Påsk är ett från fridens boning

Alt koral:



1. Påsk är ett från fridens boning
evigt gällande bevis,
att vår Frälsares försoning
blivit erkänd, Gud till pris.

2. Påsk är liv, som reste tronen
mitt i dödens kalla rum.
Påsk är själva segertonen
i Guds evangelium.

3. Påsk är hoppets ljus vid båren,
törnet som slår ut i blom.
Påsk är tröst, som torkar tåren
och ger hjärtat läkedom.

4. Påsk är kärlek, som betvingar
lögnens natt och hatets is.
Påsk ger själen nya vingar,
som bär hem till paradis.

Sitt öga Jesus öppnat har

1. Sitt öga Jesus öppnat har,
och mörkret är fördrivet.
Det helga liv han återtar,
som var för oss utgivet.
Hjälten fram ur graven går,
och på hans segerfana står
Uppståndelsen och Livet.
Halleluja!

2. Till ljusets rymder nu mitt lopp,
mitt hjärtas hopp skall sträckas.
Jag skall stå opp som han stod opp,
jag skall med honom väckas
till ett liv som ej förgås,
som av förgängelsen ej nås,
av synden ej befläckas.
Halleluja!

3. Du död, var är din udd? Var är
din seger, avgrundsskara?
Det liv som Jesus till mig bär
skall aldrig död befara.
Evigt hör jag honom till,
som sade: "Där jag är, jag vill
att också ni skall vara."
Halleluja!

Se även I dödens band låg Herren Krist

Sjung högt, Guds folk, han håller ord

)





Alt. koral:

1. Sjung högt, Guds folk, han håller ord:
nu är det åter pingst på jord.
Guds Ande med Guds välbehag,
han kommer till oss än i dag.

2. Han kommer till sin kyrkas hem
som förut i Jerusalem.
Han är med evangelium
hos dem som nu ger ordet rum.

3. Än kommer han i eld och storm
och river sönder stelnad form.
Än kommer han med sakta sus
och fyller oss med liv och ljus.

4. Välkommen, pingstens kära dag!
Nu känner vi Guds andetag.
Nu vaknar livet av hans ord,
det grönskar ur den mörka jord.

5. Guds Ande, döden från oss driv
och tänd i oss ditt eget liv.
Ta bort var ond och bitter tagg
och läk oss med din kärleks dagg.

6. Vårt hjärta utan dig är dött,
av synden härjat och förött,
som eldstad utan eld och glöd,
som brusten sträng som aldrig ljöd.

7. Kom ned som liv till öde fält!
Kom ned som eld till kalla tält!
Kom ned som sol till frusen äng!
Kom ned som ljud till brusten sträng!

8. Kom ned till oss med tunga ny,
så lovsång går från stad och by,
tills med din änglakör en gång
vi sjunger himlens nya sång! 

Ack, hjärtans ve

1. Ack, hjärtans ve 
att jag ska se 
Guds egen Son bli hädad, 
och Guds väsens avbild så 
trampad på och smädad!

2. Den store Gud 
vars röst och bud 
kan skaka jordens öden, 
blev som mänska lagd i jord 
då han lidit döden. 

3. Kan syndare 
den synen se 
förutan skräck och tårar, 
när det är vår egen synd 
som vår Herre sårar? 

4. Han trädde fram, 
Guds rena lamm, 
och lät sitt blod utgjuta, 
så vi nåd och salighet 
evigt skulle njuta. 

5. Ack, sköna mun, 
all sannings brunn! 
Du är oskyldigt slagen. 
Av vår mun blev du förrådd, 
skymfad och bedragen.

6. O Herre kär, 
så stor du är 
i makt och nåd tillika! 
Men som fattig mänska här 
gjorde du oss rika. 

7. Det gör vår själ 
oändligt väl 
att Kristi liv besinna 
och hans kval och bittra död. 
Så kan tröst vi finna. 

8. Ja, för att han, 
sann Gud och man, 
för vår skull ville lida, 
får vi utan all förtjänst 
salighet förbida. 

9. Den nya grav 
man honom gav 
har helgat jorden för oss. 
I vår grav ska vi få frid. 
Ingen oro stör oss. 

10. Ack Jesus kär, 
vår tröst du är. 
Vi nu i tro dej beder 
att ditt kval, ditt kors, din död 
oss till frälsning leder.

