Min själ, var nu glad

1. Min själ, var nu glad!
Du en Frälsare har!
Tom är graven och korset
som han för dej bar.
Sjung om honom som i döden
var din trognaste vän,
sjung hans seger och förkunna:
Han lever igen!

2. Min själ, var nu glad!
Nu är solljus och vår,
och av höstmörker finns inte
ringaste spår. 
Sjung om honom...

3. Min själ, var nu glad,
ty din sak är nu god,
sedan Jesus till lösen
för dej gav sitt blod. 
Sjung om honom...

4. Min själ, var nu glad!
Du har liv, du har nog,
ty för syndare han,
den rättfärdige, dog. 
Sjung om honom...

5. Min själ, var nu glad!
Ty Guds offrade Lamm
ur sin grav till evinnerligt
liv har gått fram. 
Sjung om honom...

6. Min själ, var nu glad!
Ty en konung du har,
som på himmelens tron
tar dej nu i försvar.

Sjung om honom...

7. Min själ, var nu glad!
Ty han kommer igen,
han som gav för dej livet,
din Gud och din vän.
Sjung om honom, som i döden
var din trognaste vän,
sjung hans seger och förkunna:
Han kommer igen!

Att få vara försonad med himmelens Gud

1. Att få vara försonad med himmelens Gud,
att få vara iklädd hans rättfärdighetsskrud,
att få tro Herrens ord,
vara gäst vid hans bord,
det är nåd, ja, underbar nåd.

2. Att få äga i Jesus en Frälsare god,
att få rening från synden i Gudslammets blod,
att få äga Guds frid
i sitt hjärta alltid,
det är nåd, ja, underbar nåd.

3. Att få vittna om honom som köpt oss åt Gud,
att få bringa all världen försoningens bud,
att få leva var dag
under kärlekens lag,
det är nåd, ja, underbar nåd.


4. Att få stå bland de frälsta i himlen en gång,
att få sjunga därhemma de saligas sång,
att få jublande där
möta Frälsaren kär,
det är nåd, ja, underbar nåd.

Vid Genesaret en morgon

Det är saligt på Jesus få tro

1. Det är saligt på Jesus få tro,

och att vara Guds barn blott av nåd.

Det blir härligt hos Jesus få bo

och där prisa hans trofasta råd.

//: Gud ske lov, Gud ske tack,

att hans salighet även är min ://

2. Det är saligt att samlas i tro

omkring ordet till bön och till sång.

O så härligt det blir vid Guds tron

att få stå bland de frälsta en gång!

Gud ske lov...

3. Det är saligt att tro, fast vi än

ej fått skåda vår Frälsare kär.

Men en gång ska han komma igen,

vi får se honom såsom han är.

Gud ske lov... 

Varför har Pilatus skrivit (Skriv dej, Jesus, på mitt hjärta)

Rytmisk originalkoralform:


1. Varför har Pilatus skrivit
"Jesus, judakonungen"
på det kors, där denne blivit
räknad bland ogärningsmän?
"Vad jag skrivit ska stå kvar",
det är allt vi får till svar.
Utan jordisk makt och ära
Jesus konungs namn får bära.

2. Skriv dej, Jesus, på mitt hjärta,
du min Konung och min Gud,
så att ingen lust och smärta
dej förmår att plåna ut.
Denna inskrift på mej sätt:
"Jesus ifrån Nasaret."
Mera vill jag ej begära,
du min salighet och ära. 

Jag lever och upphöjer

1. Jag lever och upphöjer
min själ igen till dej,
o Gud, vars vård sej röjer
i allt, som omger mej:
i dagens nya ljus,
i lugnet kring mitt läger,
i allt vad kärt jag äger
bevarat i mitt hus.

2. Lov ske ditt ord i tiden,
som bjöd att ljuset är!
Och tack för ron och friden
som natten till oss bär!
Så ljuvt att i dess famn
sitt trötta huvud gömma
och dagens sorger glömma
och somna i ditt namn!

3. Så skönt att åter träda
förnyad på din jord
och åt din sol sej gläda
och livas av ditt ord
och gå med hälsans fröjd
till sina plikters övning,
beredd till kamp och prövning
och med din vilja nöjd.

4. Ej blott att kroppen stärka
du gav oss vilan, Gud,
nej, må den hos oss verka
ny håg för dina bud!
Om på min gårdag nu
jag ser med skam tillbaka,
hjälp mej idag att vaka
och älska liksom du.

5. Hjälp mej att aldrig kränka
min nästas minsta rätt,
ej tala eller tänka
på falska vänners sätt,
att ej för stundens ro
förspilla samvetsfriden,
ej håglös dräpa tiden,

men tjäna dej i tro.

6. Kanhända snart jag saknar
den tid du nu mej ger.
Jag bäddas ner och vaknar
till jordens dag ej mer.
O Jesus, giv mej då
den frid som du blott skänker,
till dess den dagen blänker,
vars sol ej ner ska gå! 

