söndag 9 februari 2025

O du uppståndne Jesus Krist




1. O du uppståndne Jesus Krist,
ge oss din kraft, så Satans list
ej söver oss i synden in
och över oss drar vreden din.

2. Som du ur dödens bojor gått,
så hjälp oss som din nåd har fått
att upp ur syndabanden stå
och med dej in i livet gå.

3. O Jesus, omvänd nu den hop
som lever sänkt i syndens grop
och där din dag vanvördar så
att de till gudstjänst ej vill gå.

4. Ja, hjälp dem dock betänka sej
och finna nåd och frid hos dej
och kunna fira så din dag
till både sitt och ditt behag.

5. Guds Ande god, ditt ord, din röst
lär oss så fatta till vår tröst
att tro och hopp och kärlek ren
må växa till hos var och en,

6. så att vi alla dyrka må
en Gud som vi kan lita på
och når den sabbatsvila stor
där vi hos Gud för evigt bor.

Idag är Herrens sköna dag


1. Idag är Herrens sköna dag,
glöm slit och släp och obehag! 
Låt arbetet en dag få stå,
tillsammans inför Herren gå. 
Vår Gud är helig, mäktig, stor, 
men mitt ibland oss han dock bor. 
Knäfall inför hans majestät
med ödmjuk, sann botfärdighet. 

2. Hans vrede outhärdlig är,
men kärleksfull han lyssnar här 
till fattigas och trängdas röst 
och ger dem vila, nåd och tröst. 
Beröm då Herrens stora makt, 
som världens grundval en gång lagt 
och allting skapat med sitt ord, 
vars godhet dagligdags blir spord. 

3. Och när nu allt i prydnad stod, 
blev mänskan skapad mycket god. 
Guds helga avbild hon då bar 
och med all visdom uppfylld var. 
Besinna då med tacksamhet 
den nåd Gud alltid visa vet!
Han hägnar och försörjer väl, 
tar vård om både kropp och själ. 

4. Du som är kristen, hör och lär 
att Frälsaren uppstånden är
på denna stora Herrens dag - 
så låt oss följa Kristi lag! 
Till Kristus sätt all tro och lit, 
så vi hans dag med hjärtans flit 
begår på sanna kristnas vis:
åt Kristus ges då lov och pris!

 

torsdag 6 februari 2025

Du som våra hjärtan vårdar


1. Du som våra hjärtan vårdar 
och av nåd vår bön mottar, 
Gud, en dag i dina gårdar 
bättre är än tusen dar! 
När oss livets oro tär, 
o så skönt ditt tempel är,  
o så ljuvligt att få sjunga 
där trots jordens sorger tunga! 

2. Ja, när tempelsången stiger 
andaktsfull mot himlens höjd, 
oro stillas, avund tiger, 
hjärtat slår av helig fröjd! 
Själen då från jordens grus 
redan ser sin Faders hus, 
himlens tungomål får tala 
och av hoppet sej hugsvala. 

3. O min själ, du glad dej svingar 
upp till Salems berg en gång, 
där kerubers harpor klingar 
bland Guds helgons segersång. 
Låt ditt lov, ditt böneljud, 
gå i förväg hem till Gud, 
fast du ännu följs av sorgen
på din väg mot fadersborgen.

4. Dagar kommer, dagar flyktar,
håll dej vid Guds ord och säg:
det är mina fötters lykta
och det ljus som leder mej.
Ha din lust i detta ord,
som av ålder på vår jord
mänskors tröst och frid beredde
och till himmelen dem ledde.

5. Kristna, medan vi här vandrar,
låt oss på de gångnas vis
fromma bedja med varandra,
glada sjunga Herrens pris.
Barnens och de äldres ljud
stige upp till samme Gud,
att hans godhet så nedkalla
över oss och över alla.

*6. Herre, signe du och råde
och bevare du oss väl.

Gud, ditt ansikte och nåden
lyse alltid för vår själ.
Herre Gud, dej till oss vänd
och din frid oss alla sänd.
O Gud Fadern, Sonen, Anden,
dej ske pris i alla landen!

 

fredag 31 januari 2025

Solsången del 3

 

En mer tidsenlig melodi (1100-tal) är denna till Veni veni Immanuel. Den kräver vissa rytmiska (eller orytmiska) anpassningar, men fungerar sedan riktigt bra även till min version av Solsången! 

