måndag 30 juni 2014

Ditt namn, o Jesus, upphöjt är



Alt. koral:



1. Ditt namn, o Jesus, upphöjt är
högt över alla namn.
Dej jord och himmel hyllning ger,
vårt hopp, vår trygga hamn.
Vi har ju blott ett enda hopp,
vi har blott ett försvar,
men det är nog att Jesus dog
och att för oss det var.

2. Ditt namn åt syndare förvisst
till frälsning givet är,
det borttar syndens skuld och skam
och frid till hjärtat bär.
Vi har ju blott ett enda hopp...

3. Ditt namn den svage skänker mod,
det liv åt världen bragt,
du varje boja lossa kan
och krossar satans makt.
Vi har ju blott ett enda hopp...

4. Om bara alla ville se
din kärlek underbar,
de skulle smaka få den nåd
du mej bevisat har.
Vi har ju blott ett enda hopp...

5. O vilken nåd att jag ditt namn
får prisa till min död,
och vittna om hur du, Guds Lamm,
kan frälsa från all nöd.
Vi har ju blott ett enda hopp...

Jag blir så glad när jag ser dej





1. //: Jag blir så glad när jag ser dej ://
jag blir så glad när jag ser dej,
jag blir så glad, så glad, så glad 
när jag ser dej.

2. //: Det är Guds fred jag vill ge dej ://
det är Guds fred jag vill ge dej,
det är Guds fred, Guds fred, Guds fred 
jag vill ge dej.

För dopets stora gåva





1. För dopets stora gåva
och heliga förbund,
vi vill dej, Herre, lova
i denna glada stund.
I dopets klara vatten
du oss till mötes är,
hur rik är inte skatten
som du vill ge oss där!

2. Till dej vi döps att höra
dej, Herre Jesus, till,
för att i trohet göra
vad du och Fadern vill.
Vi till din död blir döpta
för att med dej uppstå.
Från dödens välde köpta 
får vi till himlen gå.

3. Och du ska aldrig svika
din nåd, ditt fridsförbund,
som gör oss saligt rika
på din försonings grund!
Du vill oss dina kalla,
du är oss när all tid.
Du vill få hem oss alla
till evig fröjd och frid.

När första ljuset brinner



1. //: När första ljuset brinner,
då rider Jesus in.
Han kommer på en åsna,
den kungen, han är min! ://

2. //: När andra ljuset brinner,
då ropar Jesus: "Kom,
för nu är tiden inne
att tro och vända om!" ://

3. //: När tredje ljuset brinner,
då går Johannes fram.
Han visar oss på Jesus
och säger: "Se Guds Lamm!" ://

4. //: När fjärde ljuset brinner,
då ser vi Herrens mor.
Snart ska Maria föda
och glädjen ska bli stor! ://

Gud, förlåt mej allt vad jag




1. Gud, förlåt mej allt vad jag
syndat har mot dej idag.
Det jag vet och inte vet,
käre Gud, förlåt mej det!

2. Tack, o Fader, för allt gott
som av dej idag jag fått!
Lär mej älska, lyda dej,
du som först har älskat mej!

3. Denna natt beskydda mej,
låt mej sova tryggt hos dej.
Låt mej vakna lycklig här
eller salig där du är!

Som ljus i änglahänder




1. Som ljus i änglahänder
stå bleka stjärneblänk,
och tunn och klar sig tänder
en månes silverlänk.
Men över livets gärden
i dunkel vägen bär.
Jag ville gå på färden
med dej, o Herre kär.

2. Som himlens fågel breder
de starka vingar ut,
så Herren Gud bereder
oss sköld och skydd till slut.
Han vet att vi är lika
förgängligt gräs, ja, stoft,
och våra sinnen rika
en fläkt, en blommas doft.

3. Som stilla solglansglöden
från klarnad himmel flöt,
som dagg med svala flöden
de heta timmar slöt,
i stillhet Herren skådar
ifrån sin boning ned
och jordens barn benådar
med himlens ro och fred.

Ett barn är oss fött och en son är oss given



Alt. koral:


Alt. koral:


Alt. koral:





1. Ett barn är oss fött och en son är oss given,
den evige Guden är människa bliven!
Ur människosläktet tog han sig en moder
och föddes i armod, en mänskornas broder.

2. Vad salighet nu att en människa vara,
då Gud i vårt kött låtit sej uppenbara!
Nu får varje mänska, ja, flera miljarder,
rätt barnsligt utropa: Gud, Abba, min Fader!

3. Det elände Adam oss ådrog i fallet,
se, allt är nu botat av barnet i stallet!
Nu syndare alla sej väl må berömma,
att de fått till broder den världen skall döma.

4. Så litet ett barn oss kan skrämsel injaga,
så gärna vill Gud oss all fruktan betaga.
Ja, därför vår Herre så liten och späd är,
att vi ej må rädas, men hellre oss gläder.

5. Här ligger i lindor den vän som oss lisar,
han dias vid bröstet, fast oss han utspisar,
här gråter nu den som bedrövade fägnar,
han ansas och sköts, fast han världarna hägnar.

6. I stallet och krubban där ligger en gåva
som ingen tillfyllest kan prisa och lova,
och gåvan, den skänks nu för intet åt alla,
o låt oss då ej gå så hårda och kalla!

