lördag 31 mars 2018

Kristus är verkligen uppstånden!




Kristus är verkligen uppstånden!
Halleluja! Halleluja! 
Halleluja! Halleluja!

Han har segrat över döden!
Halleluja! Halleluja!
Halleluja! Halleluja!

Herren är min kraft och min styrka,
och han blev mej till frälsning!

Kristus är verkligen uppstånden!
Halleluja! Halleluja!

Halleluja! Halleluja!

Hör jubel och segerrop ljuda
i de rättfärdigas tält!
Herrens högra hand gör under!

Kristus är verkligen uppstånden!
Halleluja! Halleluja!
Halleluja! Halleluja!


Herrens högra hand reser upp,
Herrens hand gör under!

Kristus är verkligen uppstånden!
Halleluja! Halleluja!
Halleluja! Halleluja!


Han har segrat över döden!
Halleluja! Halleluja!
Halleluja! Halleluja!


Kristus är verkligen uppstånden!

Dona nobis pacem (Ge oss din frid)





Dona nobis pacem, pacem
dona nobis pacem.
Dona nobis pacem,
dona nobis pacem.
Dona nobis pacem,
dona nobis pacem.

Ge oss din frid, ge oss din frid,
ge oss, o Herre, ge oss din frid.
Ge oss, ge oss din frid,
ge oss, Herre, ge oss din frid.
Ge oss, ge oss din frid,
ge oss, Herre, ge oss din frid.

Traditionell 3-stämmig kanon.

tisdag 27 mars 2018

Soldater och tempelvakt går över Kidron




1. Soldater och tempelvakt går över Kidron
med svärd och med stavar, med facklor och bloss.
De kommer att gripa den man som av Sion
har dömts till att pinas, att dödas, förgås.
Han brutit mot fädernas stadgar och lagar,
nu kommit den sista av Mästarens dagar.

2. I skuggan av träden den väntar, den skara
som följde sin Mästare, sin galilé.
De somnat av sorg, de har inget att svara
sin Herre, som satt dem att vaka och be.
Ett svärd, gömt i manteln, är allt de kan bjuda
till hjälp åt den jagade fursten av Juda.

3. Då träder han fram, ut ur skuggan, i ljuset,
en konung av Juda, i ord och gestalt.
Soldaterna stelnar och faller i gruset
vid ljudet av rösten, som stormar befallt.
Han spörjande blicken mot Judas nu vänder
och lämnar sig frivilligt i deras händer.

4. O, undran och skräck, nu min Herre är tagen
till fånga av Israels präster och råd.
Till döden han dömts av de män som har lagen,
i skärtorsdagsnatten, ett nattmörkrets dåd.
Men Fadern, som också i natten regerar,
i Frälsarens lidande dock triumferar.

5. Den man som de dömt men de alls inte känner
är världarnas Herre och Skaparens Son.
Hans hemlighet stor uppenbarats för vänner,
blir känd för all världen vid domsdagens dån.
Men nu som Guds Lamm han mot korset sig vänder,
hans vänner är borta och bundna hans händer.

Text och copyright: Christian Braw, publ. med tillstånd

Vår Herre Jesus i den natt






Svensk variant av koralen (den som finns i 1986 års psalmbok): 



1. Vår Herre Jesus i den natt
då han till slut förråddes,
till bords med tolv apostlar satt,
som av hans omsorg nåddes.
När framför sej han plågor ser
som själ och hjärta kränker,
se, på oss alla likväl mer
än på sej själv han tänker,
ett testamente skänker.

2. Till Faderns höga majestät
han lyfter håg och händer,
tar brödet, tackar, bryter det,
sen till de tolv sej vänder
och säger: Tag och ät nu här
de sönderbrutna bröden,
vet att min sanna kropp det är,
som nu ges ut i döden
att frälsa er ur nöden!

3. Han kalken så i samma stund
välsignar och utskiftar,
varmed han då ett nytt förbund
och testamente stiftar.
Han säger: Drick nu av mitt blod
som blir för er utgjutet,
till bot för synd och övermod
och allt som blivit brutet!
Det gäller, det beslutet.

4. Se här, min själ, är Jesu bord
till hans och din förening.
Här är också hans klara ord
och ordens rätta mening.
Låt ej i denna handlingen
förnuftet reformera,
ej heller med förvandlingen
vidskepelsen regera,
det duger ingetdera.