Stå upp och be

1. Stå upp och be,
så du kan se
och undgå syndens faror!
Plötsligt kan du falla ner
i den ondes snaror!

2. Med Ordets makt
ge noga akt
på var ditt hjärta vankar.
Lär dej hålla helig vakt
över dina tankar.

3. Ett litet grand
av surdeg kan
all degen genomsyra.
Kommer gnistan väl i brand
är den svår att styra.

4. En tanke som
i hjärtat kom
och inte genast kvävdes
gjorde ofta själen tom,
friden undergrävdes.

5. Ett lögnens ord
i Adam for,
det vände världens öde.
Synden tycktes inte stor
men drog med sej döden.

6. När Satan slår
han ofta går
igenom dolda gångar.
Dem som inte vakna står
gör han fort till fångar.

7. Erfarenhet
bekräftar det
hos alla Herrens vänner.
Bort med sömn och säkerhet,
du som Jesus känner!

8. Ta dej i akt,
ja, stå på vakt!
Så Jesus hälsa låter.
Be och vaka, som han sagt,
tills han kommer åter.

På Gud som åt fågeln bereder

1. På Gud, som åt fågeln bereder
ett bo i den grönskande lund
och över oss människor breder
sin nåd liksom himmelens rund,
vår lycka och ro får vi bygga;
hans ord gör oss glada och trygga
och helgar vårt äkta förbund.

2. Vi knutits av Gud vid varandra
med dyraste bandet på jord.
Vi även fått nåden att vandra
tillsammans till Frälsarens bord.
O, må vi ej se oss tillbaka,
men båda den vila få smaka,
Gud lovat sitt folk i sitt ord. 

Vi kristna bör tro och besinna

1. Vi kristna bör tro och besinna
vad Kristus så nådigt har lärt,
då han oss här ville påminna
hur litet allt världsligt är värt;
ty den kan ej himmelen söka,
som blott vill det jordiska öka
och blott har det timliga kärt.

2. Att tjäna två herrar tillika,
så skilda som Mammon och Gud,
det kan ingen utan att svika
och vanvårda enderas bud.
O människa, välj till ditt bästa
vid vilken du tänker dej fästa,
och honom ditt hjärta tillbjud!

3. Misströstande sörj ej för livet:
nog får du ditt dagliga bröd.
Det är dej av Skaparen givet,
han ser ditt behov och din nöd.
Han kan sina tjänare pröva,
men aldrig skall han dem beröva
sitt bistånd, sitt trofasta stöd.

4. Dej hela naturen må lära
för misstron att blygas med skäl.
Ej fåglar kan så eller skära,
men Herren försörjer dem väl.
Du mera än dessa ju skattas,
o skulle han låta dej fattas
din nödtorft, bekymrade själ?

5. Se, liljorna kan inte spinna,
dock livar dem himmelens fläkt.
Vad färger och fägring att finna
i all deras talrika släkt!
Själv Salomo, lycklig och mäktig,
bar inte en klädnad så präktig
som deras förtjusande dräkt.

6. Om Gud nu så gräset bekläder,
som blomstrar på marken så kort,
i dag med sin vällukt oss gläder,
i morgon är vissnat och torrt,
hur gör du dej oro och smärta?
Ack, skulle, du klentrogna hjärta,
den Allgode glömma dej bort?

7. Sitt svar på din bön skall han skicka.
Spörj ej efter hedningars sed:
vad skall vi nu äta och dricka,
vad skall vi nu kläda oss med?
Gud lovar för detta att sörja.
Med hopp kan du arbetet börja,
i frid kan du lägga dej ned.

8. Så lämna all otidig möda
och var inte fåfängans träl.
Sörj inte för kläder och föda,
men sörj för din fattiga själ.
Sök ivrigt och flitigt Guds rike
och bistå din fattige like,
så får du det övriga väl.

Nu gläd dig, min ande, i Herran

EN TRÖSTEPSALM

1. Nu gläd dig, min ande, i Herran,
upp, jubla, min själ, i din Gud.
Låt ängslan och sorg vika fjärran
på Guds, den allsvåldiges, bud.
Väl andra må sucka och kvida,
men dig som har Gud vid din sida,
dig höves blott lovsångens ljud.

