herrens helga gårdar!
Min matta själ där livas upp,
Hugsvalaren mej vårdar.
Där får jag full av glädjens ljud
min lovsång sjunga till vår Gud
med alla nådebarnen!

4. Så kom då, kom då alla ni
som vill vår Gud tillhöra!
I Herrens gårdar samlas vi,
ja, vi vill sällskap göra
och upp till helga templet gå,
en herdes ord att höra få,
som själv av Gud fått lära.

5. En sabbatsdag än återstår
för alla Herrens trogna,
ett evigt, saligt jubelår,
ack, när ska tiden mogna?
Det gläder mej i hoppet här
att en gång, fri från allt besvär,
Guds sabbatshelg få fira.

Text: Abela Gullbransson (1775-1822), bearb. A.H. 21/2 2015
Musik: Finsk koral

söndag 15 februari 2015

O Fader, vi välsignar dig





O Fader, vi välsignar dig
för skänken av den lära
som leder oss en säker stig
till salighet och ära,
som alla dårars löjen tål
och alla svagas tvivelsmål
och alla visas granskning.

Gud, i mina unga dagar



Alt. koral: 



Alt. koral (Eskil Lundström 1969, publ med tillstånd):



1. Gud, i mina unga dagar 
lär mej alltid tjäna dej, 
göra det som dej behagar, 
gå den väg du visar mej.
Lär mej ha i dej min ro,
på din nåd i Jesus tro,
så att vad som än mej händer
ingenting från dej mej vänder.

2. Inget är så ljuvt i världen 
som du själv, o Herre kär.
skulle jag då älska flärden 
när av dej jag älskad är? 
Du i livets morgonstund 
tog mej upp i ditt förbund,
skulle jag då överge dej
som med evig kärlek ser mej? 

3. Fåglarna med glädje sjunger 
i den klara morgonväkt, 
liljorna på marken gungar
livade av vårens fläkt,
låt mej så till ditt behag 
ägna dej min levnadsdag,
skänk den sanna levnadsfröjden, 
helga den med ljus från höjden. 

4. Som den unga björk i skogen 
växer frisk i sommarregn, 
låt mej växa, stark och trogen, 
i ditt goda, trygga hägn.
Och när stormar skakar mej, 
låt mej fäste ha i dej
och mej hålla vid det ena:
att dej älska, frukta, tjäna.

Se, kärlet brast och oljan är utgjuten





1. Se, kärlet brast och oljan är utgjuten!
Dess doft uppfyller själens sorgehus.
Din själ, av himmelsk vällukt rent omfluten,
blir saligt lyft ur jordens stoft och grus.

2. Låt kärlet brista, låt dess nardus strömma,
var icke snål, bered din själ till fest.
Vad fröjdfullt överdåd! Låt själen tömma
sin bästa gärd för själens höge gäst. 

lördag 7 februari 2015

Ljus av ljus, o morgonstjärna




Alt. koral:



1. Ljus av Ljus, o morgonstjärna,
Kristus, sanna sol och dag!
Vi nu ser den solen gärna
framgå efter ditt behag,
som med rosenstrålars ljus
fyller himmel, hem och hus,
det som varit gömt avtäcker
och till dagens tjänst oss väcker.

2. Låt din Andes morgonstrimma
skina i vår mörka själ.
Låt oss livets väg förnimma
och förstå vårt sanna väl.
Gör vår vandring med ditt sken
från all villsam dimma ren,
låt oss nåden känna lära
och din kärlekseld få bära.

3. Styr din kyrkas svaga skara
med den gyllne fridens band
och i trofasthet bevara
konung, folk och fosterland.
Avvärj tvedräkt, sorg och strid,
främja endräkt, fröjd och frid.
Hunger, pest, allt ont förjaga
och oss med din hand ledsaga.

4. Låt vår lampas olja brinna
när du dömer världen vid.
Låt vår levnad så förrinna
denna korta vandringstid,
att du oss från sorgens dal
till din ljusa fröjdesal
och vårt rätta land kan föra,
att oss evigt saliggöra.