 



1. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
för alla dem som 
av kärlek till dej
villigt och helt 
förlåter varandra,
tåligt sitt kors och
lidande bär.
Saliga de som 
går i din frid, Gud,
du ger dem livets 
krona till sist.

2. Du vare lovad, 
Herre, vår Herre,
för den lekamliga 
Döden, som är 
allas vår syster 
som ingen kan undfly,
ve dem som dör i
dödssynd till slut!
Saliga de som i tro 
möter döden,
dem kan den andra
döden ej nå.

3. Du vare lovad,
Herre, vår Herre,
härligt ditt namn över
hela vår jord!
Lova och prisa, 
välsigna vår Herre,
tacka och tjäna
kungarnas Kung!
Gör det i ödmjukhet,
lär den av honom,
honom som ödmjukt
tjänade oss.


Franciskus













söndag 26 januari 2025

Jesus, du vår bäste vän




1. Jesus, du vår bäste vän, 
är dej lik i alla öden! 
Så i livet som i döden 
frälsarhjärtat känns igen!
Nu förundrade vi ser dej 
vandra till Jerusalem; 
om de dina överger dej, 
överger du inte dem. 

2. Evigt gode, du som kan 
få din följarskara renad, 
du med dem vill bli förenad, 
dem förena med varann. 
Därför, när din stund var inne, 
du dem till en nattvard bjöd, 
som till tidens slut är minne 
av din kärlek och din död. 

3. Och i brödet du dem bröt
och i kalken du dem räckte
broderskänslan för ditt släkte 
kraften av din Ande göt. 
Och i denna stund av smärta, 
när ditt avsked förestod, 
det du gav dem var ditt hjärta: 
din lekamen och ditt blod. 

4. Ja, i detta vin och bröd, 
Jesus, du dej själv har gjutit, 
dej och oss emellan slutit 
ett förbund i liv och död. 
Större medel kan ej givas 
för att fylld av nåden bli: 
här förenas, införlivas 
jord och himmel, Gud och vi.

torsdag 9 januari 2025

Till Jordan i andanom, människa, gå


1. Till Jordan i andanom, människa, gå,
en underlig dopakt att skåda!
Det lyster Guds änglar att ivrigt se på,
så hör vad jag här vill bebåda!
Guds Son har nu fyllt sina trettio år,
så följ honom tätt i hans jordiska spår.
Man skall nu din Frälsare döpa.
Var plats där han framträder högaktas bör,
just han som här döps och som snart för oss dör
var kommen att fria oss köpa.

2. Han nu tjänat ut i föräldrarnas hus,
hans ungdom har nu gått till ända.
Gå nära intill detta världarnas ljus
och se vad som sedan skall hända!
Nyss lyste det klart i sin barndomsbygds natt
och ingen av alla dess strålar är matt,
det skall den som beder få känna.
Nu lyser det ljuset, vår Broder, Gud själv,
vid jordens i djupet mest nersjunkna älv,
så stanna, min själ, nu vid denna!

3. Oss möter vid stranden vår Herre och Gud,
den andre Treenhetspersonen,
i mänskonatur och i människohud,
fast kommen från himmelska tronen.
Invigas till Präst var hans ärende här,
att lova att utstå det hemska besvär
som förestod honom, vår frände.
Här står han beredd att bli döpt som en ann´,
och tre år därefter hans blod för oss rann
att lösa oss ur vårt elände.

4. Förunderligt barn som skall döpas idag,
den enfödde Sonen i skötet!
Och Döparen är ju en mänska som jag,
kom hit och beskåda det mötet!
Johannes förvånas och undanber sej:
Långt hellre behövde jag döpas av dej,
jag är ju så oren i grunden!
Men Frälsaren svarar: Nej, döp mej och vet,
att så skall bli uppfylld all rättfärdighet,
vartill jag frivilligt är bunden!

5. Och därpå så sker denna viktiga akt:
Guds Son tar nu dopet som andra.
Och på denna handlingen ligger stor makt,
här höves ej stoftet att klandra.
Nej, vördnad och ödmjukhet passar sej väl,
att tillbe och tacka, det anstår var själ,
ty Frälsaren döps ej förgäves.
Nu nerdoppas Gud i en österländsk flod,
och framdeles tvår han sin mantel i blod
då släktets förbannelse häves.

