Store Gud, som handen räckte

1. Store Gud, som handen räckte 
mej till räddning i min nöd 
och mej med din Ande väckte
då jag låg i synden död, 
må du nu min själ upplysa,  
så jag rätta vägen ser 
och ej vandrar vilse mer. 

2. Giv, att jag må kunna skåda 
vidden av mitt överdåd, 
djupet av min själavåda,  
höjden av din dyra nåd. 
Låt den klara morgonstjärnan 
stråla mot mej, så min själ  
kan förstå sitt sanna väl. 

3. Ack, med ånger, skam och smärta 
mina synders mängd jag ser. 
Men ifrån ditt fadershjärta 
flödar nåden mycket mer!
Lagens blixt vid korset faller, 
släcks i Jesu Kristi blod,  
som ger själen frid och mod. 

4. Skingra, Gud, all tvivlets dimma, 
låt mej ljus i ljuset se,  
låt i tron mej få förnimma, 
att blott du kan frälsning ge,
att den väg som Jesus banat 
är den enda jag kan gå,
för att liv och räddning få. 

5. Var mitt ljus på livets bana,
var mitt ljus i dödens dal,
låt mej fri från syndens vana,
lagens hot och ångerns kval,
mer och mer det landet nalkas
där allt mörker skingrat är,
ty du själv är solen där.