Han som ger hjärtat rymd

1. Han som ger hjärtat rymd
och lungan sammandrager
själv av den luft han gjort
nu andedräkten tager.
Han, i vars hand var dag
är räknad, mörk och klar,
han räknar själv i dag
bland mänskor sina dar.

2. Han som ger alla djur
sin kraft att kunna föda
blir född, och själv i dag
han känner livets möda.
Du gjorde väl som kom!
Din kärlek frälsar oss:
det blod, som i dig rörs,
utsläcker avgrunds bloss.

3. De späda ögonkast
som strålar kring din linda,
de skänker världen liv
och mörkrets här skall binda.
Du gjorde väl som kom!
Men, ack, min frälserman,
din vagga och ditt kors
står redan när varann! 

Den gamle Adam sej med mänskofruktan plågar

1. Den gamle Adam sej

med mänskofruktan plågar.
Bekänna Kristi namn

är mera än han vågar.
Men denna feghet svår

vi undertrycka må
och bedja Gud att vi

frimodighet ska få.

2. Guds vittnen ska av nåd

i rikligt mått belönas,
med livets krona de

i himmelen skall krönas.
Men du som alltid är

så aktsam om ditt skinn
ska aldrig tro att du

kan smyga dej dit in.

3. Den gamle Adam vill

ej världens gunst försaka,
går fram ett litet steg

och så ett steg tillbaka.
Han ängslas och han räds

för allting utom Gud,
han vill nog synas from

men tummar på Guds bud.

4. Vad Jesus för oss gjort

får många aldrig veta,
bland allsköns budskap de

förgäves måste leta.
Att för vår frälsnings skull

Guds Son till världen kom,
tycks ingen anse värt

att säga något om.

5. Han höll sej ej för god

att vårt elände bära,
han miste för vår skull

all heder och all ära,
det straff vi skulle få

tog han som helig är
- men säg den människa

som håller honom kär.

6. Märk: "den som för mej blygs,

för honom ska jag blygas",
det av vår Frälsare

i Skriften klart betygas.
Gud skrive detta in

med eldskrift i vår själ
- o att vi denna dag

besinnade vårt väl.

7. Då skulle vi ej se

åt någon annan ära
än att i Jesu spår

vårt kors med trohet bära.
Då blev hans börda lätt,

hans ok blev milt och sött,
man blev då ej så fort

på himlavägen trött.

8. Den väg Guds Son oss lärt,

den må vi alltid följa
och aldrig någonsin

med ord och gärning dölja.
Ty många vaknar upp

ur säkerhetens natt,
om varje litet ljus

på staken nu blir satt.

9. Stå upp! Nu är det dags

att sej till Herren vända,
att sin försumlighet

och Jesu nåd bekänna!
Ty vad betyder väl

vår livstids korta ve,
mot glädjen att till slut

vår Frälsare få se! 

Misströsta ej, min själ

1. Misströsta ej, min själ!

Gud gärna sej förbarmar.

Kom fram och kasta dej

i Guds, din Faders, armar!

Han har dej hjärtligt kär,

hans famn dej öppen står

och i hans ömma vård

som barn du vila får.

2. Fastän din syndaskuld

allt upp till himlen räcker,

hans nåd dock högre går

än himlens valv sej sträcker.

Fast syndabördan dej

till avgrund trycker ner,

hans hand dock hjälpa kan

och säker räddning ger.

3. Om han ej hade lust

att våra själar frälsa,

att skänka döda liv

och sjuklingar sin hälsa,

om han sitt nöje fann

i syndarns dom och död,

och inte gärna vill

få hjälpa dem ur nöd,

4. månn´ han då givit ut

det käraste han ägde,

en skänk som himmelen

och jorden övervägde,

sin Son, sin ende Son,

att dö för syndare

och därmed lösa oss

från avgrundskval och ve?

5. Nej, då han gav sin Son,

vad skall han mera giva,

att mänskor må ur nöd

och dödsdom frälsta bliva?

Kan du väl ändå tro

att han ej vill dej väl?

Vad kan han göra mer

än han dej gjort, o själ?

6. Den tyngd som trycker dej,

den sorg, ditt hjärta plågar,

den längtan efter nåd

som i ditt inre lågar,

o låt den föra dej

idag till korsets fot,

hos Jesus finner du

för allt elände bot.

7. O om vi bara rätt

vår Gud, vår Jesus kände,

och såg hur kärleksfullt

han ser till vårt elände!

O om vi bara rätt

på honom kunde tro!

Han säger: "Kom till mej,

så vill jag ge dej ro." 

Ande, nådens källa

1. Ande, nådens källa,
låt din fullhet välla,
kom och hos oss bliv.
Du som plågan släcker
och i hjärtat väcker
kärlekseld och liv,
lär min svaga röst och tunga
att din kraft och nåd besjunga.

2. Kom, Guds dyra gåva,
tröst och hjälp mej lova,
väck på nytt min tro.
Se, min längtan tär mej,
fyll mej du och bär mej,
ge min ängslan ro.
Hör, jag ber dej att du låter
mej få liv och styrka åter.