6. När akten var slut gick han upp ur sitt bad,
vår Konung, den store Profeten,
liksom han en påskmorgon uppstod så glad
med livet och odödligheten.
Nu skyndar han rörd av Guds Ande härfrån,
till öknen han förs, den Välsignades Son,
av djävulen skall han där prövas.
Ditt dop, Herre Jesus, välsigna på oss,
låt ingen för vilken du döptes förgås,
låt tron nu förökas och övas!


tisdag 7 januari 2025

Vid ett sken av nattens stjärna


 
1. Vid ett sken av nattens stjärna,
som så späd i molnet brann,
genom öknen med varann
några vandringsmän sej ärnar
ner till Betlehem idag.
Mörkret hinder dem bereder,
men den eld som nu dem leder
lättar deras andedrag.

2. Ödemarkens skrän och fasa,
öknens tomhet, nöd och brist,
rövarns skymt från minsta kvist,
nattens köld och dagens brasa,
vilda djurens skall och trav,
sorgsna rop av släkt och vänner
fåfängt hindrar vise männen:
stjärnans strålar krafter gav.

3. När ur molnen hon framskjuter,
mera eldas deras fjät,
tills för Frälsarns majestät
all dess klarhet sej utgjuter
över ett eländigt skjul.
Armod tittar ur var springa,
och en åsna låg och ringa
står där bunden, trög och ful.

4. Lutad satt sej ner en kvinna,
bördig ifrån Juda län,
kring vars huvud, bröst och knän
morgonrodnaden ses brinna
mellan gyllne bloss och sken.
I sin famn hon bär Messias,
vid vars blick allt blod befrias,
mörkrets kedjor krossas re´n.

5. Värmda av så präktig låga,
så gudomlig, dyr och klar,
dessa män kan, en och var,
med ny andakt fram sej våga,
och till jorden buga sej.
Här vinns salighet och ära
av att komma barnet nära.
Världens fröjd begär de ej.

6. Sina skänker vill de bjuda
och med sträckta armar ge
myrra, guld och rökelse
åt en nyfödd kung av Juda
som Herodes vånda gör.
Stjärnan nu i högre strålar

med safirens färger prålar
och vid dagens fackla dör.

7. Skåda under sång och böner
detta barn och detta hus!
Här uppstiger livets ljus,
världen här ny framtid röner,
hjärtat värme och beskydd.
Döden syns vid tröskeln dräpen,
mörkrets furste svart och häpen,
skyn av himlahjältar prydd.

Simeon, vad helig syn




1. Simeon, vad helig syn 
som långt mer än världen gäller, 
då med ögonen mot skyn 
du i andakt tårar fäller 
och vill Gud ditt hjärta ge! 
Ser du att det börjar dagas 
och att ej ditt hopp försvagas 
att din Frälsare få se? 

2. Ja, jag ser dej, Simeon, 
där du lugnt i templet talar. 
Hanna står ej långt ifrån, 
hon med dej sin själ hugsvalar. 
I en kärlek, ren och fast, 
med sitt ämne hon sej enar: 
o, vad era hjärtan menar 
med vartenda ögonkast! 

3. Men du, gamle Simeon, 
vid din lovsång och din mässa, 
mot den kulna griftevrån 
böj din silvervita hjässa: 
nu kan du i frid få dö! 
Snart i evighetens salar 
med din Gud på nytt du talar, 
skild från denna sorgeö. 

4. Varm och ivrig är din röst 
när du i en helig dvala 
vid de åtti årens höst 
profetera vill och tala 
om ny glans för Israel! 
Hopp och tålamod dej pryder 
och ett bröst som hör och lyder 
och sagt världen sitt farväl! 

5. Fromma Hanna, fröjda dej! 
Låt din brutna stämma höras, 
dina ögon bada sej, 
dina läppar ljuvligt röras 
och förkunna Jesu namn. 
Jesu kärlek dej upptänder, 
och med trons nu stärkta händer 
tar du honom i din famn. 

