När världens hopp förtvinat stod

1. När världens hopp förtvinat stod, 
likt blomman mitt i sanden, 
rann upp så klar en hälsoflod, 
gav kraft och mod 
åt kvalda mänskoanden. 

2. Det Jesus var, som mild och god 
blev oss en livets källa. 
Vi fann i Jesu liv och blod 
den hälsoflod 
som gör oss evigt sälla. 

3. Han ljuset är och sanningen, 
han vägen är och livet. 
Den honom söker finner än, 
ja, just åt den 
som beder ska bli givet. 

4. I världen han den ende är 
som trösta kan och liva 
den själ som syndaångern tär 
och som begär 
i honom salig bliva. 

5. Han genom hela livets dag 
utsträcker sina händer 
till syndare, och med fördrag 
där tron är svag 
han veken återtänder. 

6. Han som en herde för sin hjord 
allt vad oss fattas skänker: 
sin Ande, salighetens ord, 
sitt rika bord,
och trofast på oss tänker. 

7. Vad skulle Herren göra mer 
att fallna mänskor frälsa? 
Han för oss strider, segern ger, 
vår längtan ser 
och är vårt liv, vår hälsa. 

8. Låt oss som dina barn få bo 
hos dej och alltid njuta 
kraft av ditt ord till hopp och tro, 
till själens ro, 
tills vi vår färd ska sluta. 

9. Du är i lidandet vårt stöd, 
o kärlek utan like. 
Du för oss genom sorg och nöd 
och kval och död 
till härlighetens rike.