3. Kom i pingstens skyar,
du som mej förnyar
genom Jesu blod.
Ande av Guds enhet,
ge mej sinnets renhet,
trofasthet och mod.
Styrk mej att din vilja göra
när mej ondskan vill förföra.

4. Styr mej på min bana
bort från syndig vana.
Låt mej där jag går
trots betryck och fara
trygg med dej få vara
tills jag himlen når.
Där skall jag med frigjord tunga
evigt halleluja sjunga.

 

Helig, helig, helig Herre Gud allsmäktig

*1. Helig, helig, helig

Herre Gud allsmäktig.

När den nya dagen gryr

vår lovsång till dig går.

Helig, helig, helig,

nådefull och mäktig,

dig vi tillbedja,

Gud och Fader vår.

*2. Helig, helig, helig,

sjunga helgon alla,

sänka sina gyllne kronor

för din härlighet.

Ned för dig keruber

och serafer falla.

Du var och är

och blir i evighet.

*3. Helig, helig, helig,

hög och otillgänglig

är din glans den klara

som ej syndigt öga ser.

Evig är din nåd,

din kärlek oförgänglig.

Allgod till stoftets barn

du skådar ner.

*4. Helig, helig, helig,

Herre Gud allsmäktig.

Över himlar, jord och hav

ditt herravälde når.

Helig, helig, helig,

nådefull och mäktig.

Dig vi tillbedja,

Gud och Fader vår. 

Låt oss vandra i ljuset liksom han är ljus

1. //: Låt oss vandra i ljuset
liksom han är ljus,
vandra i Guds ljus ://
//: Vandra i Guds ljus ://
vandra i Guds ljus,
vandra i Guds kärleks ljus.

2. //: För då har vi en sann
gemenskap med varann,
gemenskap med varann ://
//: gemenskap med varann ://
gemenskap med varann,
en sann gemenskap med varann.

3. //: Och då renar oss Jesu blod
från all vår synd,
renar från all synd ://
//: renar från all synd ://
renar från all synd,
renar oss från all vår synd.

Å låt mej få vara en liten kvist

1. Å, låt mej få vara en liten kvist
på vinstocken din, Herre Jesus Krist,
och måtte vi aldrig vi bli skilda igen,
men älska och älskas som vän hos vän!

2. Du i mina ådror har flutit in,
jag knäböjt och druckit ditt nattvardsvin.
Då styrktes min ande, så modlös och matt,
av den himmelska daggen från skärtorsdagsnatt!

3. Så flätas vi samman, vi vinkvistar små,
som bröder och systrar vi kring dej får stå.
Men låt oss ej vissna, o Herre, till slut,
bli brutna från stocken och kastas ut!

4. Så rensa mej, Jesus, med ömmaste tukt,
om kvisten då blöder, så bär den din frukt,
då läker du säkert mitt drypande sår,
du har mej så kär, du som bäst mej förstår.

5. Ja, låt mej få vara en liten kvist
på vinstocken din, Herre Jesus Krist!
Ditt kors ramas in av oss vinkvistar små,
och upp till ditt hjärta jag gärna vill nå!  

Jag ser dej, o Guds Lamm, nu stå

Alt. koral:

1. Jag ser dej, o Guds Lamm, nu stå 
i glans på Sions topp. 
Men svår var vägen du fick gå 
förrän du kom dit opp. 
Din börda, tung och mödosam, 
var världens synd och skam. 
Så sjönk du i vår jämmer ned; 
vem anar vad du led? 

2. Oskyldige, som så för mej 
gick smärtans tunga stig, 
din kärlek hårt har bundit dej, 
att fri jag skulle bli. 
Då slet du sönder våra band 
med genomspikad hand. 
Du gick med seger ur din grav; 
din död oss livet gav. 

3. Nu står en skara kring din tron, 
som snö så vit och ren. 
Vart öga strålar som en sol 
av att din glans få se. 
Och ordet om ditt slaveri 
då världen köptes fri, 
ja, vad du led för oss en gång 
är ämnet för dess sång. 

4. Tack, Fader, att du var så god 
mot Adams fallna ätt! 
Du frälste oss med Lammets blod 
och gav oss barnarätt. 
Dej prisar varje andetag 
och hjärtats alla slag. 
O Gud, för din barmhärtighet 
tack, tack i evighet!

Det skall ej ske med mänsklig makt

1. Det skall ej ske med mänsklig makt,
men genom Anden, har du sagt.
Oss, Herre, med din Ande stärk,
ty skört och svagt är mänskors verk.

2. Vår kraft och makt förgår med hast;
vårt eget verk snart åter brast.
Av död och grav ej Anden vet,
hans verk står fast i evighet.

3. Han sanningen på denna jord
befäster med sitt allmaktsord.
Oss med din Ande föd till liv
och oss hans vapenrustning giv.

4. Han värnar kyrkans gamla hus,
så det består i stormens brus,
med dopets bad och korsets ord
och bröd och vin på nådens bord.

5. Det skall ej ske med mänsklig makt,
men med din Ande, har du sagt.
Så ber vi: töm oss på allt vårt,
som är för skrymmande och hårt.

