Väktaren hörs ivrigt ropa

1. Väktaren hörs ivrigt ropa,

hans röst vill nå oss allihopa:

Stig upp, Jerusalem, ge svar!

Låt i natten lampor tändas,

låt mörkret så i ljus få vändas,

var är ni, visa jungfrur, var?
Brudgummen kommer snart,

låt ljusen lysa klart.

Halleluja!

Ja, stå beredd,

så blir du ledd

till fest som aldrig förr blev sedd!

2. Sion lyssnar glad till rösten,

hon överfylld av himlatrösten

går mot sin vän med sång och bön.

Himlens glädje med sej bär han,

ja, full av nåd och sanning är han,

som morgonstjärnan ljus och skön.

Välkommen därifrån,

Guds egen käre Son!

Hosianna!

Från dunkel dal

till smyckad sal

du för en skara utan tal.

3. Ära vare Gud i höjden!

Må änglarna ta del i fröjden,
må harpa och basun ge ton!

Himlaportars pärlor glänser,

och kärlek strålar utan gränser 

 mot oss från Guds och Lammets tron.

Vad ännu ingen hört

och sett och tänkt och rört

vi besjunger

hos Gud en gång,
när väntan lång
har bytts i evig jubelsång.