6. Vördnadsvärda, sälla par! 
Syn och hjärta sej nedböjer 
för det mål, dit tron er drar, 
för den lust som er förnöjer, 
för det barn ni skåda får. 
Sist för oss den klockan klämtar 
då vi vår förlossning hämtar 
och Guds Son till mötes går.

lördag 21 december 2024

God Jul önskar vi er alla


//: God Jul önskar vi er alla,
God Jul önskar vi er alla,
God Jul önskar vi er alla
och ett Gott Nytt År! ://

Ett budskap vi fått
om frid och allt gott
från Jesus som ger oss 
mer än någon förstått.

God Jul önskar vi er alla...

//: We wish you a Merry Christmas,
we wish you a Merry Christmas,
we wish you a Merry Christmas
and a Happy New Year! ://

Good tidings we bring
to you from our King,
from Jesus, who gives us
peace and every good thing.

We wish you...

torsdag 19 december 2024

Ett under! Guds inkarnation


1. Ett under! Guds inkarnation: 
En mänskans broder blir hans Son. 
Med honom vi en Fader fått, 
som lovar bli vår vän för gott. 

2. När Sonen blir som mänska född 
och av Guds Ande understödd, 
då öppnas nya perspektiv 
för sant och äkta mänskoliv: 

3. Ett liv, så fritt från själviskhet 
som var Guds plan av evighet; 
ett liv, så fritt från brist och död, 
så löst från syndens själanöd. 

4. I Jesu Kristi själ och kropp 
lyfts hela mänskligheten opp. 
Guds Ande smälter allt förfryst, 
det mänskliga blir genomlyst. 

5. Det är den bästa jul vi fått, 
att mänskligt liv i Jesus nått 
fullkomningen hans Fader tänkt, 
och detta liv är till oss skänkt! 

6. Vi sjunger med Guds änglahär: 
Gud helig, helig, helig är! 
Ja, ära åt vår Gud och Far 
att jungfrun Sonen till oss bar!


Text och copyright: Christian Braw, publ med tillstånd

Herre, du låst upp en dörr


1. Herre, du låst upp en dörr, 
som vi knappast märkte förr, 
ofta gick vi där förbi, 
tills du lät den upplåst bli. 

2. Nu kan vi gå in och ut, 
där det jämt var låst förut. 
Vänskap och förtroende 
vill man oss därinne ge. 

3. Nu finns plats och tid och rum 
för Guds nåds mysterium. 
Vi kan våga dela med 
oss av trons och hoppets fred. 

4. Herre, ge oss rätta ord 
så att Kristi nåd blir spord, 
ge oss orden, som når in 
och gör själens grund till din. 

5. Ge oss Kristi sinnelag, 
när vi går dit in idag 
med vad du har gjort för oss 
genom Sonens liv och kors. 

6. Ja, må Kristi vänner be 
att Guds Ande ord skall ge 
och Guds Son bli uppenbar, 
där det förut tillstängt var.

Text och copyright: Christian Braw, publ med tillstånd 

måndag 16 december 2024

I enighet sej sammanslöt

   


1. I enighet sej sammanslöt 
en trogen lärjungsskara, 
då Herrens Ande ut sej göt 
med krafter underbara. 
Man samlats under lov och bön: 
då kom från himlens höjd ett dön, 
och tungor som av eld där sken
och sänktes över var och en.

2. Det var den första pingstens fläkt 
som kom med vårlig styrka. 
Då blev ett frö ur dvala väckt, 
då grundades en kyrka, 
som segra skall, trots blod och bål, 
som talar nya tungomål.
Så växte Guds församling opp 
i enig kärlek, tro och hopp. 

3. O Helge Ande, återtänd 
den första pingstens låga! 
Dess tillförsikt till hjärtan sänd 
som sätter allt i fråga! 
Oss trösta, tukta, helga, stärk! 
Din kyrka väck till stora verk.
Gör henne fri från vank och men, 
gör henne segerstark och ren! 

4. Ej mänskan själv det uppnå kan: 
det måste henne givas!
Snart slocknar helt den eld som brann, 
om ej av dej den livas. 
Vår brist och skuld du ser och vet, 
men hjälp oss i vår skröplighet 
och mana gott för oss ännu 
med outsäglig suckan, du! 
 