6. Och fyll oss med din Ande god,
giv med din högra hand oss mod
och skapa av oss, Herre kär,
ett Andens hus, en Andens här.

Kom, Skaparande, Herre god

1. Kom, Skaparande, Herre god!
Besök vårt hjärta, ge oss mod!
Fyll våra själar med din nåd
och var med oss i råd och dåd.

2. Du är vår Hjälpare och tröst,
ja, salig den som hör din röst.
Du läker varje sårad själ,
är livets brunn till evigt väl.

3. Hit bringar du de gåvor ner
som Fadern i sin godhet ger,
du delar ut Guds helga ord
på alla språk omkring vår jord.

4. Kom hit i mörkret med ditt ljus
och värm med kärlek våra hus,
och fyll vår brist, fördriv vår nöd
med gåvor av ditt överflöd.

5. Ge kraft i frestelse och strid
och stanna hos oss med din frid.
Gå med oss du i varje stund
och håll oss kvar i ditt förbund.

6. Ja, lär oss känna Fadern väl
och öppna för hans Son vår själ.
Guds sannings kunskap åt oss giv
och styrk vår tro till evigt liv.

*7. Till Fadern och hans Son vi bär
i ödmjukhet vår lovsång här
och dig, Guds Ande likaså.
Gud, låt oss alla nåden få!

Helige Ande, kom till oss från ovan

Alt. koral:
)


Alt. koral:
 


1. Helige Ande, kom till oss från ovan,
du som med Fadern och Sonen är Gud.
Kom att oss skänka den himmelska gåvan,
möt din församling, din längtande brud.
Du är det ljus som kan Jesus förklara,
bygga Guds kyrka och leda hans folk,
hela Guds sanning för oss uppenbara,
vara den himmelska kärlekens tolk.

2. Jesus, du sänder från himmelens boning
Anden som nådens och frälsningens pant.
Härligt förklarad blir så din försoning,
världen får veta att ordet är sant.
Eldstungor flammar, hör, gamla och unga
vittnar i jubel om undret som hänt.
Lösta från fruktan igen kan vi sjunga
lovsång till Gud som sin Ande har sänt.

3. Himmelska Tröstare, du som kan gjuta
läkande olja i svidande sår,
styrk oss och led oss så att vi får njuta
frukt av din frälsning som allting förmår.
Skapa du i oss förnyade hjärtan,
led oss i sanning och hjälp oss ur nöd.
Tålamod skänk oss i striden och smärtan,
var du vår levande kraft i vår död. 

Hur blir det då, när Gud till slut oss låter

Alt. melodi:



Alt. melodi:


1. Hur blir det då, när Gud till slut oss låter
gå hem till evighetens fröjd och frid,
när vi från främlingslandet vänder åter
och genomkämpad är vår sista strid?
Då, när vår fot från sista stoftet renas,
vår sista tår från ögat torkas av,
och vi får hälsas, skåda och förenas
med allt som oss i hoppet styrka gav!

2. Hur blir det då, när himlen vitt upplåten
oss övergjuter med Guds klarhets sken,
när vi ej endast ser vår synd förlåten
men själen från dess smitta skild och ren,
då vi av skuld och nöd ej mera kvalda,
ej tryckta mer av sorgers bittra rad,
som landsmedborgare och Guds utvalda
får träda in i himlens ljusa stad.

3. Hur blir det då, när Jesus sist ska kalla
och säga: "kom, ni Guds välsignade!"
då för hans tron med fröjd vi ned får falla
och blicka upp i Jesu ansikte
och se de ögon, som av tårar flutit
för mänskors otro och för mänskors nöd
och såren, som det dyra blod har gjutit
varmed vi frälsats från en evig död.

4. Hur blir det då, när genom himlar ljusa
vi hand i hand med Herrens helgon går,
vid livets älv, där fridens palmer susar
och i en evig, vårlig fägring står,
där tiden sina skarpa tänder mister
och jämt en evig, härlig ungdom rår,
där inget öga, inget hjärta brister,
där ingen död de sälla längre når.

5. Hur blir det då? Vad inget öga skådat,
ej öra hört, ej mänskosinne rönt,
skall Gud oss ge, som själv han oss har bådat,
då vi får ingå i ett land så skönt.
Så framåt, vänner! Fram mot målet ila!
Är vägen smal, det lönar sej ändå
att vandra den och slutligt finna vila
där Herren ger oss mer än vi förstår!

Å om jag kunde min Jesus prisa

1. Å, att jag kunde min Jesus prisa,
som jag av hjärtat dock så gärna vill,
för att han ville den nåden visa
att bjuda mej sitt himmelrike till!

2. Jag gick i blindo, jag låg i döden
och mörkrets furste höll mej stadigt fast.
Då gick mitt rop till min Gud i nöden -
han frälste mej och mörkrets länkar brast!

3. Ha tack, o Jesus, för korsets smärta,
för döden och för dina många sår!
Där fick jag frid för mitt arma hjärta,
och långa vintern blev till härlig vår.

4. Upp, alla vänner, sjung med i sången,
till ära, pris för honom som oss löst!
Vi går i trångmål och strid så mången,
men blott en liten tid, o vilken tröst!

