I ungdomens rosiga, leende vår

1. I ungdomens rosiga, leende vår,
när världen dej tjusar och lockar,
ge akt på din väg och se till vart du går,
se till vilka rosor du plockar!

2. Ge akt på din väg, så den inte en dag
i mörker förrädiskt må stupa!
Ty farorna, de är av tusende slag,
och klyftorna, de är så djupa.

3. Ja, glädjen i världen är flyktig och kort,
och hastigt sin tjusning den mister.
Lik rosen, vars blad av en fläkt föres bort,
likt bubblan som glänser och brister

4. Men glädjen i Herren är evig och sann,
en ros, vilkens blad ej ska falla.
Så väl, om i ungdomen redan du fann
den skönaste rosen bland alla!