5. Kom, Ande, kom från himlens höjd 
och dina frukter främja: 
rättfärdighet och frid och fröjd 
och kärlek, kraft och sämja! 
Fast din församling splittrad är, 
ovanskligt hopp vårt hjärta när 
att du ur splittring, mörker, fall, 
dock allt förena, lyfta skall. 

6. När rådlös är den svaga hjord 
och fienden vill glädjas, 
så påminn oss om Herrens ord,
så skall vi inte rädas.
I vedermödans tid till sist,
då många hyllar Antikrist,
gör lika fast vår tros förbund
som i den första pingstens stund!

söndag 1 december 2024

Pilatus såg på fången - vem är han?

 


 1. Pilatus såg på fången. Vem är han?
Om sanning talar han, men vad är sant?
Inför Pilatus handlar det om makt.

2. För sanning dräptes många. En med sten.
I Herrens tempel sköts en annan ner.
De var för makten brickor i ett spel.

3. Kan Ordets vittnen tystas genom kval?
Man säger: "Ingen tar sej an din sak."
Men han som uppstod svarar: "Det gör jag."

4. Får de ej nämnas - ge dem Jesu namn,
ty hans var vittnesbördet de bar fram.
Och deras rop ur djupen, det var hans.

5. Hans rop blev kropp. Där lider lem med lem. 
Hans egen förbön råder mellan dem.
Ej någon lägermur kan hindra dem.

6. Fast makten tror det varje tid på nytt
att genom döden trons gemenskap bryts
har vi Guds vittnen kring oss som en sky.

7. Och en gång brister maktens gravsigill.
Då står Guds vittnen upp och talar fritt.
Och bara sanning ska då vara till.

8. Martyrers blod och deras vittnesbörd
är Herrens säde som står upp och dör.
Men redan vitnar fälten till hans skörd.

måndag 25 november 2024

Till 150-årsminnet av Svenska Kyrkans Mission: Vi ser den stora skaran där


1. Vi ser den stora skaran där
av dem som Herren sände.
Din kärlek tvang dem, Fader kär,
din eld i dem du tände.
De sökte inte sej och sitt,
för dem allt gällde dej och ditt:
de barn du återlöste.

2. Se, Herren Jesus själv går med
som fordom främst i skaran.
Hans ord slår varje tvekan ned,
hans blick ger mod i faran.
Hans längtan att var mänska nå
från trakt till trakt dem ber att gå:
hans väg de måste följa.

3. Han själv går med, fast likväl kvar
där, dit en gång han hunnit.
Se, längs den väg han vandrat har
alltmedan sekler svunnit,
hur helgedom vid helgedom
nu vittnar om att hit han kom
och tog bland oss sin boning.


onsdag 13 november 2024

Jesus, kom in



Jesus, kom in,
Jesus, kom in,
kom in i mitt hjärta, Jesus.
Kom in idag,
kom in, bli kvar,
kom in i mitt hjärta, Jesus!

söndag 10 november 2024

Jag tror på en enda Gud (Nicaenum)

 

* Jag tror på en enda Gud,
allsmäktig Fader, 
skapare av himmel och jord, 
av allt vad synligt och osynligt är; 
och på en enda Herre,
Jesus Kristus, Guds enfödde Son, 
född av Fadern före all tid,
Gud av Gud, 
ljus av ljus, 
sann Gud av sann Gud,
född och icke skapad, 
av samma väsen som Fadern, 
på honom genom vilken allting är skapat,
som för oss människor och för vår salighets skull 
har stigit ned från himmelen 
och tagit mandom 
genom den Helige Ande 
av jungfrun Maria 
och blivit människa; 
som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, 
lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna,
och stigit upp till himmelen
och sitter på Faderns högra sida; 
därifrån igenkommande i härlighet 
till att döma levande och döda, 
på vilkens rike icke skall varda någon ände; 
och på den helige Ande,
Herren och livgivaren, 
som utgår av Fadern och Sonen, 
på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras 
och som har talat genom profeterna; 
och på en enda, helig,
allmännelig och apostolisk kyrka. 
Jag bekänner ett enda dop,
till syndernas förlåtelse,
och förväntar de dödas uppståndelse 
och den tillkommande världens liv. 
Amen.

måndag 4 november 2024

Jag vet ett land av ljuvt behag



1. Jag vet ett land av ljuvt behag,
där Herrens helgon bor,
där natten flyr för evig dag
och mödan byts i ro.
Dess blommor står i evig vår
och faller aldrig av,
men mellan denna nejd och vår
går dödens djupa grav.