5. Snart är vi hemma och står för tronen,
vad gör det då, om solen här oss bränt?
När hyddan faller, då får vi kronan,
vem minns då mer allt svårt som här har hänt?


6. Ja, dej allena ske evig ära,
o Jesus, som oss friköpt med ditt blod!
Vår syndabörda du måste bära,
den handskrift plåna ut som mot oss stod!

7. O vilken lycka att dej tillhöra,
tack, tack att också jag får vara med!
Ditt goda verk i mej ska du fullgöra,
tills jag står fri och frälst i evighet!

Jag vet i himmelrik en borg

1. Jag vet i himmelrik en borg,
den är som solen klara!
Där är ej synder eller sorg,
där är ej gråt och fara.

2. Där inne bor Guds egen Son
i härlighet och ära,
min synd och skuld han frälst mej från,
jag får stå honom nära.

3. Jag är en fattig färdeman,
men ser en morgonstjärna
som visar vägen till mitt land
och för allt ont kan värna!

4. Jag fattig hit till världen kom
och lånat gods jag sköter,
för tomhänt ska jag vända om
när dödens bud jag möter.

5. Jag vet en morgon som ska gry
då dödens natt ska sluta.
Ur graven går min kropp som ny
och evig fröjd får njuta.

6. Ja, hjälp oss du, o Jesus Krist,
vars blod för oss har runnit!
Din bittra död, så sant och visst,
oss himmelriket vunnit!

7. Vi tackar dej till evig tid,
Gud Fader, allesamman,
att du mot oss är mild och blid
i Jesus Kristus. Amen!

Jag vet ett litet paradis

Alt. koral:


Alt. koral:


1. Jag vet ett litet paradis,
det är så lätt att finna
för den som Gud fick, stor och vis,
om dop och tro påminna.

2. Det ligger under stugutak
och under stjärnvalv höga,
där kristna är på Herrens dag
inför hans milda öga.

3. Den som Guds änglar sjungit om
är där i kraft tillstädes,
där hörs hans kärleks höga sång,
hans frälsta folk där glädes.

4. Det himmelskt är att höra än
hur han i krubban vilat,
hur herdar och hur vise män
till barnabädden ilat.

5. Det himmelskt är att tänka på 
att han som kom i världen
vill låta sina döpta få
bli med på himmelsfärden.

6. Från Betlehem till Golgata
vi får med honom vandra!
Ja, till Guds Paradis vi ska
med honom och varandra!

7. Om i vårt lilla paradis
Guds ord oss har hugsvalat,
där i det stora fattar vi 
vad Andens bildspråk talat!

Saligheten är nu här

1. Saligheten är nu här!
Upp, mitt hjärta, upp, min tunga,
nu ska ni om Jesus sjunga,
om hans namn, hur stort det är!
Allt som är i mej ska röras
till min Herres lov och pris,
så min jubelsång kan höras
ända in i paradis!

2. Jesus ville kärleksfull
detta namn på jorden bära.
Tidigt måste han sej lära
lida smärta för vår skull.
Ja, till blods han måste strida
för det frälsarnamn han fick.
Vad han för vår synd fick lida
honom djupt i själen gick.

3. Å, min synd är gränslöst stor!
Större än jag själv kan bära,
inte törs jag nåd begära
när jag hör på lagens ord.
Men då du har Jesus blivit
och min synd på korset tog,
tror jag, Herre, att du skrivit
in mitt namn i livets bok!

Namnet Jesus bleknar aldrig

1. Namnet Jesus bleknar aldrig,
aldrig tärs av tidens tand.
Namnet Jesus, det är evigt,
aldrig det förintas kan.
Till de unga, till de gamla
bär det namnet glädjebud.
Det vill kalla, det vill samla
alla människor till Gud.
Namnet Jesus, himlens hälsning,
det har satt min själ i brand!
I det namnet fann jag frälsning,
inget annat frälsa kan!

2. Namnet Jesus, skönt det klingar,
låt det runga kring vår jord!
Inget annat världen bringar
hopp och tröst som detta ord!
För det namnet hatet viker,
för det namnet ondskan flyr,
i det namnet ska Guds rike
bryta fram som dagen gryr.
Namnet Jesus, himlens hälsning...

3. Mitt i nattens mörker blinkar
som ett fyrljus Jesu namn.
Det var hjälplös farkost vinkar
in till nådens trygga hamn. 
Och när sol ej mer ska vara,
Jesusnamnet lyser än,
prisat av en tallös skara,
prisat högt i himmelen.
Namnet Jesus, himlens hälsning... 

Påsk oss väcker, sorgen släcker

1. Påsk oss väcker,

sorgen släcker,

sorgen släcker till evig tid.

Nu är oss givet

ljuset och livet,

ljuset och livet med dagning blid.

Påskdag väcker,

sorgen släcker,

sorgen släcker till evig tid.

2. Räddningsmannen

övervann den,

övervann den som mörker spritt.

Helvetet gråter,

himmelen åter,

himmelen åter kan jubla fritt.