2. Som allting för intet han gav dig,
så allting han ännu dig ger.
Den börda du bar tog han av dig,
nu intet kan skada dig mer.
Så får du ej tveka och dröja.
Ditt huvud du dristigt må höja,
och himmelen öppen du ser.

3. Ser ögat Guds himmel den klara,
och bär du i hjärtat hans frid,
då trygghet du har i all fara
och mod för var stundande strid.
Ja, villigt ditt liv kan du mista
och glad kan du ge till det sista
din kraft i din kallelses id.

4. När friden ett hjärta bevarar,
stor rikedom får det och makt.
Det räknar ej längre och sparar,
står ej om sitt eget på vakt.
Det frestaren bjuder att vika
och källor att flöda så rika
i lidandets brännheta trakt.

5. Men såsom den jagade hinden,
som ej änger rast eller ro,
men räds för vart prassel av vinden
och själv ej sin räddning kan tro,
så värnlöst är människans sinne,
när icke på djupet därinne
Guds frid och hans salighet bo.

6. Vet, hela Guds frid du behöver,
om hjärtat skall provet bestå,
och hela Guds himmel däröver
sitt skyddande valv måste slå.
Här duger ej dela och tveka.
Hur vågar ditt hjärta du neka
att hela sin rikedom få?

7. Vi ängsliga gå, och betryckta,
på vakt kring vårt nedgrävda pund.
Vi sitta med dörrarna lyckta,
en räddhågad lärjungarund,
då Herren oss väntat att finna
därute, där striderna brinna,
i manligt och troget förbund.

8. Som örnar med vingfjädrar unga
att stiga mot himmelens höjd,
som hjältar att mäktiga ljunga
och sjunga om seger med fröjd:
till sådana ting har oss alla
vår väldige Gud velat kalla.
Med mindre han icke är nöjd.

9. Kom, himmelske Fader, var när mig:
all kraft utav dig är ett lån.
Om du icke lyfter och bär mig,
var tager jag vingar ifrån?
Jag vet ju du aldrig kan svika,
men att jag från dig ej må vika,
o Fader, sänd till mig din Son.

10. O Jesus, den frid som vi alla
begära, blott finnes hos dig.
I mörker vi famla och falla,
så snart du ej lyser vår stig.
Min tro är en flämtande gnista,
din segrade än i det sista.
O Herre, så tro du för mig.

11. Din Helige Ande du sände,
som allt vad oss felar beskär,
han styrke mig i mitt elände,
han vise mig dig som du är.
I ångest, i vanmakt och smärta
han säge mitt klentrogna hjärta
att, Herre, du än är mig när. 

Vad än dej möter, käre vän

Alt. koral:




1. Vad än dej möter, käre vän,
vad än som visar sej,
så säg det då till Frälsaren,
nog vill han hjälpa dej.
Och det ska ske att vem som helst
som Herrens nåd begär,
ska från all synd och nöd bli frälst
och vara där han är.

2. Om du av vänner misskänd är,
om världen hånfullt ler,
din Frälsare är ändå här
och lyssnar när du ber.
Och det ska ske...

3. Och har du varit barn en tid
åt Gud i himmelen
men nu förlorat Jesu frid,
o kom, kom hem igen!
Och det ska ske...

4. Om du har synd och brott i mängd,
om du är hård och kall,
om nådens dörr än verkar stängd,
så bed i alla fall.
Och det ska ske...

5. Och om du ej kan bedja så
förträffligt som du vill,
så kan du bedja barnsligt då,
din Fader lyssnar till.
Och det ska ske... 

 

Se, öppen står Guds fadersfamn

Alt. koral:


1. Se, öppen står Guds fadersfamn
ännu idag för dej!
Än kallar han dej ömt vid namn
och lockar dej till sej!
Än ljuder högt hans maningsord -
säg, varför dröjer du?
Se, vid hans rika högtidsbord
finns plats för dej ännu.

2. Så tveka ej! Se, Herrens nåd
är nog för dej och  mej,
för Herrens stora frälsningsråd
till alla sträcker sej.
Han har ju sagt sitt "var och en!",
så lägg då inte till:
"jag måste komma from och ren",
nej, kom, vem än som vill!