7. Nej, låt oss vår Fader i Andanom lova
för Sonen, hans dyra och härliga gåva.
Fast hjärtat kan därför tillfyllest ej prisa,
så vare och blive själv Barnet vår visa!

O du vår Herre Jesus Krist



Alt. koralform:



1. O du vår Herre Jesus Krist
som på dig tog vår synd och brist,
som plågad var och slagen hårt,
som måste bära korset svårt,
dig beder vi att för din död
du hjälper oss i all vår nöd.

2. Ditt stora verk fullbordat är.
Guds nåd och stränghet ser vi här:
En helig Gud för mänskors brott
har offer krävt och offer fått;
en nådig Gud som korset bar

själv offret gav och offret var.

3. Så styrk oss, hjälp oss, var oss när
i faror, sorger och besvär.
I frestelsen giv heligt mod,
i striden styrka av ditt blod.
Giv tröst av din försoningsdöd
i livets och i dödens nöd!

I Jesu Kristi smärta stor



Utjämnad melodiform:


Alt. koral:



1. I Jesu Kristi smärta stor
den själ som fast på honom tror
kan målet för sin längtan nå
och mättnad för sin trängtan få.

2. Hans smärta aldrig glömmer vi,
i troget hjärta gömmer vi
den törnekrona Kristus bar,
det kors där fast han naglad var.

3. Nu väg till himlen öppen står
för den med Kristus troget går.
För Kristi nöd Gud skonar oss,
hans helga död försonar oss.

4. Dig ärar vi, som korsfäst var
och alla världens synder bar.
Du från all smitta renar oss,
med helgonen förenar oss.

5. Högt prisad vare Kristi nåd,
som lät sig efter Faderns råd
till offerdöd på korsets stam
i helig lydnad föras fram.

*6. Din, Fader, är all härlighet,
all makt i tid och evighet,
med Sonen, vår rättfärdighet,
och Anden, som förklarar det.

Text: Bonaventura 1221-1274 ("In passione Domini"), 
sv. övers. Johan Alfred Eklund, v. 6 bearb. 2011


Han lever! O min ande, känn



Alt. koral:




1. Han lever! O min ande, känn
din Herre och din Gud igen!
Han lämnat gravens vilorum,
nu når oss rösten som var stum,
nu räcks oss handen som var kall.
Han lever, och du leva skall!

2. Han framstår i sin härlighet,
och över tid och evighet
går upp rättfärdighetens sol.
Han lever! Himlen är hans stol
och jorden är hans fotapall.
Han lever, och du leva skall!

3. Så hör hans röst och tag hans hand,
du främling från ett bättre land,
som prövas här en liten tid,
lyft upp ditt huvud, känn med frid
att prövotiden snart är all.
Han lever och du leva skall!


4. Och du som är i synden död:
vak upp, stå upp, som Herren bjöd.
Botfärdig kom och trogen bliv,
så äger du i honom liv
förutan död och syndafall.
Han lever, och du leva skall!


5. Hans ledning följ, och jämn och ljus
blir vägen till din Faders hus.
Med kärlek, tro och saligt hopp
fullborda här ditt vandringslopp
och sedan i hans armar fall.
Han lever, och du leva skall!


6. Och världar skall förgås till slut
och stjärnor måste slockna ut
och himlar störta med vår jord,
men dig som litat på hans ord
ej når förgänglighetens svall.
Han lever, och du leva skall! 

Du sköna söndagsmorgon





1. Du sköna söndagsmorgon då Frälsaren uppstod,
som oss rättfärdiggjorde på korset i sitt blod,
tillintetgjorde döden och hela mörkrets makt
och livet i ljuset frambragt!

2. I den korsfäste Herren har arme syndaren
dött bort från sina synder men ock stått upp igen
i den Uppståndne, härlig som honom själv, o ja,
för evigt sjung: halleluja!

3. Han förde fallna barnen i sej till härlighet
och skapade så mänskan till Guds rättfärdighet,
av hedningar och judar en mänska ny och skön:
hans arv och hans arbetes lön.

4. Den som nu här bekänner att Jesus Herren är
och tror uti sitt hjärta vad Herrens ord oss lär,
att Gud uppväckte Sonen, är fri ifrån sitt fall
och leva för evigt han skall.

5. Här har vi sabbatsvila, som aldrig skall ta slut.
Här får vi alla dagar med hjärtat vila ut.
Och mitt i själva döden i liv vi härska får
och in i Guds salighet går.

6. Dej Gud ske pris och ära av oss på alla rum!
Lär hela världen känna ditt evangelium.
Gör sabbatsvilan kungjord för varje sliten träl
och svalka vår törstiga själ.

7. Den sköna söndagsmorgon för oss då skall ingå,
när vi väcks upp ur graven för att till liv uppstå
i andre Adams-bilden, från förste evigt skild.
Dit hjälp oss, vår Frälsare mild!

söndag 29 juni 2014

Helig, helig, helig Herre Sebaot



//: Helig, helig, helig, Herre Sebaot ://
//: Hela jorden är full av din härlighet ://
hela jorden är full av din härlighet.
Ära vare Gud!