Räddningsmannen

övervann den,

övervann den som mörker spritt.

3. Sången tonar:

han försonar,

han försonar på dyrköpt vis.

Han ville böta

för att oss möta,

för att oss möta i Paradis.

Sången tonar,

han försonar,

han försonar på dyrköpt vis.

4. Tyngd av nöden

led han döden,

led han döden som syndens sold.

Han fyllde kraven,

nu ligger graven

nu ligger graven i Jesu våld.

Tyngd av nöden

led han döden

led han döden som syndens sold.

5. Morgonstunden

guld i munnen,

guld i munnen har än till oss.

Frälsaren lever,

vi ska få leva,

vi ska få leva, vår död till trots!

Morgonstunden

guld i munnen,

guld i munnen har än till oss.

6. Änglahärar

honom ärar,

honom ärar, ja, pris ske Gud,

flyger så glada

fram och tillbaka,

fram och tillbaka med glädjebud.

Änglahärar

honom ärar,

honom ärar, ja, pris ske Gud!

7. Med Guds skara

får vi fara,

får vi fara från grav till sky.

Tungorna glöder,

Herren vi möter,

Herren vi möter med lovsång ny.

Med Guds skara

får vi fara,

får vi fara från grav till sky.

Vem är en sådan Gud som vår

Alt. koral:

Alt. koral: 




1. Vem är en sådan Gud som vår?
Var finner man hans like?
Hur hög och underbar han står
mitt i sitt allmaktsrike,
när han med kraften i sitt ord
har skapat himmel, hav och jord,
ja, allt som rörs och lever!

2. Och detta Herrens storverk var
fullkomligt, gott och härligt.
Men ack, en dag av lögnens far
det skövlades förfärligt!
Då blev det ont, som förr var gott,
och genom Adams fall och brott
har världen syndig blivit.

3. Men vi behöver ej förgås,
ty Gud har mänska blivit
och med sitt liv, sin död för oss
en evig lösen givit.
"Fullbordat" sa han högt till slut,
så strök han hela skulden ut.
Den detta tror är salig.

4. Ja, salig såsom Adam själv
och lika ren som Eva
han tvagen är i nådens älv
och får i Kristus leva.
Så har han en befriad själ
till skänks av sin Immanuel,
sin Skapare och frände.

5. Så sjunge den som salig är
och glad i tron kan sjunga,
så sjunge hela himlens här
och varje mänskotunga
dig, Jesus, evigt lov och pris,
att du på så fullkomligt vis
från döden oss har frälsat! 

Helgedomen det beskriver

Alt. koral:



1. Helgedomen det beskriver:
Allting är fullbordat nu!
Herren säger det och river
templets förlåt mitt itu.
Förebilder, flytta er,
här är det som väger mer!
Vik ni skuggor, här är solen
och den sanna nådastolen!

2. Jesus dör, och helgedomen
öppnas genom Jesu död.
Vår försoning är fullkommen,
Jesus bruten sönderbröt
det som skilde oss från Gud.
Han som uppfyllt lagens bud
alla våra brott fick sona
när han bar en törnekrona.

3. Jesus har gått in och stannar
i det Allrahelgaste,
frälsar dem Guds lag förbannar,
som en sann Försonare.
Templets förlåt rämnade!
Det är nog, nu kan jag se
att Guds Son, så tryckt och slagen
är från död och ångest tagen.

4. Med sitt eget blod han träder
fram på vår försoningsdag 
som en Bror som för oss beder,
skänker oss Guds välbehag.
En gång får jag döende
ärans himmel öppen se!
Ärans konung burit skammen,
evigheten svarar: Amen!

5. Medlaren min synd fått bära,
skulden han mej löst ifrån.
Evigt lov och evig ära
tillhör dej, Guds egen Son!
Det är nog! Halleluja!
Sjung min själ, ja sjung nu glad:
Jesus genom dödens smärta
gav mej tillgång till Guds hjärta!

Du, Herre, har kallat mej, glad vill jag gå

1. Du, Herre, har kallat mej, glad vill jag gå. 
Jag tackar för tjänsten du låtit mej få. 
Du förde mej hit från min självvalda färd. 
Jag prisar dej, Jesus, för det är du värd! 

2. Din nåd är så stor, du var god mot mej, Gud.
Den synd jag bekände du plånade ut. 
Så låt mej få vittna om allt du mej gav, 
din nåd och din kärlek från vagga till grav. 

3. Ja, låt mej få följa dej vart du än går, 
och lär mej att se vad du ser och förstår, 
att tala ditt ord på ditt värmande sätt, 
att verka och be för de fattigas rätt.

4. Från lättja och högfärd gör, Herre, mej fri, 
från osaltat tal och från tomt hyckleri, 
från vanor som gör mej förkrympt eller skygg. 
O Herre, gå med mej, så vandrar jag trygg! 

5. Så vill jag dej tjäna så långt jag förmår, 
till skälvande händer, till grånande hår. 
Om felsteg försvagar och vägen blir tung, 
låt själen på nytt få bli örnstark och ung! 

