GIv, o Jesus, fröjd och lycka

Herdarna slumrar på ängen tryggt

Tack för en öppen himmel

Ni har inte utvalt mej, men jag har utvalt er

Låt mej se dej, Jesus, som du är

Jesus du är mer dyrbar än silver

Det är fullbordat! Han vunnit seger!

Gud, välsigna Sverige

Han kom till jorden (Han gjorde vad ingen annan kunde)

Jag längtar efter dej

Ifrån alla folk och tungomål

Hylla Jesus, han lever

Du har gjort mej glad

Hur snabbt, o Gud, vår tid förgår

Det blir, det blir en julhelg glad

1. Det blir, det blir en julhelg glad,
då jag får fara hem
till fadershuset, till Guds stad,
till Guds Jerusalem.

2. Här har jag nu i skola gått,
med synd och sorg och strid.
Min själ, du har en främlings lott,
ha tålamod därvid!

3. Än har du ej din läxa lärt,
din klass ej genomgått,
och hemmet blir dess mera kärt
ju mer av prov du fått!

4. Se upp mot himlavalvet, se
så många julljus där,
som strålar och emot mej ler:
välkommen hem jag är!

5. Farväl, farväl du kära jord!
Jag ger dej i förvar
min klädnad som av stoft är gjord,
tills den får uppstå klar!

6. Jag är så trött, jag sova vill,
o Jesus, i din famn!
Jag är ju din, jag hör dej till,
du kallat mej vid namn!

7. Så skönt det blir att vakna sen
och se din härlighet
vid nya himlars morgonsken
hos dej i evighet!

Nu lystra, mänskoskara

1. Nu lystra, mänskoskara,
och hör Guds frälsningsord!
Ett barn Gud velat vara
och fostras på vår jord.
Guds Son får far och mor,
i mänskofamn han bäres,
han diar, växer, näres.
Den händelsen är stor.

2. Märk hur han går i lydnad
ibland föräldrarna,
fast förr i gudaprydnad
han bott bland änglarna.
Vår Herre lär sig gå
och talets första grunder,
o hemlighet, o under
som tål att tänka på!

3. Än mer här bör besinnas:
I sina unga dar,
när själar skulle vinnas,
Guds Son arbetat har.
Han kallas timmerman;
det handaverk han lärde
som fosterfadern närde.
Tag ordet, om du kan!

4. Ack, vad vår Herre trälar
i mödsamt arbete
och sliter ont för själar,
vår käre Frälsare!
Han bättre kunde haft
än ge sig ut för fåren
i dagakarlsvillkoren.
Känn Kristi kärleks kraft!

5. Ni himlar, fröjda eder
och jubilera, jord!
Den höge pilt giv heder
som satt vid Josefs bord!
Ni unga och ni små:
er ålder han erfarit,
han späd och ung har varit.
Det bör till hjärtat gå.


Text: Lars Linderot (1761-1811), bearb. A.H. 2013

Jesus jag vill ge dig mitt liv och min lovsång

Kom som du är till Herren

Himlen landat här på jorden (Hjärtats jubel)

Helige Ande, hör vår bön (Bön vid krubban)

Du som hör min röst och min bön

Sjungande, sjungande ut vi går

1. Sjungande, sjungande ut vi går
- julens klockor ringer -
sjungande, sjungande, sätter spår
- julens klockor ringer.
Glada röster, ljusa skratt
gör ett fruset sinne glatt!
Ding dong, ding dong,
julens klockor ringer. 

2. Sjungande, sjungande, ut på stan
- julens klockor ringer -
sjungande, sjungande hela dan
- julens klockor ringer.
Kom och lyssna på vår sång,
nu är något stort på gång!
Ding dong, ding dong,
julens klockor ringer.

3. Sjungande, sjungande går vi ut
- julens klockor ringer -
sjungande följer vi stjärnans ljus
- julens klockor ringer.
Alla får bli med förstås:
himlens Kung är född hos oss!
Ding dong, ding dong,
julens klockor ringer. 

Mitt ibland oss står

Natten var så lång

Skynda dig

Immanuel som Gud har sänt

O vad glädje ifrån Gud

Varför blickar ni mot gravens djup

Mitt i allt det meningslösa

I Herrens barmhärtiga händer

Jämna vägen för Gud

För tidens korta kval och fröjd

1. För tidens korta kval och fröjd
jag är ej ämnad vorden,
ej blott en mask till jorden böjd
och genast gömd i jorden.
Till dej, o Herre, ser jag upp,
till dej på tankens vingar
jag upp mej svingar
och, full av saligt hopp,
dej lovets offer bringar.

2. För mej din vishet, nåd och makt
har uppenbarad blivit.
I blommans skrud, i stjärnans prakt
för mej ditt namn du skrivit.
En värld, av dej beredd och prydd,
för mej med tusen munnar,
Gud, dej förkunnar,
som liv och fröjd och skydd
åt alla väsen unnar.

3. Dock ställde du ej målet här,
vartill mitt hjärta strävar.
Mitt aldrig vilande begär
mot andra rymder svävar.
En liten tid en jordens gäst
du vill för himlen öva,
uppfostra, pröva.
Du känner medlen bäst,
ja, allt jag kan behöva.

4. Ditt ord jag till min ledning fått
och samvetet, som säger
vad inför dej är rätt och gott
och evigt värde äger.
I helig lydnad för ditt bud
jag söka vill mitt bästa
och så befästa
mitt hopp till dej, o Gud,
med kärlek till min nästa.

5. Så går jag med din nåd förnöjd
mot obekanta dagar.
Jag tror att du i sorg och fröjd
till målet mej ledsagar.
Och när min pilgrimsfärd är slut
jag upp i dina händer
min ande sänder.
Från dej den gick ju ut,
till dej den återvänder.