En nådastol Herren Gud oss givit




Alt. melodi: 



1. En nådastol Herren Gud oss givit,
som genom blodet oss vunnen är,
där Jesus Kristus försoning blivit
för världens synder, så ordet lär.
O sköna plats invid Jesu hjärta,
när synden trycker en sargad själ!
Dit får jag komma med all min smärta,
vid nådastolen blir allting väl.

2. Till nådastolen oss väg bereddes,
när tempelförlåten rämnade.
Den största nåden oss då beteddes,
ty frälsning gavs för var syndare.
O sköna plats...

3. Var dag och stund, då du hjälp behöver,
till nådastolen frimodigt gå.
Ty se, om synden än flödar över,
så flödar nåden långt mer ändå.
O sköna plats...

4. Om du är blind, lik en Bartimeus,
och lik en Tomas som ej kan tro,
om du har synder som en Sackeus
- vid nådastolen du finner ro.
O sköna plats...

5. Vid nådastolen, där får jag vila,
när trött min ande här känner sej.
Till nådastolen, dit får jag ila
med all den nöd, som här trycker mej.
O sköna plats... 

Du lilla skara som är på resa




1. Du lilla skara som är på resa
igenom öknen till himmelen!
Var inte rädd, hur än allt sej vänder,
du snart får skåda Jerusalem!
Det går igenom, det stannar inte
i jämmerdalen, Gud vare pris!
Vad som än händer oss under färden
vi får dock hamna i paradis.

2. Igenom ära, igenom smälek,
igenom rykte, båd´ ont och gott.
Hör du betryckte, som tror på Jesus,
det går igenom, vad salig lott!
Det går igenom, det stannar inte...

3. Det går igenom båd´ ljus och mörker,
det går igenom båd´ sorg och nöd;
det går igenom båd´ eld och vatten,
det går igenom båd´ liv och död.
Det går igenom, det stannar inte...

4. Med oss är Herren, och han ska bära
på fadersarmar sin lilla hjord.
När jord och himmel till sist ska vika,
förblir för evigt vår Faders ord.
Det går igenom, det stannar inte...

Mitt hem är där på den andra stranden



1. Mitt hem är där på den andra stranden,
där livets timglas ej rinner ut,
och ej till avsked man räcker handen,
ty himlens glädje tar aldrig slut.
O ljuva hemvist bland Jesu vänner!
Där finns ej mera en sorgens tår,
ty syndagiftet ej mera bränner -
de är då läkta, de djupa sår.

2. Ej någon vandrare stödd vid staven
skall mera söka för natten hus.
Där öppnas aldrig den mörka graven,
då härskar livet i evigt ljus.
O ljuva hemvist bland Jesu vänner...

3. Där suckar ingen vid solnedgången
och ingen bävar för natten mer,
men alla sjunger de morgonsången,
ty Gud är solen, som evigt ler.
O ljuva hemvist bland Jesu vänner...

4. Ej någon sjöman vid brutet roder
förgäves söker en säker hamn.
Sitt barn då sörjer ej någon moder,
ty havet öppnar ej mer sin famn.
O ljuva hemvist bland Jesu vänner...

Jesus kommer, Jesus kommer





1. Jesus kommer, Jesus kommer,
snart basunen höras skall.
Han i majestät och ära
då skall ses av världen all.
Må vi alla då ha olja
och med tända lampor stå,
så vi får, när Jesus kommer,
in i Herrens glädje gå.

2. Är du redo, själ, jag frågar,
är du redo möta Gud?
Lever du för Herren Jesus,
älskar du hans ord och bud?
Må vi alla då ha olja...

3. Må ej världen oss bedåra,
må ej synden ta oss fatt
så vår lön till sist blir döden
och vår framtid evig natt.
Må vi alla då ha olja...

4. Säll är den som väntar Herren,
säll är den som redo är.
Den skall Herren rikt belöna
med en evig krona där.
Må vi alla då ha olja...

5. Led mig så, o Herre Jesus,
att jag efter livets slut
lyckligt når den sälla hamnen
och hos dig får vila ut.
Må vi alla då ha olja... 

Mera om Jesus, Gud, mej lär







1. Mera om Jesus, Gud, mej lär,
mer av hans nåd min längtan är,
mer av hans kärlek hjärtat giv,
mer av hans kraft i vardagsliv.
Mer, mera av Jesus,
mer, mera av Jesus,
mer av hans kraft och kärlek giv,
som för vår frälsning gav sitt liv.

2. Mera om Jesus! O min Gud,
lär mej förstå hans kärleksbud.
Helige Ande, lär mej se
mer av vad Jesus har att ge.
Mer, mera av Jesus...

3. Mera om Jesus i hans ord,
mera av Jesus vid hans bord,
lär mej att lyssna till hans röst,
vila i tro invid hans bröst.
Mer, mera av Jesus...

4. Mera om Jesus! Ständigt mer,
tills jag för evigt honom ser
och med de heliga en gång
evigt får sjunga Lammets sång.
Mer, mera av Jesus...

Sen Gud till barn mej tog åt sej



För oändlig musikslinga, klicka här 




1. Sen Gud till barn mej tog åt sej,
vår värld en himmel blev för mej,
trots nöd som än på jorden rår
är himlen nära var jag går.
Halleluja, min himmel här
är att min synd förlåten är!
Jag jublar, sjunger om igen:
Där Jesus är, är himmelen!