3. Ja, kom idag, vem än du är
som fridlös irrar än
i världens öken här och där,
långt skild från denne vän.
Dess usla brunnar ger ju ej
det vatten som förslår
att stilla själens törst, o nej,
han ensam det förmår.

4. Har du i syndens tjänst förspillt
det arv du en gång fått,
hör hur han kallar dej så milt
och ber dej komma blott!
Och högtidskläder, skor och ring
han har tillreds, ty se,
av dej han väntar ingenting,
blott att dej allt få ge.

5. Och får han det, blir glädjefest
i hela himlens hus.
Vem vill då inte bli gäst
och fröjdas i hans ljus?
Hör änglaskarans jubelljud:
"Den son som fjärran gick
har kommit hem igen till Gud!"
Ett saligt ögonblick!

6. Och du som redan vilar säll
i denna trygga hamn,
bli stilla där till livets kväll
och prisa Jesu namn!
Bli stilla där i ve och väl
fast åren skiftar här!
Blott så du vinna skall din själ
och få din krona där! 

Jesus, håll mej vid ditt kors

1. Jesus, håll mej vid ditt kors,
där är nådens källa
som med läkedom och liv
alltid fram ska välla.
Kristi kors, Kristi kors
är mitt hopp, min ära,
tills i himlens land jag får
vara honom nära.

2. Tätt vid korset först jag fann
nåden underbara,
tätt vid korset först jag såg
morgonstjärnan klara.
Kristi kors...

3. Tätt vid korset! O Guds Lamm,
ställ dess bild framför mej
och att i dess skugga gå
ständigt villig gör mej.
Kristi kors...

4. Tätt vid korset nu jag vill
hoppas, bida, vaka,
tills jag frälst på himlens strand
evig fröjd får smaka.
Kristi kors...

Snart skall bröllop firas

1. Snart skall bröllop firas i vår Faders hus,

bröllopsborden dukas under palmers sus.

//: Tänk, vad bruden aktas:

gödda kalven slaktas,
nattvard firas under harpors brus ://

2. Se vad ståtlig anblick i de blå gemak!
Salomos tapeter ifrån golv till tak.
//: Under palmer gröna
pärleportar sköna,
o vad härlighet och kunglig smak! ://

3. Se hur borden gnistrar såsom klar kristall!
Nu det nya vinet äntligt drickas skall.
//: Kungar och profeter,
hjältar och poeter,
skönt de strängar sina harpor all´ ://

4. Känner du väl honom, som kring bordet går,
ögonen som lågor och som snö hans hår?
//: Se på mantelbrämet
och på diademet,
är det inte själve Fader vår? ://

5. Nej, det är ju Sonen, klädd i bröllopsskrud,
han som bjudit alla mänskor hem till Gud!
//: Se, hur glad han tjänar
sina ögonstenar,
fast han valde sej en fattig brud ://

6. Säg mej, om du känner brudens anletsdrag?
Under över under - det är du och jag!
//: Du och jag är bruden
i den vita skruden,
kan du sörja mer en enda dag? ://

7. Änglarna sej skyler för Guds milda Lamm,
bruden, endast bruden träder dristigt fram.
//: Se, nu skall hon krönas,
rikligen belönas
för vad här hon led av hån och skam ://

8. Nu har Lammets hustru fått sin äkta man,
ingen, ingen mer de båda skilja kan.
//: Nu ej sorgen, smärtan
skiljer dessa hjärtan,
som så länge, länge sökt varann! ://

9. Hör, vad sång och jubel där i himlens sal,
strängaspel och pipa, puka och cymbal!
//: Toner underbara
ljuder silverklara,
hör, vad sång och spel förutan tal! ://

10. Men hur skall en mänsklig tunga här förmå
tolka vad som skall i himlen försiggå?
//: Det kan ej förklaras,
men det kan erfaras,
och det väntar jag med glädje på ://

Välsignat är det hem förvisst

1. Välsignat är det hem förvisst, 
som har sitt allt i Jesus Krist. 
Där han ej är, är världen tom, 
där han ej bor, är fattigdom. 