2. Hur ljuvligt ler den gröna strand
bortom den mörka våg,
så Israel till Kanaans land
hän över Jordan såg.
Men ack, vårt hjärta ängsligt står
vid denna mörka flod,
ty övergången känns så svår
för dödligt kött och blod.

3. Må tvivlets dimmor vika snart,
som skymmer här vår syn,
så att vi skådar mera klart
vårt hemland genom skyn!
Om från den höjd där Mose stod
vi kunde se vårt land,
då skulle inte dödens flod
oss skrämma från dess strand!

Text: Isaac Watts, sv övers Erik Nyström
Musik: Ferdinand Fröding (Gustaf Frödings far "innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst").

tisdag 29 oktober 2024

Jag är myntet som blev tappat



1. Jag är myntet som blev tappat, 
som i dunkla vrår försvann.
Ägarinnans hjärta klappat
– som hon sökte tills hon fann! 
Bakom allt, ur smuts och damm, 
glänste silvermyntet fram.
Lampan lyst och sopen sopat, 
hör vad kvinnan sedan ropat: 

2. ”Kom, väninnor, änglar, grannar, 
jag vill bjuda er på fest.
Vardagsstressen liksom stannar, 
delad glädje smakar bäst.
Syndaren omvänder sig!
Därför: Kom och gläds med mig!” 
Städat, upplyst bjuder huset 
alla mänskor in i ljuset.

Text: Hans Lindholm efter Lukasevangeliet 15:8–10
(Publ m tillstånd)

fredag 25 oktober 2024

Evige konung




himlarnas höge härskare,
Jesus, din ära sjunger alla helgon. 
Hör, då vi ropar, 
vilsna och förlorade söner, 
vi som vandrar fjärran från vår Faders boning, 
suckande i tåredalen. 
Du som frälste Petrus utur faran, 
bär oss, Herre, på dina starka armar 
över mörka djupen. 
O Jesus, rikt välsignad, 
full av nåd och sanning, 
du är oss vägen, sanningen och livet, 
o Herre, 
o Kristus, 
o Guds lamm, 
syndares Frälsare.

tisdag 22 oktober 2024

Jag far iväg (I´m gonna ride)


//: Jag far iväg,
iväg i vagnen när den kommer, Gud ://
Jag gör mej redo nu för domens dag,
min Gud, min Gud.

1. Är du redo, min syster?
O ja!
Är du redo för din resa?
O ja!
Vill du se din Herre Jesus?
O ja! 
Jag är redo för min resa, 
klar att fara iväg.

//: Jag far iväg,
iväg i vagnen när den kommer, Gud ://
Jag gör mej redo nu för domens dag,
min Gud, min Gud.

2. Är du redo, min broder?
O ja!
Är du redo för din resa?
O ja!
Vill du se din Herre Jesus?
O ja! 
Jag är redo för min resa, 
klar att fara iväg.

//: Jag far iväg,
iväg i vagnen när den kommer, Gud ://
Jag gör mej redo nu för domens dag,
min Gud, min Gud.

söndag 20 oktober 2024

En dag i kyrkan (Glädjens ljus)


1. En dag i kyrkan, i Herrens hus,
det tänds i hjärtat ett glädjens ljus.
Lovsång och psalmer hör också till,
när man sin Skapare prisa vill.
//: Jag tackar Gud för allt jag får,
han varje dag vid min sida går ://

2. Om himlen mörknar och moln syns gå,
jag har en Herre att lita på.
I alla dagar han är mej när,
och därför håller jag honom kär.
//: När ålderns höst tycks drabba mej,
min stig han banat, ja, hem till sej ://

fredag 18 oktober 2024

Guds källa har vatten tillfyllest



Text: Bo Setterlind
Musik: Tysk folkmelodi

S:t Lukas var en läkare

 


1. S:t Lukas var en läkare
som undersökte, forskade.
En oxe har han som symbol,
//: en knegare som motstånd tål ://

2. Han skrev mest till Teofilos,
fast andra läste med, förstås.
Och Lukas evangelium
//: hörs nu i hem och kyrkorum! ://

3. Från första julen till den påsk
då Jesus gav sitt liv för oss
ger Lukas oss berättelsen,
//: om det som hände först och sen ://