2. Långt borta kändes himlen förr
och sluten var min hjärtedörr.
Nu mörkret skingrats, allt är väl,
ett himmelskt ljus lyst upp min själ.
Halleluja...

3. Vad spelar då min plats för roll,
på fjärran höjd, på nära håll,
i stuga, tält och lägenhet,
där Jesus är, är salighet.
Halleluja... 

Du min Frälsare, som av idel nåd




1. Du min Frälsare, som av idel nåd
sökt mej, tills du funnit mej,
med din Andes kraft dra mej dag för dag
nu allt närmare till dej!
Dra mej, dra mej närmare till dej,
till ditt hjärta, Herre kär!
Dra mej, dra mej närmare till dej,
tills jag evigt hos dej är!

2. Världen är så ond, köttet är så svagt,
djup och farlig satans list,
men i detta allt övervinner jag
genom dej, o Jesus Krist!
Dra mej, dra mej närmare till dej...

3. Den som säger sej ha sitt liv i dej
måste vandra såsom du.
Hjälp mej i ditt namn gå från kraft till kraft,
Herre Jesus, redan nu!
Dra mej, dra mej närmare till dej...

4. Låt mej leva här för din räkning, du
som på korset friköpt mej,
och i evighet låt mitt hela liv
vara lov och pris till dej!
Dra mej, dra mej närmare till dej...

Bar du min börda




1. Bar du min börda, led du min nöd,
gick du för mej i den bittraste död,
Herre, vem är jag, om jag försmår
//: villigt att följa den stig där du går ://

2. Var du i ångest, kvaldes din själ,
blödde den djupt för mitt eviga väl,
skulle jag rädas smälek och spe,
//: därför att dig jag min kärlek vill ge? ://

3. Herre, förlät du synden jag gjort,
öppnade du mej en frälsningens port,
gav du min själ en sällhetens hamn,
//: skulle jag då ej bekänna ditt namn ://

4. Sprängde du dödens bojor och band,
kom du med ljus från de levandes land,
slog du den död som väntar ock mej,
//: Herre, till vem skall jag gå utom dej? ://

Stå upp, stå upp för Jesus








1. Stå upp, stå upp för Jesus,
du som hans egen är!
Lyft fram hans kors, hans offer,
hans kärlek med dej bär!
Från seger och till seger
han leder dem som ber,
tills alla folk och stammar
sin hyllning honom ger.

2. Stå upp, stå upp för Jesus
och i hans styrka gå

att Herrens lov förkunna
och mörkrets härar slå.
I bönen hämta kraften,
Guds vapenrustning tag,
med Andens kraft gå framåt
och strid till segerns dag.

3. Stå upp, stå upp för Jesus!
Se, kampen blir ej lång.

I dag hörs stridens buller,
i morgon segersång.
Och de som övervinner
skall livets krona få;
med härlighetens konung
skall de regera då.

Framåt! Det går igenom






1. Framåt! Det går igenom
båd´ ljus och mörker än.
Jag lever ej för jorden;
mitt mål är himmelen.
Den väg jag här ska vandra
har Jesus stakat ut,
och han är med på färden
från början och till slut.

2. Vad kan mej nu fördärva?
Guds ögonsten jag är.
Han mej berett ett rike
och dit han själv mej bär.
Hur Satan nu sej vänder,
vad världen tar sej till,
till godo allt mej tjänar,
ty så min Fader vill.

3. Vad är all jordens möda
emot den sabbatstro
som väntar Jesu vänner
vid målet för vår tro?
Blott några dagar bära
vårt kors i Jesu spår -
och sen en evig ära,
ett evigt jubelår!

4. Så sjunger jag om seger
i hoppet redan här,
fast striden ännu rasar
och hård och farlig är.
Var tagg som här mej sårar
jag ska bli kvitt en gång,
då ska min Gud jag prisa
med bättre segersång.

Om Jesu blod jag sjunga vill



1. Om Jesu blod jag sjunga vill,
det runnit har för alla.
För ond och god det räcker till,
dess värde kan ej falla.

2. Kring källan syns en syskonring,
som helats genom såren.
De har ej brist på någonting,
ty Herden vårdar fåren.

3. Den bästa delen blivit vår,
låt glädjesången ljuda!

Ur källan alla dricka får
och en den andre bjuda.

4. Och vid den källan, Jesus Krist,
med livets vatten sköna,
betungade sin börda mist,
här torra träd blir gröna.

5. Här erbjuds nåd åt syndare
och dubbelt för de sämsta.
Här finns det hjälp för stackare,
de sämsta blir de främsta.

6. Ja, allt för intet har vi fått,
Guds gåva är oss given.
Den som nu här tar ut sin lott
är redan salig bliven.

7. Halleluja! Gud, Fader, Son
och helge And´ tillika!
Om syndare du varit mån
och gjort dem bottenrika.

Medan allting ler och blommar






1. Medan allting ler och blommar
under livets korta vår,
tänk på honom som så troget
invid hjärtedörren står.
Öppna, öppna innan hösten
sopar varje blomma bort!
Öppna medan solen skiner;
levnadsdagen är så kort.


2. Jesus vandrar vid din sida,
kanske okänd av dej än.
Månne han alltjämt ska komma
dag från dag på nytt igen?
Öppna, öppna innan hösten...