2. Välsignat mer än allt på jord 
är varje hem, där Kristi ord 
om Faderns nåd och välbehag 
till alla talar dag från dag. 

3. Välsignat är det stilla bo, 
där alla blivit ett i tro, 
där alla nu vill tjäna Gud 
och vandra i hans viljas bud. 

4. Välsignad är den hemmets härd, 
där bönens helga offergärd 
som rökelse mot höjden går 
och Herren Gud tillbedjan får. 

5. Välsignad är vår gärning all, 
om vi är trogna i vårt kall 
och var och en i kärlek bär 
den börda honom given är. 

6. Välsignat varje folk består, 
där tron till nya släkten når, 
där Faderns nåd och Kristi frid 
regera får från tid till tid. 

7. Så sluter jag i denna stund, 
jag och mitt hus, med dej förbund, 
o Gud, att dej jag tjäna vill 
och höra dej för evigt till. 

8. Ja, du vår Fader, hos oss bliv, 
välsigna oss och nåd oss giv 
att skåda upp till dej i tro, 
och skänk oss sist en salig ro.

Han är uppstånden Frälsaren

Alt. koral:





1. Han är uppstånden, Frälsaren,
han lever, o hur stort!
Väl stängde man hans grav igen,
han sprängde dock dess port.
Han evigt lever, Herren Krist,
så ljuder segerns bud,
och vi med honom, det är visst.
Högtlovad vare Gud!

2. Nu dödens konung slagen är
och fallit har hans tron.
Nu Kristus dödens nyckel bär,
så sjung i segerton!
Från världens sorguppfyllda land,
där synd och mörker bo,
till himlens glädjerika strand
han slog en frälsningsbro.

3. På den jag nu får vandra hem,
frimodig, säll och glad,
till fridens hem, Jerusalem,
min konungs tempelstad!
Det blir ock påsk för mej en gång,
ty dödens udd bröts av.
Jag skall stå upp till ljus och sång
ut ur min mörka grav.

Vad heter skeppet som er för

Alt. melodi:



1. Vad heter skeppet som er för
till evighetens hamn?
Vårt skepp, det är förbundets ark
och Kristus är dess namn.
Vårt segel fylls av nådens vind,
till salighet det går.
Vi landar snart vid hemmets strand,
där Lammets bröllop står.

2. Hur många är ni där ombord,
som far till evig vår?
Vi tusen sinom tusen är,
av nåd vi leva får.
Vårt segel fylls...

3. Vem är då lotsen som er för
på livets vida hav?
Vår lots är Herrens Ande god,
som aldrig styr i kvav.
Vårt segel fylls...

4. Vår fyrbåk, det är Herrens ord,
Guds nåd vårt resepass.
Se Lammets verk på Golgata -
dit pekar vår kompass!
Vårt segel fylls...

5. Finns det då plats för fler ombord
som fara får med er?
Ja, här är rum för vem som helst,
fri resa Gud oss ger.
Vårt segel fylls...

6. Och när vi en gång lyckligt fått
till hamnen komma fram,
vår sång ska bli om dina sår
och om ditt blod, Guds Lamm!
Vårt segel fylls...

Jag har en vän, så kärleksfull och tålig

Jag har en vän, så kärleksfull och tålig, 
av alla vänner han mej älskar mest, 
och lika varmt, när jag är kall och dålig. 
Av alla vänner denne vän är bäst. 

1. Han har min kropp och själ så dyrt förlossat 
ifrån förbannelse och synd och död. 
Den gamle ormens huvud har han krossat, 
befriat mej från syndafallets nöd. 
Jag har en vän...

2. Fast Adams fall i varje lem jag känner 
är allting återställt av Kvinnans Säd. 
Fast syndens gift i samvetet mej bränner, 
mitt skuldebrev är fäst vid korsets träd. 
Jag har en vän...

3. Så är jag friköpt. Ingen dom mej fäller, 
för min försvarare är Jesus Krist. 
Hans död och blod långt mer än synden gäller, 
hans liv och renhet skyler all min brist.
Jag har en vän...

4. Ja, min rättfärdighet däruppe sitter 
på Faderns högra hand, på himlens tron, 
och fienden, fast ondskefull och bitter 
kan inte rubba den i minsta mån! 
Halleluja! Jag därför nu vill sjunga: 
lov, ära, pris ske dej, o Jesus Krist, 
till dess i himlen med förklarad tunga 
jag prisar dej med helgonen till sist.