Helige Ande, sanningens Ande





Alt. koral (OBS! finns ej i 1986 års psalmbok, däremot i 1939 års koralbok):



1. Helige Ande, sanningens Ande,
kom att oss ledsaga.
Låt oss ej falla eller oss förvilla,
men till målet draga
i trones ljus, förtröstande och stilla.
Vishet, o Herre, giv oss av höjden.

2. Helige Ande, kraftenes Ande,
kom att oss uppliva.
Må kärlek bo i våra hjärtan inne
och dess frukter bliva
en kristlig dygd, ett himmelskt mod och sinne.
Helighet, Herre, giv oss av höjden.

3. Helige Ande, glädjenes Ande,
kom att oss hugsvala.
Låt hoppets röst bland levernets bekymmer
till vår ande tala,
och giv oss frid, när livets afton skymmer.
Salighet, Herre, giv oss i höjden. 

Framåt, framåt går ett tåg



Alt. koral:



1. Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg:
genom djungler och savanner
Afrika bär skaror fram,
Jesu kärlek dem har vunnit,
dragit dem till korsets stam.

2. Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg:
se, från Indien och Kina
går av människor en flod
till hans kärleks hav, det djupa,
till försoning i hans blod.

3. Framåt, framåt går ett tåg
växande som havets våg:
Mellanösterns morgonländer
liksom kvällens Västerland
ser på nytt hur folk sej lämnar
i hans kärleksfulla hand.

4. Framåt, framåt går ett tåg,
växande som havets våg:
folk från midnattsljusa vidder
och från fjärran, isig pol,
byter hjärtats långa vinter
mot hans kärleks sommarsol.

5. Framåt, framåt går ett tåg
växande som havets våg
för att alla en gång mötas
där i ljuset vid Guds tron -
vilket jubel, vilket möte,
vilken salig lovsångs ton!

torsdag 5 februari 2015

Varje kristen fröjde sig



1. Varje kristen fröjde sej
innerligt med dej och mej,
Gud mot oss förbarmat sej,
han är oss när, hans härlighet, den såg vi.
Här vi skådat
vad oss bådat
Gabriel.
Eja!
Eja!
Ordet är nu vordet kött,
av en jungfru är det fött.
Halleluja!
Oss är född Förlossaren,
förbarmaren i Israel.
Gud blev man,
själv Herren, han
blev här en träl.
Ljuvlig hamn
är oss hans namn:
Immanuel!
Han oss bjuder frid och fröjd
och evigt väl.

2. Utav Jishajs rot en gren
föddes utan synd och men
han, Guds Son, av jungfru ren.
Han är oss när,
hans härlighet, den såg vi.¨

Här vi skådat...

3. Prisa Herren, kvinnor, män,
ära denne Konungen.
Sjung nu denna lovsången:
Han är oss när,
hans härlighet, den såg vi.

Här vi skådat...

*4. Sion, nu med själ och röst
lova Gud, din enda tröst,
som så dyrt dej återlöst.
Han är oss när,
hans härlighet, den såg vi.
Här vi skådat...

Jag tänker på min Herre





1. Jag tänker på min Herre,
som alltid gjorde gott.
Den tack han fick för hjälpen
var spikar, hån och spott.
Han spikades på korset
för vad han gjort och sagt,
och folket ropa´  retsamt:
"Kliv ner om du har makt!"
Men du blev kvar på korset,

du dog i maktlöshet.
Så klart att dina vänner 
blev rädda då och smet.

2. Jag tänker på dej, Herre,
du känner all tortyr,
du är där fångar plågas
och där förföljda flyr.
Du känner till all ondska,
du vet vad våldet kan,
men du är ändå starkast
som döden övervann.
Din kärlek är det största,
det starkaste jag vet,
du bär oss genom döden
till dig i evighet.

©Text: Margareta Melin, publ. med tillstånd