Komme ditt rike, Fader vår






1. Komme ditt rike, Fader vår,
in i mitt hjärta och sinne.
Vinn mej, tills helt du makten får
över min värld därinne.
Vinn mej till vittne om Guds Lamm,
lär mej att bedja riket fram.
Amen, ja, kom, Herre Jesus!

2. Komme ditt rike, Fader vår.
Alla som Namnet vill bära
fyll med den Ande, som förmår
världen ge Kristus ära.
Gör oss till ett och låt ditt folk
bli för vår värld din kärleks tolk.
Amen, ja, kom, Herre Jesus!

3. Komme ditt rike, Fader vår.
Efter din frälsning vi bidar.
O, vilket segerjubel går
genom Guds världar vida:
Alla bekänner Kristi makt,
allting blir Fadern underlagt.
Amen, ja, kom, Herre Jesus!

När jag i tron min Jesus ser



Alt koral:



1. När jag i tron min Jesus ser,
då blir jag hjärtligt kär.
Jag önskar mej då inget mer
än vara honom när´.
Hans hand, hans fot, hans sidosår,
hans hjärta för mej öppet står,
där gömmer jag båd´ kropp och själ
och mår så hjärtligt väl.

2. Min Frälsare, Immanuel,
behåll för evigt mej,
tills både ande, kropp och själ
får flytta hem till dej,
där aldrig synd och uselhet
berövar mej min salighet
att prisa dej för blod och nöd,
för plågor, sår och död.

Min själ berömmer Gud med fröjd




1. Min själ berömmer Gud med fröjd,
min ande gläder sej.
Ty Gud, min Frälsare i höjd,
har sett i nåd till mej.
Mej ringa stoft han saliggjort,
min själ med nåd han fyllt
och öppnat mej sitt rikes port
av kärlek, oförskyllt.

2. Hans starka arm har övat makt
och gjort så stora ting.
De mäktiga han nederlagt
och strött som stoft omkring.
De andligt rika har han sänt
ifrån sej tomma bort,
och prål och högmod har han vänt
i armod inom kort.

3. Ja, hans barmhärtighet är stor
och utan gräns dess längd.
För den som på hans löfte tror
är hjälpen aldrig stängd.
Och det förbund han slöt en gång
med fäderna i frid,
det skall stå fast för släkter mång´
i nåd till evig tid.

4. Hans visdom outgrundlig är,
ej världen den förstår,
men den som håller honom kär
hans planer veta får.
Förtro dej därför mer och mer,
min själ, åt fridens Gud.
Tag mot med glädje vad han ger
och vandra i hans bud. 

Sabbatsdag, hur skön du är



Alt. koral:


1. Sabbatsdag, hur skön du är,
skänkt av Gud, jag har dej kär.
Kom, o kom att än en gång
samla oss till bön och sång!

2. Efter arbetsveckans strid
får vi sitta ned i frid
vid vår Faders rika bord,
lyssnande till nådens ord.

3. Gud, vår Gud, vi dej vill be:
ge oss rik välsignelse,
låt ditt evangelium
ljuda klart på alla rum.

4. Låt i dag ditt helga ord
göra under på vår jord,
våra arma själar föd,
Herde god, med livets bröd.

5. Kom och månget byte tag
från den starke denna dag!
Bärga mången kärve in,
skörden, Herre, är ju din!

6. Herre, komme snart den tid,
då vi efter livets strid
i en evig sabbatsro
får i dina gårdar bo!

Så är nu vår kyrkogång






1. Så är nu vår kyrkogång 
denna stunden väl förfluten. 
I Guds ord, i bön och sång 
är hans nåd bland oss utgjuten. 
Herren vare evigt prisad! 
Härligt är vår själ bespisad. 

2. Vi går hem till hus och bo. 
Gud oss med sin Ande gladde. 
Nu har själen fått den ro, 
vartill hon stor längtan hade. 
Må Gud alltid oss ledsaga, 
så vi honom kan behaga. 

3. Gud, vår utgång salig gör, 
våra brister nådigt hela. 
Satans onda verk förstör, 
ge oss dagligt bröd att dela. 
Låt oss väl vår vandring ända
och till dej i himlen lända.

O kom, låt oss sjunga om Jesus




1. O kom, låt oss sjunga om Jesus, 
vår käre, vår trofaste vän, 
som älskat oss allt intill döden 
och älskar, ja, älskar oss än!

2. Han gick här så fattig och ringa, 
så ödmjuk som han ingen fanns; 
och dock var han skapelsens herre, 
och himlen och jorden var hans. 

3. Än mer, han vår synd på sej lade 
och stod i vårt ställe för Gud 
och led vad vi alla bort lida 
och uppfyllde alla Guds bud. 

4. Och sedan han uppstått ur graven 
och kommit till himlen igen, 
han beder för oss hos vår Fader, 
som trogen försvarare än. 

5. Se, där, vad han gjorde och gör oss! 
Se där, vilken kärlek så rik, 
i gärning och sanning bevisad, 
att ingen den vännen är lik. 

6. Så låt oss då leva för honom 
och prisa hans heliga namn, 
till dess vi omsider får ila 
med jublande fröjd i hans famn!