5. Tag ordet som det ligger här,
och tro just som det lyder.
När Jesus säger att "det är",
så säg ej: "det betyder".
Nej, tro att det är samma kropp
som för dej har måst svida,
ja, samma blod som haft sitt lopp
ur hjärtesår och sida
när Gud för oss fick lida.

6. Hur detta sker, den själv bäst vet,
som makten har att råda.
Hans vishet och allsmäktighet
är goda grunder båda.
Det är ej skämt, det är ej lek
att slå med ord den munnen,
som aldrig var med något svek
och något falskt befunnen,
ja, själva sanningsbrunnen.

7. Bröd är väl bröd, så tror vi rätt,
så har ock Skriften menat,
men på ett obegripligt sätt
med Kristi kropp förenat.
Vin är väl vin, förblir ock vin,
men därmed ges tillika
Guds blod till själens medicin,
kan ej för tvivel vika.
Guds ord kan aldrig svika.


onsdag 21 mars 2018

Modern stod med krossat hjärta





1. Modern stod med krossat hjärta 
vid det kors där, full av smärta, 
Sonen led för syndig värld. 

2. Gruvlig ångest henne brände, 
och hon modershjärtat kände 
genomborrat av ett svärd. 

3. O hur sorgsen, hur bedrövad, 
övergiven, tröst berövad, 
var Guds moder i sin nöd! 

4. Vem kan fatta vad hon lidit
och hur hennes hjärta svidit 
under Sonens bittra död? 

5. Kan du stå vid hennes sida 
utan att med henne lida 
under folkets spe och hån? 

6. Kan du tårlös se den smärta, 
som nu sargar moderns hjärta, 
lidande med älskad Son? 

7. För oss fallna mänskor plågad, 
smärtans kalk, till brädden rågad,
tömmer Sonen, ja, det sker!

8. Och vi hör nu mellan ropen 
av den grymma pöbelhopen
hur han till sin Fader ber. 

9. Jesus, du all kärleks källa, '
evigt ska ditt offer gälla, 
låt mej efterfölja dej. 

10. Må ditt kval allt ont förtära.
Att dej älska, att dej ära, 
lär din mor Maria mej. 

11. Låt alltmer mej lära känna
dina sår, låt dem sej bränna
in för evigt i min själ.

12. Du i smärta dej har vridit,
du för mej har döden lidit,
låt mej i din död få del.

13. Med din moder vill jag gråta.
För att kunna oss förlåta
syndens straff för oss du bär.

14. Låt vid korset mej få dröja,
ödmjukt där jag knä vill böja,
tillbe med din moder kär.

15. Jesus, nådens källa rika,
ser du mina krafter svika,
hjälp mej du att härda ut.

16. Låt mej leva till din ära,
ödmjukt jag mitt kors vill bära,
tålig intill livets slut.

17. Du som lidit sådan smärta,
tänd din kärlek i mitt hjärta
med ditt kors och med ditt blod.

18. Var mej när i varje fara,
mej från evig död bevara,
du min Frälsare så god.

19. Lär mej du att seger vinna,
i din seger hjälpen finna
också i min sista nöd,

20. så att fri från syndabanden
jag får nå de sälla landen
där det ej finns någon död. 

tisdag 20 mars 2018

När Jesus kom till oss och gick på jorden




Tilläggsrefräng om brudarna i Lukas 8:

Susanna sa: Ja, honom vill vi följa,
för allting som han sagt är faktiskt sant!
Johanna sa: Ja, jag tar med mej pengar!
Maria Magdalena sa: Va´ bra!
Då kan vi gå tillsammans, ni och jag!


Till vår Gud (Ingen har en sådan makt)


När Herren kom i kött och blod




1. När Herren kom i kött och blod,
i krubbans halm han låg.
Förundrad änglaskaran stod
och Herrens ringhet såg.
God jul! God jul!
Vår Frälsare är här!
Låt Gud försona dej med sej,
vår julfrid själv han är.

2. En Frälsare, Befriare
är född till syndens jord.
Sjung om igen: En Frälsare! 
Förunderliga ord!
God jul...

3. Han sitter ej på Davids tron
med pompa, ståt och prakt.
Att sona synd är hans mission,
att krossa Satans makt.
God jul...