Dina löften är många

1. Dina löften är många, din trofasthet stor,
vi vill tacka, vi vill lovsjunga dej
för att du är vår Skapare, mäktig och god,
och för att du aldrig ljuger, o nej!
Herre, led du oss fram,
låt oss bli till hjälp för dem
som vi möter på vandringen hem.
Ge oss ljus till att se,
gör oss villiga att be:
fyll vårt liv med din Ande, o Gud!

2. O Guds Ande, gör klart vad som hindrar ditt verk,
visa synden så vi ser: den är vår!
Vår förtröstan på Frälsaren uppväck och stärk
- den rättfärdighet vi får, den består!
Herre, led du oss fram...

3. Låt oss se Herren Jesus, hans godhet och makt,
att han lever än och verkar i dag,
att hans död och uppståndelse, så som han sagt,
ska ge kraft och mod till den som är svag.
Herre, led du oss fram...

4. Dina gåvor är många och rik är din nåd,
Herre, välj åt oss de gåvor du vill!
Lär oss bruka dem rätt och förvalta dem så
att det märks att vi vill höra dej till!
Herre, led du oss fram...

5. Lär oss älska varandra och se vad det är
du har tänkt med att vi bor där vi bor!
Hjälp oss vittna om Jesus i vardagen här,
låt ditt ord nå ut till hela vår jord!
Herre, led du oss fram...

Om alla mina lemmar

  

1. Om alla mina lemmar
var fyllda helt av sång
och hade tusen stämmor
som ljöd på samma gång
och sjöng jag dag och natt -
jag kunde ej gengälda
Guds rikes stora skatt.

2. Jag vill mitt tack frambära,
o store Gud, till dej!
Dej vare lov och ära
för att du kallat mej
och räknat mej bland dem
som trots vad de förbrutit
hos dej har fått sitt hem.

3. Du grundlagt själv din kyrka
ibland oss, Herre kär!
Allt gott du ville verka
i din församling här.
Låt oss då i ditt hus
i trohet mot dej vandra
och följa Ordets ljus.

4. Låt livets källa flyta
med himmelsk nåd och makt
kring hela jordens yta,
till varje folk och trakt.
Låt lyckas Jesu namn,
så alla vägen finner
in i din fadersfamn.

5. Vår sång ska dej upphöja,
o Gud, som allt förmår.
Ditt bistånd ska ej dröja,
var än vår vandring går.
När vi nått hem en gång,
ska nya röster höjas
och sjunga Sions sång!
 

Säg honom allt

1. Säg honom allt! Kom till din Fader åter,
som gärna hjälper dej i stort och smått.
Han som för Jesu skull din synd förlåter
vill ingen hjälplös från sej visa bort.

2. Säg honom allt! Han mycket bättre hör dej
än du kan känna i din fattigdom.
Var bönesuck som i ditt hjärta rör sej
hörs som ett rop i himlens helgedom.

3. Säg honom allt! De skyndar sej i himlen
med hjälp till dej som litar på hans ord.
De ser så väl din plats i mänskovimlet
och känner noga stället där du bor.

4. Säg honom allt! Ja, nämn din svaga sida,
låt synden ha det fula namn den bär!
De onda andar ska i ljuset lida,
de trivs ju bara där det mörker är.

5. Säg honom allt! Den oro som vill tära,
den dunkla framtidsbild som tecknar sej.
Den tyngsta börda du försöker bära
är den du själv på förhand lagar dej.

6. Såg honom allt, intill det sista stycket!
Då är det inte ditt, då är det hans!
För honom kan ej något bli för mycket,
som älskat dej långt innan världen fanns!

Salig för intet, frälst av Guds nåd

1. Salig för intet, frälst av Guds nåd
enligt Guds fasta evighetsråd -
utan förskyllan fick syndare
nåd och förlåtelse.
Äran, äran den ska Jesus ha
här på jorden och i himlarna.
Han har borttagit alla synderna -
amen, halleluja!