Lova Herren, lova Herren







Alt. koral:



1. Lova Herren, lova Herren
över hela jordens ring!
Tacka honom, ty hans godhet
tränger på oss runt omkring.
Allt som liv och anda har,
prisa högt vår Gud och Far!

2. Han har skapat jord och himmel,
havet och vad däri är.
Om det lilla, om det stora
han en faders omsorg bär.
Lova honom varje stund,
högt och utav hjärtats grund.

3. Stjärnorna på himlafästet,
solen som strör ut sitt gull,
rymdens lätta fågelhärar,
maskarna i jordens mull,
allt han vårdar, allt, ja allt.
Pris ske honom tusenfalt!

4. Dock av allt som Gud har skapat
mänskan honom kärast är.
O du underbara kärlek
som jag helt ej fattar här,
dej jag vill på barnavis
sjunga ära, lov och pris.

5. Ty så älskade Gud världen,
han om mänskan var så mån,
att han oss till liv och frälsning
gav i döden ut sin Son.
Därför sjunger vi med fröjd:
ära vare Gud i höjd! 

lördag 28 juni 2014

Vi tackar, Herre, för det skimmer



1. Vi tackar, Herre, för det skimmer
som gjuts kring väna ängders blomst.
En sommardag vår själ förnimmer
ditt ljusa rikes återkomst.

2. Vår bygd i sol och sunnan blommar
med vita nätters härlighet.
Och fylld av doft och rikedomar
är varje fattig lid och vret.

3. Var när oss, Herre, dessa stunder
och oss den stora nåden giv
att skåda mer av dina under
tills du blir livet i vårt liv.

4. När solen sedan vänder åter
och dagen långsamt kortas av,
en vila du oss finna låter
i dig som också hösten gav.

5. Du gav oss, Herre, detta rike,
du gav ett jordiskt paradis!
Din kärlek känner ej sin like,
dig vare evigt lov och pris!

Om ändå elden redan brunne






Alt. melodi:


Alt. melodi:


Alt. melodi:


1. Om ändå elden redan brunne 

så stark som du, o Jesus, vill! 
Om ändå hela världen funne 
den frid som hör Guds rike till! 

2. Visst glimmar det i mörka natten 
en liten låga här och där, 
visst är den stora frälsningsskatten 
för många hjärtan dyr och kär. 

3. Men låt den elden spridas vida 
och gör den skatten mera känd! 
Du lovat vara vid vår sida, 
din Andes bistånd till oss sänd! 

4. Ja, kom, o Jesus, till oss alla, 
och värm oss med din kärleks glöd! 
Låt oss ej längre gå så kalla 
för egen och för andras nöd. 

5. Låt nådens bud till alla föras, 
ge åt ditt rikes framgång fart, 
så lov och tack till dig kan höras 
från alla världens ändar snart. 

6. Ja, tänd din eld i våra hjärtan, 
bränn bort, bränn bort vårt eget slagg, 
men lindra även luttringssmärtan 
med dina löftens ljuva dagg. 

7. Låt alla egna nästen brinna
och usla brunnar torka ut, 
låt alla egna stöd försvinna; 
då blir du ensam Gud till slut. 

8. Men dina svaga lemmar, Herre,
o låt dem inte söndra sig! 
De är ju få, så mycket värre 
om inte de är ett i dig. 

9. De är så få, de är så svaga, 
men håll dem med din starka hand.
Lär dem att älska och fördraga, 
knyt till, knyt till ditt kärleksband! 

10. Smält allt vad åtskilt är tillsamman, 
gör varmt vad nu är ljumt och kallt! 
Blås liv i svaga kärleksflamman, 
och bli du själv vårt allt i allt! 

Din spira, Jesus, sträckes ut




1. Din spira, Jesus, sträckes ut
så långt som dagen hinner.
Ditt rike står till tidens slut,
det står då allt försvinner.
Ditt namn bekänns med himmelskt mod
och för ditt kors, din segerstod,
nedfaller folk och kungar.

2. Det barn som föds till dig man bär.
Till dig man flyr i döden.
Om du i lyckan bortglömd är
man söker dig i nöden.
Där friden bryts, där orätt rår,
på plågans bädd, i sorgens år
din tröst allena gäller.

3. Kom, Jesus, var i ve och väl,
i liv och död oss nära
och gjut i var förkrossad själ
din Ande med din lära.
Oss styrka giv till helig strid
och samla oss i evig frid
då du all världen dömer.

Upp, kristen, upp till kamp och strid




1. Upp, kristen, upp till kamp och strid!
Med Andens kraft dej rusta
mot köttet och en farlig tid,
mot världen och dess lusta.
Den ej med allvar kämpa vill
hör inte Herren Jesus till,
som seger oss beredde.

2. Är mödan tung och striden svår,
dess större lönen bliver.
Med varje framgång som du får
ny kraft dej Herren giver.
För den till Gud om bistånd flyr
blir segern viss, om också dyr,
och ljuv ju mer den kostat.

3. Här gäller liv, här gäller död,
och vill du livet vinna
så strid! I Gud, som striden bjöd,
du hjälpen ock skall finna.
Men skyr du mödan, feg och svag,
så förestår dej nederlag
och fångenskap och döden.