(övers. 13/1, Tjugondedag Jul, AD 2013)

fredag 9 mars 2018

Jag lyfter två tomma händer





1. Jag lyfter två tomma händer,
som tiggare står jag, o Gud!
//: Nu gäller bara Jesus,
hans helighets rena skrud! ://

2. Jag lyfter två tomma händer,
nej, ingenting i dem jag har.
//: Nu gäller bara Jesus,
för hans skull är du min Far! ://

3. Jag kommer med tomma händer,
men här finns för alla att få!
//: Nu gäller bara Jesus,
den grunden ska evigt stå! ://

4. Så rik jag nu är i Jesus!
För allt som han vann är ju mitt.
//: Evighetsvåren strömmar,
och nu kan jag andas fritt! ://

Text: Trygve Bjerkrheim 1971, sv. övers. A.H.
Musik: Sigurd Lunde 1972

Evige Gud, vi tillber dej



 

1. Evige Gud, vi tillber dej,
Skapare store, vi upphöjer dej,
evige Fader, vi lovprisar dej:
helig, helig, helig!

2. Jesus, vår Herre, vi tillber dej,
Frälsare, Konung, vi upphöjer dej,
uppståndne Kristus, vi lovprisar dej:
helig, helig, helig!

3. Helige Ande, vi tillber dej,
sanningens Ande, vi upphöjer dej,
kärlekens Ande, vi lovprisar dej,
helig, helig, helig!

4. Skapare, Fader, treenige Gud,
Frälsare, Son, treenige Gud,
Hjälpare, Ande, treenige Gud,
helig, helig, helig!

Sätt mej så jag ser dej Jesus




1. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
sätt mej nu hos dej,
så att dina kära ögon
lyser rakt mot mej.

2. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
sätt dej framför mej,
så att mina trötta ögon
vila kan på dej.

3. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
på ditt kors upphängd,
blodig, sårad, krönt med törnen,
hånad och hudflängd. 

4. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
hur du dör för mej,
för att jag rättfärdig, salig
ska tillhöra dej.

5. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
i ditt Gudomsord.
Tala till mej, låt mej höra -
du i ordet bor.

6. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
nu i denna stund.
Andas på mej, låt mej se dej
som min frälsnings grund.

7. Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
som mitt liv, min skatt.
Sätt mej så jag ser dej, Jesus,
mitt i dödens natt.

Många stora, starka män (Jesus är hans namn)

söndag 4 mars 2018

I de gamla gyllne dagar



1. I de gamla gyllne dagar där i staden Jeriko 
fanns en gång en man, Sackeus hette han. 
Han var ganska kort till växten, 
som vi läsa kan i texten 
där hos Lukas, annars var han en stor man. 
Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk 
fulla utav egenkärlek här i stan,
och de börja´ diskutera 
hur nån kunde sej genera 
och gå in och gästa hos en publikan. 

2. Men en dag så fick han höra att den store Mästaren 
ifrån Nasaret där skulle gå förbi. 
Och han gick från tull och låda,
gick i förväg för att skåda 
denne store Mästare från Galiléen. 
Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk
fulla utav egenkärlek här i stan,
och de börja´ diskutera 
hur nån kunde sej genera 
och gå in och gästa hos en publikan. 

3. Han såg hela skaran komma nere där vid bergets fot, 
så nu gällde det minsann att skynda på. 
Men Sackeus allvar menar, 
och bland mullbärsträdets grenar 
klev han upp för att där ostörd sitta få. 
Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk
fulla utav egenkärlek här i stan,
och de börja´ diskutera 
hur nån kunde sej genera 
och gå in och gästa hos en publikan. 

4. Men ej längre fick han sitta uppå mullbärsträdets gren, 
för när skaran drog förbi med sång och brus 
lyfte Mästar´n upp sitt öga 
till Sackeus i det höga,
sa: Stig ner, för jag vill gästa i ditt hus. 
Men naturligtvis så levde även då som nu ett folk
fulla utav egenkärlek här i stan,
och de börja´ diskutera 
hur han kunde sej genera 
och gå in och gästa hos en publikan. 

5. Men Sackeus, vilket under! Även jag fick lust att se 
denne store Mästare, som är så god. 
Jag kröp ner vid Jesu fötter, 
där min tro sköt djupa rötter
och nu är jag frälst och renad i hans blod. 
Men naturligtvis så finns det många än, som ej förstår 
att en syndare kan få bli frälst av nåd. 
Men jag tar en dag i sänder 
och är trygg i Herrens händer, 
för jag litar på Guds goda frälsningsråd.