6. Ja, mej med din nåd och förlåtelse stärk 
att leva och brinna för kärlekens verk! 
Min krans är i himlen, mitt kors har jag här. 
Barmhärtige Gud, jag din tjänare är.

Fader vår som är i himlen

1. Fader vår, som är i himlen,
låt nu helgas här ditt namn;
utbred mitt bland oss ditt rike,
samla folken i din famn!

2. Ske din vilja här på jorden,
såsom den i himlen sker!
Ge oss dagligt bröd, o Herre,
du som till vårt bästa ser.

3. Gud, förlåt oss våra skulder,
ge oss nåd till ärlig bot,
så att vi kan helt förlåta
dem som brutit oss emot.

4. In i frestelse ej led oss,
låt oss inte vilse gå,
utan fräls oss från det onda,
låt oss livets krona få!

5. Ty, vår Fader, ditt är riket,
din all makt och härlighet,
ditt allt lov, allt pris, all ära,
amen, i all evighet!

Sjung en liten sång

Alt. melodivariant:


Alt. koral:


1. Sjung en liten sång! 
Det kan mången gång 
alla dina bördor lätta. 
Är du trög och kall, 
sjung i alla fall! 
Kort är tiden efter detta. 
Se på Jesu kors, där hängde han för dej, 
hur ska då hans kärlek kunna ändra sej? 
Sjung en liten sång! 
Det kan mången gång 
alla dina bördor lätta. 

2. Sjung på barnavis 
Herrens lov och pris! 
Änglar stämmer in i sången. 
Inför Lammets tron 
höjs nu samma ton. 
Lammets sång är känd av mången. 
Är han inte värd att evig ära ha, 
som oss friköpt med sitt blod - halleluja! 
Sjung på barnavis Herrens lov och pris! 
Änglar stämmer in i sången. 

3. När jag tröttna vill, 
skyndar Jesus till 
för att mej och bördan bära. 
Kommer jag i nöd 
får jag hjälp och stöd, 
ty min Jesus är mej nära. 
Beder jag, så vet jag: Jesus hör min bön. 
Lider jag med honom får jag kronan skön. 
När jag tröttna vill 
skyndar Jesus till 
för att mej och bördan bära. 

4. Tänk en sådan vän, 
som så älskar den 
som gjort honom sådan smärta! 
När för Gud han står 
med de djupa sår, 
bär han mej uppå sitt hjärta. 
Ingenting skall skilja mej från honom mer, 
han är min och jag är hans vad än som sker. 
Tänk en sådan vän, 
som så älskar den 
som gjort honom sådan smärta! 

5. Där i himmelen 
får jag se min vän 
bland de frälstas stora skara. 
Där jag salig står, 
där jag säga får: 
Herre, här är gott att vara! 
Där ska jag av nåd bli Herren Jesus lik, 
himlens glädje gör mej outsägligt rik! 
Där i himmelen 
får jag se min vän 
bland de frälstas stora skara.

Gud sina barn med vishet leder

Alt. finsk koralvariant:



1. Gud sina barn med vishet leder.
Han skiftar glädje och besvär.
Ett barn som får allt vad det beder
sin egen ofärd snart begär.
Så lär en gång att döma rätt
om denne Faders delningssätt!

2. Om alla skatter från oss fore,
så blir dock Jesus hos oss kvar!
Om ingen vän i världen vore,
en vän i Jesus jag dock har.
Den sej åt honom anförtror
av lyckans skiften ej beror.

3. Så falle då på våra kinder
ej mera någon tröstlös tår.
Vår nöd med Jesus oss förbinder,
ja, vi är hans och han är vår!
Han våra sorger skall till slut
likt våra synder plåna ut. 

Vardagskristen vill jag vara

Alt. koral:



1. Vardagskristen vill jag vara,
syn för sägen bär Guds ord.
Samklang mellan liv och lära,
det är himlasång på jord.
Så som hav och sjöar vida
speglar himlen, klar och blå,
ska en vardagskristen sprida
festglans kring det vardagsgrå.

2. Vardagskristen, döpt till yrket,
född av Herrens Ande god,
han som helgar hem och verkstad,
skrivbord, kök och handelsbod.
Mynt och vara får Guds stämpel,
fusk på dörren visas då.
Altarljuset i Guds tempel
festglans ger det vardagsgrå.

3. Se då var den sjuke sitter!
Hör på den som ber om råd!
Möt en sviken eller bitter!
Hjälp varann att se Guds nåd!
Locka leendet ur tårar,
himlen ska du ana då.
Mitt i nöden får vi spåra
festglans i det vardagsgrå.

4. Vardagskristen vill jag vara,
syn för sägen bär Guds ord.
Samklang mellan liv och lära,
det är himlasång på jord.
Dör jag klädd i vardagskläder,
hemma får jag byta om!
Efter veckans slit mej gläder
festglans i Guds helgedom. 

Jesus, du som segern vinner

Alt. koral: 



1. Jesus, du som segern vinner, 
i Guds stad du rider in. 
Nu är palmsöndagen inne, 
nu är folkets hyllning din. 
Nu är fred och harmoni, 
"hosianna!" sjunger vi. 
Ja, men bakom hyllningsglansen 
skymtar ändå törnekransen. 