4. Tag tron som sköld,
bind Andens svärd,
o kristen, vid din sida,
och gå att så mot kött och värld
med heligt allvar strida.
Den intill döden trofast är,
den en gång livets krona bär,
som Herren Jesus giver.

Om någon efterfråga vill



Alt koral:



1. Om någon efterfråga vill
min grund till salighet,
om inte mer behövs därtill
som borde vara med
förutom Jesu blod och sår
- som man så ofta höra får -
jag svarar då: min grund är god,
den heter Jesu blod.

2. Det är den fasta klippegrund
som evigt skall bestå.
Ja, också i min sista stund
jag vilar trygg därpå.
Och när jag hän från världen går,
så sjunger jag om Jesu sår,
för Lammets blod är nyckelen
till själva himmelen.

Glädje utan Gud ej finnes

)


1. Glädje utan Gud ej finnes,
utan Gud ej finnes frid.
Tom den lycka är som vinnes,
om vi glömmer Gud därvid.
Men ej högsta nöd skall rycka
glädjens källa ur vårt bröst,
om i både nöd och lycka
vi förnimmer Herrens röst.

2. Molnen våra blickar stänger,
vanmakt tecknar våra spår,
men till allt hans blickar tränger,
över allt hans makt förmår.
Fadershjärtat i det höga
vårdar barnahjärtats rätt:
fadershand och fadersöga
heter Guds regeringssätt.

3. Låt oss därför glada sträva
genom tidens dunkla lopp
och ej tröttna eller bäva,
men till Herren ha vårt hopp.
I hans fruktan låt oss vandra
på den väg som blivit vår,
och den högre väg ej klandra
där han själv i vishet går.

4. Stilla är hans gång och säker
som hans milda stjärnors gång.
Våra hjärtans sår han läker,
löser våra bördors tvång,
när de budord vi betänker
som han skrev i våra bröst,
när den nåd som han oss skänker
är vår tillflykt och vår tröst.

5. Så vi känner hur försoning,
helgelse och sinnesro
på vår vandring, i vår boning
med oss vandrar, bland oss bor.
Så får hjärtat tröst och minnes
under livets sorg och strid:
glädje utan Gud ej finnes,
utan Gud ej finnes frid.

Det ringer till vila och veckan går ut







1. Det ringer till vila och veckan går ut.
Guds sabbat sej nalkar och mödan har slut.
Tack, evige Fader, för hälsa och frid
och nådenes gåvor i nödenes tid.

2. Du varit mitt stöd i mitt anletes svett,
min börda du lättat, mitt bord du berett.
Och om i min blindhet jag knotat ibland,
du tog dock ej från mej din skyddande hand.

3. Förlåt mina brister och giv att alltmer
din nåd jag förnimmer, din sanning jag ser.
Ja, öppna mej ögonen, Gud, för ditt ord,
som håller då himlen förgås med vår jord.

4. Det ordet skall vara min tröst och mitt ljus.
I morgon det ljuder ännu i ditt hus.
Jag dit med de fromma så gärna då vill,
och själen den längtar och trängtar därtill.

5. Lär mig då besinna mitt eviga väl,
upplys du mitt sinne, upplyft du min själ
från levernets oro och sorg och besvär
till dej och till det som evinnerligt är.

6. Det dröjer ej länge, så är det förbi
med färden i världen och tingen däri.
Vad bleve väl av mej, om, Herre, ej du
mej vore barmhärtig och nådig ännu?

7. Mot målet nu vill jag så inrikta mej,
att synden ej skiljer mitt hjärta från dej.
Min omsorg om själen förena jag skall
med trohet och flit i mitt jordiska kall.

8. Till detta beslut att ej glömma ditt bud,
välsigna min gudstjänst i morgon, o Gud.
När åter jag börjar min veckas besvär,
ett steg jag då närmare himmelen är.

Lyssna, hör, du höga himmel





Alt. koral:
 



1. Lyssna, hör, du höga himmel,
lyssna, hör, du änglakor,
människa i världens vimmel,
lyssna, hör, var än du bor: 
Psalm från folkets frihetsår
över Jesu läppar går,
och hans tack för nådens tider
tonar innan själv han lider.


2. Himlens sång, den evigt rena,
Jesus, på din tunga låg,
när du, att med Gud oss ena,
fram mot offerdöden såg.
Adam drevs med vredens ris
under gråt från paradis.
Paradisets portar åter
under lovsång du upplåter.

3. Sjung, min själ, låt världen höra
lovsång även under nöd.
Ljuvt det klinge för mitt öra:
makten togs från synd och död.
Prisa honom som med sång
gick mot lidandet sin gång.
Sjung i tron, och du får fara
sist med sång till himlar klara.

fredag 27 juni 2014

Jag är en gäst och främling






1. Jag är en gäst och främling,
som mina fäder här.
Mitt hem är ej på jorden,
nej, ovan skyn det är.
Däruppe bor min Fader
i härlighet och ljus,
där ville jag ock vara
uti min Faders hus.
Hem, hem, mitt kära hem,
ej finns en plats på jorden
så skön som du, mitt hem.

2. Däruppe bor min Jesus,
min Frälsare så huld,
som gick för mej i döden
och tog på sig min skuld.
Om glädjen blomsterströdde
vart steg jag här går fram,
jag skulle ändå längta
hem till Guds dyra Lamm.
Hem, hem, mitt kära hem...