4. Apostlagärningarna blev
den bok som Lukas sedan skrev
om pingsten, Anden, kyrkan, tron
//: om resor, skeppsbrott, Guds mission ://

5. S:t Lukas intervjuade 
så många som han hann få med.
Maria liksom Paulus
//: gav reportagen extra skjuts ://

6. S:t Lukas lydde Jesus Krist
och blev en sann evangelist.
Den 18 oktober är
//: den dag vi firar Lukas här ://

måndag 7 oktober 2024

Jag vill lära dej och undervisa dej



Jag vill lära dej och undervisa dej
om den väg du ska vandra.
Jag vill lära dej och undervisa dej
om den väg du ska gå.
Jag vill ge dej råd
och låta mitt öga 
vaka över dej.
Jag vill lära dej
vilken väg du ska gå. 

Text: Psaltaren 32:8 (Herrens ord genom David)

måndag 16 september 2024

Svenska Kyrkans Mission 150 år: Lever du det nya livet

 


1. Lever du det nya livet
nu i Jesu Kristi tro?
Är ditt namn i himlen skrivet,
skall du i Guds rike bo?
//: O jag frågar dej ännu:
lever du? ://

2. Lever du ännu måhända
syndens meningslösa liv,
tänker ej på livets ände,
blott på världens tidsfördriv?
//: O jag frågar dej ännu:
lever du? ://

3. Men ett liv i synden är ju
blott en död, en säker död.
Utan liv i Kristus är du
nu på väg mot evig nöd.
//: Därför frågar jag dej nu:
lever du? ://

4. Bed att Herren hos dej väcker
Andens nya liv och glöd
och det syndalivet släcker
som för med sej sorg och död.
//: Fråga dej varenda dag:
lever jag? ://

5. Lever jag till Herrens ära,
i hans fruktan, stilla, nöjd?
Är mej Herrens Ande nära?
Är hans ord min högsta fröjd?
//: Herre Jesus, kom och bliv
själv mitt liv ://

6. Bliv mitt liv jämväl i döden
som en gång mej förestår!
Hjälp mej i den sista nöden,
så med dej jag leva får,
//: leva som din kära brud
sist hos Gud :// 

fredag 6 september 2024

Svenska Kyrkans Mission 150 år: Vi måste få allt flera med av Ida Granqvist


1. Vi måste få allt flera med
till sabbatsron därhemma,
till andra strandens härlighet,
till Herrens gyllne stad,
vars murar heter salighet,
vars portar heter lovsång,
och evig glädje pelarna
som skymtar rad vid rad.

2. Vi måste få allt flera med,
för svag blir eljest sången,
för fattigt jublet, som en gång
till sist skall stiga där
kring honom som har övervunnit
lidandet och döden,
som lov och ära, pris och tack
allena värdig är.

3. Det är ej nog, o nej, o nej,
att ensam finna vägen.
Vi måste räcka ut vår hand
till dem som vilse går,
så att vår skaras glesa led 
alltmera börjar tätna
och tusen sinom tusen vittnen
härligt med oss står.

4. Se, ryttaren på vita hästen 
väntar på oss, väntar, 
det hastar med hans stora verk, 
nu intet dröjsmål mer!
Vi följer honom, följer för att 
vinna dessa många - 
Gud hjälpe oss att nå dem, 
innan sol i våg går ner.   

torsdag 29 augusti 2024

För mina sinnen glad jag höjer



1. För mina sinnen glad jag höjer
till dej mitt tack och lovsångsljud.
Igenom dem du mej förnöjer
med riklig godhet, o min Gud.
Så känner, luktar, smakar jag
din kärleks sötma varje dag.

2. Mångstämmig sång jag hör, som målar
din skönhet nu liksom i fjol,
jag ser det ljus som alltid strålar
till jorden från din klara sol;
än mer - jag ser och hör det ord,
varav min själ blir saliggjord!

3. På flera sätt du vill oss lära
den salighet du oss berett.
Jag glad och tacksam ger dej ära,
som mina sinnen åt mej gett.
Hos dej vi sist en glädje får
som all förväntan övergår!