2. Världen är frälsad från evig nöd,
köpt och förlossad i Jesu död.
Fängelset fångats, fången är fri,
Lammet lovsjunger vi!
Äran, äran den ska Jesus ha...

3. Tack då, min Jesus, Frälsare kär,
att du har friköpt mej som jag är!
Syndig och oren är jag i mej,
helig och ren i dej!
Äran, äran den ska Jesus ha...

4. Amen i himlen, amen på jord,
amen, så säger Gud i sitt ord,
amen i mänskors hjärtan också,
amen, det är ju så!
Äran, äran den ska Jesus ha...

Jag ville gärna äga en tro så stark och stor

  



1. Jag ville gärna äga
en tro så stark och stor,
en tro som kunde synas
i gärning och i ord.
Men när mitt verk går sönder
och tron tycks ogripbar,
då är den stark, för då har
jag bara Jesus kvar!

2. Jag ville gärna känna 
en djup och stilla frid,
jag ville gärna vila
från möda, storm och strid.
Men får jag mer bekymmer
än själv jag klarar av,
då har jag ändå Jesus
och friden han mej gav!

3. Jag ville gärna äga
en kärlek varm och stor,
att värma någon frusen,
en syster eller bror.
Men när min kärlek kallnar
i världens vassa vind,
då har jag ändå Jesus -
hans kärlek, den är min!

4. Jag ville gärna leva
ett liv som liknar hans,
jag ville gärna lysa
med något av dess glans.
Men om jag döms av lagen,
så säger jag ifrån:
Mitt liv, det är i Jesus,
den levande Guds Son!

5. Ja, Jesus, låt mej alltid
få ha mitt liv i dej!
Ditt liv, din tro, din kärlek,
du gav det allt för mej!
Mitt eget hjärtas mörker
jag ser i Ordets sken,
men genom det du gjorde
är jag fullkomligt ren!

Alla dagar, så Gud sagt

1. Alla dagar, så Gud sagt,
i sin bok han skrivit.
Han har gjort dem en och var,
mulen dag såväl som klar,
och åt dej dem givit.
Alla dagar full av nåd
i sin bok han skrivit.

2. Vilken trygghet, vilken tröst
att ur Faderns händer
motta varje dag i tro,
stilla vid hans hjärta bo,
hur än allt sej vänder.
Tänk, så tryggt att vila få
i Guds starka händer!

3. Hans barmhärtighet och nåd
skall dej troget följa.
Ljus av Herrens klarhets ljus
skall i fridens trygga hus
för allt ont dej dölja.
Guds barmhärtighet och nåd
skall dej troget följa.

Bergen må vika och höjderna falla

Alt. koral:


1. Bergen må vika och höjderna falla,
evig min nåd och min trofasthet är;
aldrig förbundet av frid ska förfalla,
så säger Herren, din Frälsare kär.

2. Hjälp mej, o Jesus, att minnas de orden!
Hjälp mej att riktigt ta fasta på dem!
Och när jag slutar min vandring på jorden,
låt mej i tron på det löftet gå hem!

När Herren är min herde

1. När Herren är min herde,
vad kan mej fattas då?
Allt, allt vad jag behöver
jag ska av honom få.
På ordets gröna ängar
han föder sina lamm,
till livets friska källor
han själv dem leder fram.

2. Och om från hjorden villas
ett litet får, han ej
det lämnar kvar i öknen
till rov för ulven, nej,
han kärleksfullt det söker,
den trogne Frälsaren,
och trofast återför det
på vägen hem igen.

3. Små lammen ska han bära
och gömma vid sitt bröst,
det sargade förbinda,
de sorgsna ge sin tröst.
För storm ska han dem skydda,
bland vilda djur ge frid,
ge skugga sval i hettan
och regn i torkans tid.

4. Och skulle jag än vandra
i dödens mörka dal,
jag räds ej, han är nära
som lindrar dödens kval!
Visst är den hemsk och dyster,
den mörka Jordans flod,
men Jesus för mej över,
han ger mej hopp och mod.

5. Så sjunger jag av hjärtat:
min herde Herren är!
Med fröjd jag honom följer
den väg som hemåt bär.
Blott nåd, ja, idel godhet
ska alltid följa mej;
till sist ska jag för evigt
få bo, min Gud, hos dej!