2. Många, som du vägen visar
till ditt rike, ändrar sej. 
Många som i dag dej prisar 
kommer snart att håna dej. 
Gröna palmblad vi nu ser 
vissnar alltför tidigt ner. 
Snart där hosianna klingar 
skränet dej till korset bringar. 

3. Du som rider lugnt och stilla 
på en åsna vägen fram, 
inget jubel kan förvilla 
dej, Guds Son, vårt påskalamm. 
Bredda mantlar, fagra tal 
döljer inte dödens kval, 
ändå du av glädje lyser, 
kärlek till oss alla hyser. 

4. Fridens Konung, du ej dröjer 
fastän Golgata du ser.
Himlens Konung, vi oss böjer 
och din kärleks makt tillber. 
"Korsfäst!" ropar många än, 
men du frigör syndaren. 
Där du med din nåd får stanna
ljuder evigt "Hosianna"! 


Alt. koral:

Jag vet, o Gud, att du ditt löfte aldrig ryggar

1. Jag vet, o Gud, att du
ditt löfte aldrig ryggar.
Det är min fasta borg,
varvid min själ sig tryggar.
Fast himmel liksom jord
skall störtas ner i grund,
förgås dock intet ord
som utgått av din mun.

2. Och du har lovat mig
att mina böner höra,
och inget är för stort
och svårt för dig att göra.
Du råder över allt,
om allt du vårdnad bär.
Vem är en sådan Gud
som du, o Fader, är?

3. Och alltså flyr jag nu
till dig i mitt elände.
Jag faller i din famn,
gör på min nöd en ände.
Hos dig är hjälp och tröst,
hos dig är makt och råd.
Var morgon är den ny,
din godhet och din nåd.

4. Giv mig vad nyttigt är
och vad dig helst behagar,
ja, så att ingenting
mig från din fruktan drager.
I motgång styrk min tro,
i medgång led du mig,
att jag av övermod
ej må förlora dig.

Kvinna, vad din tro är stor

1. "Kvinna, vad din tro är stor!
Ske dej som du ville!"
I det rika nådens ord
livets källa rinner!

2. Det var Herrens ord en gång
till en hednakvinna,
och om henne denna sång
alltid vill påminna.

3. Det är ännu Herrens ord
till vart litet hjärta,
när han ser, dess tro är stor
mitt i nöd och smärta.

4. Gärna liknar det sej då
vid små tama hundar,
om det smulor blott kan få
av allt Gud oss unnar.

5. Smulor av det livets bröd
som från himlen kommer,
det är läkedom mot död,
säd till evig sommar.

6. Sjung då, varje själ som tror
på Guds Son den milde:
Evigt tack för tröstens ord:
"Ske dej som du ville!"

7. När det sker som hjärtat vill,
spirar livets säde.
Då är sorg och död ej till,
bara liv och glädje.

8. Det vill också Frälsaren.
Synd och sorg han hatar.
Liv och glädje lovar han
evigt hos sin Fader.

9. Själv är Jesus livets bröd,
den som därav äter
ska gå in, trots synd och död,
i vår Herres glädje. 

Kom inför Herren med tacksamhet, gamla och unga

Alt. koralvariant av Bach:


1. Kom inför Herren med tacksamhet,
gamla och unga,
kom att vår himmelske Fader
av hjärtat lovsjunga!
Vidga dig, bröst,
lyft dig mot himlen, min röst,
jubla Guds ära, min tunga.

2. Härliga gåvor har skänkts oss
ur Skaparens händer:
sommarens ymnighet strödde han
kring våra stränder.
Syndares jord
dukar han liksom ett bord,
manna från himmelen sänder.

3. Gud har gjort under
och rikligt välsignat vår möda.
Växten han givit,
och jorden har burit sin gröda.
Än mera gott,
rikare gåvor jag fått
själen till glädje och föda.

4. Innan jag ropat om nåd är han
redo att svara.
Saligt det är i hans heliga tempel
att vara.
Han med sitt ord
mättar sin hungrande hjord,
leder till källan den klara.

*5. Kom, Guds församling, och gläd dig
att Herren är nära.
Sjung, alla himlar, med jorden
den Eviges ära.
Hjälp oss i dag,
Fader, att dig till behag
heliga tackoffer bära.

Hela världen, hylla Herren

*1. Hela världen, hylla Herren,

fröjdas nu av hjärtans grund!

Kom nu hit från när och fjärran,

ni som står i hans förbund!

Tjäna Gud med lust och fröjd,

låt er lovsång här bli höjd!

*2. Han är den som oss har skapat

till sitt folk, till sina får,

frälsat det som var förtappat

och är den som med oss står,

som till slut vill föra in

oss i himlaglädjen sin.

*3. Tacka honom i hans portar,

lovsjung i hans tempelgård,

samlas hit från alla orter,

prisa den om oss har vård.

Han är nådig, god och blid,

trofast intill evig tid.