3. Hur jordens blommor doftar
av friskhet och behag,
och hur dess fåglar sjunger
den sköna sommardag,
hur vänner dyra, kära,
så ljuvligt möter mej,
mitt hjärta ändå längtar,
o sköna hem, till dej.
Hem, hem, mitt kära hem...

4. Ty här på denna jorden
är synden med i allt
och ger åt allt det sköna
en främmande gestalt.
Fast den ej kan fördöma,
sen själv fördömd den är,
den kan mej ännu plåga,
men så den skall ej där.
Hem, hem, mitt kära hem...

5. Och snart, så ordet säger,
jag skall ock hinna dej.
Min Jesus själv skall komma
och hämta mig till sej.
Då skall jag salig skåda
vad här jag trodde på
och till min Jesu ära
den gyllne harpan slå.
Hem, hem, mitt kära hem... 

Kom, helige Ande, från höjden, kom ned

Preludium:


Koral:



1. Kom, helige Ande, från höjden, kom ned,
ty världen är andelös vorden.
Dig sänk som i skapelsens morgon och bred
ånyo ditt välde kring jorden.
Kom, helige Ande, från höjden.

2. Kom, helige Ande, från himlen med ljus
till nattens förlorade trälar.
Tänd lågan på nytt i Guds helgedoms hus
och elden i vaknande själar.
Kom, helige Ande, från höjden.

3. Kom till oss på jorden, kom till oss med frid
där hämnande vredesmod glöder.
Vi bida med längtan den saliga tid,
då kämpande folken blir bröder.
Kom, helige Ande, från höjden.

4. Kom, Ande, från Kristus, från honom som gav
sitt liv till en evig försoning.
Ja, kom från hans kors och hans öppnade grav
och dana vår värld till din boning.
Kom, helige Ande, från höjden.

torsdag 26 juni 2014

O giv oss, Herre, av den tro




Alt. koral:




1. O giv oss, Herre, av den tro
som sorgerna betvingar,
som lyfter oss till ljus och ro
på starka örnevingar,
som talar mäktigt till envar
och bär oss under färden,
som härlig tröst i tvivlen har
och övervinner världen.

2. O giv oss, Herre, av det hopp
som missmod icke hinner,
som skådar utur tårar opp
och därför styrka vinner,
som ej, hur stjärnlös natten står,
till ängslig bävan bliver,
men drömmer om det jubelår
som evig sällhet giver.

3. O giv oss, Herre, kärlek ock,
som aldrig vänder åter,
som, fastän ständigt gäckad, dock
sig ej förtröttas låter,
den glöd som icke släckes ut
av stora vattuflöden,
den makt som ej vet gräns och slut,
men segrar över döden.

 

Tack, o Herre, för din kyrka



Alt. koral:



1. Tack, o Herre, för din kyrka,
din församling på vår jord,
där du ger oss ljus och styrka
och oss leder med ditt ord.
Ännu i din kyrkas famn
samlar du i Jesu namn
en gemenskap omkring ordet,
dopets bad och nattvardsbordet.


2. Trycks till jorden ned vårt sinne
under mödor och besvär,
korset lyser och påminner
om ett mål som evigt är.
Klockans klang och nådens bud
kallar syndare till Gud,
psalmen, som sej mäktigt svingar,
skänker åt vår andakt vingar.

3. Herrens kyrka bjuder alla
oförgänglig sabbatsfrid,
hur än otrons vågor svallar
genom söndringslysten tid.
Ty i Jesu Kristi tro
får var själ som trår till ro
och mot tvivel söker fäste
hägn likt svalan i sitt näste.

4. Ej den falska frid som söver
bor där Herren Jesus är.
Kraften som vår själ behöver
mot det onda får vi där.

Lovsång och gemensam bön
gör den svåra kampen skön. 

Andens rustning där vi finner,
seger över världen vinner.

5. Låt din kyrka visa stigen
som vi vandrar tills vi når
templet där evinnerligen
inför dej, vår Gud, vi står.
Led oss, lyft oss, herde from,
upp till denna helgedom,
där de återlösta lammen
du kring dej församlar. Amen.

Till den himmel som blir allas



Alt. koral:



1. Till den himmel som blir allas
som hör Jesus Kristus till,
ingen är som inte kallas,
ingen han förlora vill.

Till hans hjärta en och var
lika öppen tillgång har.
Samma röst till alla ljuder,
samma frälsning han dem bjuder.

2. "Kom ni alla som arbetar,
allt är redo", ropar han.
"Nåden, friden, saligheten
jag åt tyngda själar vann.
Och du vilseförde, kom!
Vill du leva, o vänd om!
Överge den breda vägen."
Så han ropar, god och trägen.

3. Den som ändå hjärtat sluter
för hans kallelse och nåd,
den som honom så förskjuter
i ett tanklöst överdåd,
som ej vänder om och tror,
men i synden säker bor,
livets källa övergivit
och sin egen dödsdom skrivit.

4. Jesus, gör mej angelägen
om vad evigt gagnar mej.
Du till himlen själv är vägen,
låt mej alltid följa dej.
Du mej frälst från synd och last,
gör min kallelse så fast
att jag, skyddad i all fara,
din i liv och död må vara.